av santorini

Hej!

Jag är 57 år gammal, kvinna, och beroendet tar mitt liv. Det måste bli ett slut på detta. Skammen och ångesten varje gång det spårar ur - hemsk, ändå trillar jag dit igen. Utan att älta detaljer, det har jag gjort tillräckligt för mej själv, så känner jag nu att botten är nådd. Jag lever ett bra liv med snäll make och bra jobb. Det är skönt att hitta detta forum och få känna att man ändå inte är ett alldeles hopplöst monster. Den här gången ska jag klara det, finns ingen annan väg. Min man säger inte så mycket, han dricker själv för mycket ibland och vågar väl därför inte slå näven i bordet. Man nu känne jag att hans tålamod börjar tryta. Hur kul är det att ens fru slocknar framför TVn på kvällen?
Jag bor på en liten ort där det är svårt för att inte säga omöjligt att vara anonym så jag känner inte att jag kan söka professionell hjälp. Jag tror också att man kan klara det själv. AA är hur som helst inget för mej, det känner jag.
Jag vet att jag kan och nu har jag bestämt mej. Ska följa med forumet och er andra.

Kram!

santorini
mån, 2012-11-05 - 18:54

det finns ju alltid eller oftast i alla fall, nån procent alkohol i det. Har det nån betydelse? Inte kan det väl trigga igång missbruk? Jag tycker det är lite nojigt att tänka så men jag har inte vågat prova. Jag undrar om det skulle göra nåt om man tog en kork Fernet Branca eller Underberg, som smakar överjävligt, mot magbesvär? Det är ju definitivt inget man skulle dricka mängder av, urk, men man brukar ju ta det i förebyggande syfte vid magsjukeuttbrott.

vill.sluta
mån, 2012-11-05 - 19:16

Är nog väldigt individuellt.
För vissa, däribland mig själv har jag inga problem.(Visst, vad! gör jag här då????)
Tänker mest på all magmuskelatur som utvecklas när jag petar i mig ölen.

Men för vissa är det med all säkerhet en trigger utan dess like.
Och om man tror sig kunna så kanske man kan pröva, men jag skulle absolut inte råda någon som har ett erkänt alkoholproblematik att pröva. Och bara att man kommit hit så har man problem.

För visst, det kan gå bra en eller två, tre fyra gånger.
Och klarar man fem gånger utan att känna sug, då kan man kanske dela en vinare med sin make/maka för det
är såååå trevligt.
Redan där är man borta, vart är det trevligt, hur blir det trevligt?

Kommer det lysa glittrande stjärnor i sovrummet på sidenlakana när man skall krypa till sängs? (Om man inte somnat i tv-soffan redan)

Har man då glömt bort att konversatioinen sköttes väl bäst nyktert.
Man presterar bäst nyktert (som kille/man)

Nu sitter alkoholdjävulen och hoppar av glädje på Axeln......
Ropandes:
-JA JA JA!!!!!!!!

För kan man dela en vinare utan problem så kan man ta sig en glas när man kommer hem fråm jobbet, eller när helgen börjar för då firar man att det är helg. Så på en gång är man inne i "fira" tankarna

Och för att det är helg har man köpt en box (4 flaskor) så att det räcker.
Sedan kom jag ju på att bolaget är stängt på söndagar.Om vi får oväntat besök eller så, därför köpte jag två (8 flaskor) boxar utifall att................

Du hör eller förstår.

Skall man dricka så kamn man lika gärna dricka alkoholfritt.
Och om du tar dina kapsyler mot magont eller vad det är spelar väl samma roll som det jag skrev ovan.

Det sätter fart på pappegojan. Klarar du en kapsyl utan att falla igenom så klarar du säkert att ta en nubbe på julafton. Det ger ju inga alkoholproblem. Det är ju sååå trevligt. (vart då? För vem/vilka???)
Och sedan nyår, då skall det ju firas............

Detta djävla firande!
VARFÖR skall det firas med SPRIT?

Har det gått så långt i samhället att folk klarar inte av att träffa varandra nyktra, veta vad dom gör.
Eller är det så bekvämt att skylla på saker man gjort bara för att det var på fyllan?

Otydliugt svar detta men over and out!
Insikten blir bara starlare och starkare
//A

vill.sluta
mån, 2012-11-05 - 19:35

Medans jag själv sitter och skriver och formulerar mig kommer jag själv till insikt.

AHA, ja men det är såå det är!

Tack själv, ni hjälper mig i mina beslut.

Förut ikväll tänkte jag, med pappegojans hjälp på axeln. Faaan ett par öl vore ju gott.
Kanske ta en sväng till bolaget.....

Men varför?
Mycket bättre att vara klar, fräsch och kunna fungera.

Och allt detta har NI!!!! forumvänner hjälpt mig med.
TACK!
//A

santorini
lör, 2012-11-10 - 06:53

och en fredagskväll som gick utan vin. Så skönt att det känns naturligt. Att det kan få vara lite trist utan att det behöver dövas. Maken var på jobb och inget kul i TV tyckte jag så jag gick och la mej! Uppe tidigt istället. Läste nyss Marias tråd om maken som blev borta och drack öl. Och tänker att det har nog blivit en rejäl omställning för våra partners också. På både gott och ont. Glada är dom nog att vi slutat dricka för mycket, slockna och bära oss åt. Inget kul sällskap. Men balansen har ändrats. När vi drack tillsammans hemma brydde jag mej inte så mycket om hur han blev, märkte det inte så lätt. Hade "fullt" upp med mitt. Nu blir jag irriterad på honom i ett tidigt stadium. Det har lett till att han själv dricker betydligt mindre och det är ju bra. Han är själv i farozonen för alkoholism även om han har ett annat beteende än jag. Han har inte den där besattheten som vi här beskriver. Han är inte fixerad eller vad man ska säga. Vad jag försöker komma till här i min morgonbetraktelse är att det är en lång process. Det kan säkert också leda till att förhållanden tar slut när balansen ändras. Nu är jag plötsligt mer på anhörigsidan till en som dricker för mycket. För det har min man nog gjort länge, faktiskt. Jag är nog en medberoende också.

Nå nu börjar det se bättre ut här. Maken köper hem vin istället för starksprit och mindre mängd. Jag tror vi klarar det. Jag har sagt att han får dricka vad han vill men att han då får acceptera att sova på bäddsoffan och att jag blir förbannad och inte tål honom. Hårt men det är fakta. Och jag ser en tydlig nedtrappning av hans helgdrickande. Jag har gott hopp om att det ska gå bra. Ha en trevlig lördag!

santorini
lör, 2012-11-10 - 16:31

här skrev jag i morse att min man ändrat vanor och dricker mindre. Och så kommer han hem från jobb sent igårkväll när jag lagt mej och så idag har han druckit sej full. Jag trodde han bara köpt en flaska rödvin men när jag började tycka att han verkade berusad såg jag att där i skåpet fanns både whisky och en nästan urdrucken Jägermeister. Medan jag handlade idag på eftermiddagen hade han kokat potatis, värmt biffar och dukat med sallad på tallrikarna. När jag gick för att göra såsen och sen sa att nu är maten klar, då hade han gått och lagt sej! Låg och snarkade! Så jag åt ensam och diskade, maten får nu stå framme men knappast ser jag honom mer ikväll och lika bra är det. OK, jag har druckit själv tidigare med det ursäktar ingenting. Han har varit borta på jobb sedan i måndags morse då han for. Hur kul är det för mej när han kommer hem?? Inte är han till stor glädje. Så här kan vi inte ha det:(

santorini
sön, 2012-11-11 - 07:46

sen jag gjorde min Makeover och slutade dricka alkohol. Helst skulle jag inte vilja hålla på och räkna månader eller dagar.Jag ser fram emot den dagen då jag inte längre håller koll utan det är ett helt naturligt tillstånd.
Här är det bättre idag. Maken kom upp först vid 20.30, hade sovit 3,5 timmar och klarnat i. Då hade jag fått sällskap av ett barnbarn och vi hade en riktigt trevlig kväll. Jag frågade maken om han inte skulle se över sin alkoholkonsumtion han också, om han inte tycker att han prioriterar fel. Jag skulle tro att han funderar på det nu.

Maria42
sön, 2012-11-11 - 09:34

Till dina 5 månader, det är fantastiskt bra gjort. Hoppas du är riktigt stolt över dig själv idag!
Ja, vad säger man om makarna. Helt klart är det en förändring för dem också, men jag förstår att du var arg igår för det var inte ok, hoppas han tar sig en rejäl funderare över sitt eget alkoholbeteende.
Önskar dig en bra söndag idag!
Kram

höst trollet
sön, 2012-11-11 - 09:58

Först och främst Grattis till ditt beslut och de 5 månaderna!

Jag förstår din besvikelse... Vi som också är medberoende, har ju vårt hopp kvar. I alla fall, om vi inte lever i en ständig "jämmerdal"..
När våra "alkies" sedan tar ett eller ett par kliv bakåt (i våra ögon sett) i utvecklingen, så blir vi både ledsna och besvikna..

Ta du och ta ett samtal, det verkar som om tidpunkten är den absolut rätta för ett "snack" ;-)

Styrkekram / trollis

santorini
sön, 2012-11-11 - 18:06

trollis, vi är säkert fler som är både beroende och medberoende. Jag har gjort som du sa och talat med maken. Jag sa att jag förstår om han tycker att jag är orättvis som blir arg eftersom jag själv gjort otaliga dåliga val och felprioriteringar genom åren. Men att jag ändå inte kan hjälpa att jag känner mej besviken och övergiven när han går in i dimman. Han verkar förstå och det känns bra igen. Det är en stor förändring man genomgår när den ena blir nykter och börjar ställa nya krav. Man måste väl ändå se det som en utveckling åt rätt håll. Jag tror det blir bättre undan för undan. Tack för ert stöd, forumvänner!

höst trollet
mån, 2012-11-12 - 08:10

Visst har du rätt i det du skriver, att det är svårt att ställa krav, när man själv druckit.. Men ska det få hindra oss?
Jag tänker såhär, att om gamla synder ska få tas som intäkt för fortsatt drickande, då fortsätter man ju bara att "trycka på knapparna" hos varandra..?
Du vet de där skuld&skäms-knapparna, som gör att man går med på vissa saker, fast man egentligen inte vill..
Det är bara DEM jag vill att du ska se upp för..

Att du har tålamod, är bra, det kommer att behövas en stor portion.. ;-D ( jag är ju också där, så jag vet)

Min man skulle inte få urskuldra dåligt beteende, med ett "men såhär har ju du också gjort"..

Man kan aldrig dra upp gamla synder, som intäkt för att få bära sig illa åt i nuet.. Därför är det bra att prata om det. Gärna i jag-form. t.ex. När du dricker så mycket som du gjorde igår, blir jag ledsen och orolig, för vi har ju pratat om att det inte är bra. jag blir ledsen, för du säger saker som sårar mig.. (och om du fortsätter, dvs om det upprepas oftare, så får vi sätta oss och prata om framtiden tillsammans)

Sist min man tog lite mer, så sa jag, att JAG upplevde att han inte respekterade det beslut vi tagit tillsammans.. Och om det inte finns en viss respekt, så kommer alla andra känslor också att försvinna..

Jag tror inte att någon av oss har en universallösning, bara en stark önskan om att både vi och våra närmaste, ska komma ur alkoholens grepp..

Jag har förstått, att det aldrig finns några garantier.. men HOPPET är ju det sista som försvinner!

Ta inte det här som "skäll", egentligen handlar det ju lika mycket om min situation..

kram /trollis

santorini
mån, 2012-11-12 - 16:45

komma bort från skuld och skam, det är inte uppbyggligt. Det är bättre att se framåt och vara glad för det man uppnått. Till min mans heder måste jag säga att han inte försöker skylla ifrån sej eller dra upp vad jag gjort tidigare. Men det går bättre om jag inte agerar i ilska utan försöker föra fram hur jag känner med nån sorts förståelse av att det inte är så lätt. Blir man anklagad går man ju lätt i försvar. Bättre att förklara att jag känner mej övergiven när han går in i dimman. Det är nog en lång process och inte lätt heller. Hur kan alkoholen ha fått bli en så stor del av våra liv??

Kram och tack för engagemang.

santorini
lör, 2012-12-01 - 08:20

Tillbaka efter en härlig semestervecka! Det känns som om jag passerat en ny milstolpe, all inclusive och inte en droppe alkohol. Det var inga problem heller utan kändes helt självklart. Precis som jag önskar att det ska vara. Genom min nykterhet så höll maken också en väldigt låg konsumtion så vi har haft en fin och minnesvärd semester. Inte blev jag magsjuk heller i Egypten fast jag inte tog Fernet Branca. Jag slängde ner mina 10 miljarder lactobaciller varje morron. För övrigt släppte jag alla tankar på LCHF och åt efterrätter, frukt, drack t.o.m CocaCola som aldrig förut! Nu tillbaka till ordningen. Det blir säkert lite sockerabstinens några dar men det gör ingenting. Jag är stolt över mej själv och glad för mitt nya liv. Kram till er alla!

Fenix
lör, 2012-12-01 - 08:54

vibbar att läsa dina rader Santorini! Visst, när man är inne i en bra nykterhet känns det självklart att inte bry sig om alkohol. Gjorde två utlandsresor under min nyktra 8-månadersperiod förra året och inpå detta, och det brukar jag tänka på rätt ofta hur naturligt det var då att inte planera för drickandet. Nu är jag så glad att ha kommit igång med mitt nyktra leverne igen, och börjat på AA där jag hör hemma.
Kram,
Fenix