Är helt ny på denna sida.har suttit och läst flera inlägg ikväll!inser att jag är inte ensam ?Men jag är ensam (i själen)har bra självförtroende men saknar självkänsla. Är knappt 50 år ,har det mesta ,fin lägenhet,stuga ,reser mycket,många vänner.har dock ett avslutat långt förhållande (där det delvis är alkoholens fel)en dotter som har tagit avstånd.det är det mest jobbiga?jag har även ett jobb som tar mycket tid och som jag stortrivs med.men ÄNDÅ så dricker jag när jag är hemma,(jo jag är skötsam på bortaplan,oftast)tränar en hel del,men det har blivit mindre under hösten,har faktiskt valt att dricka en flaska vin istället.det har ju bara åsamkat mig fler kilon runt midjan(så då mår man kass på grund av det också).jag har även varit i kontakt med KBT behandling(fantastiskt bra)men jag kanske inte alltid var så ärlig mot mig själv,och givetvis inte mot KBT killen heller,har fått antabus vid ett tillfälle och det skall erkännas att då tänkte man att nu jäklar är det allvar,så då skärpte man sig ett tag(har aldrig mått så bra),men efter ett tag så testade man med några glas vin.men jag blev bara röd i ansiktet och mådde halvpyton..
Sammanfattningsvis så har jag själv kommit fram till att jag dricker för att bli lugn,då kan jag sova. det känns som att jag får någon slags ångest. Att det finns en skuldkänsla inom mig för att jag inte kunde hålla ihop familjen spelar naturligtvis också in.
jag vet att jag har alla verktyg och hjälpmedel för att komma ur detta destruktiva med vad drickandet innebär ,men jag behöver hjälp .