Hej,
Första gången jag skriver men besökt sidan i flera år och beundrar Er alla som är aktiva.
Jag har letat, sökt och googlat ihjäl mig i 1,5 år om praktiska tips, alternativ konkret erfarenhet om första tiden utan alkohol.
Finns mycket psykologisk information om detta vilket bara innefattar AA, NA, KBT, olika mediciner i alla former, psykakuten, ersätta med annat missbruk som äta, spel, sex ect ect
MEN ingenstans hittar jag hur man fixar att sluta dricka alkohol och kommer ur den situationen som i alla fall jag försätts i när slutar dricka:
- Jag håller på att sova ihjäl mig! Fullt medveten om den nersatta sömnkvalitén alkoholen medför och man är trött därför och behöver mycket sömn första tiden. Enligt mig är den "utvilan" överskattad då jag blir tröttare och tröttare för varje gång jag vaknar och till sist så trött efter två veckors sömn (dygnet runt!) att jag inte ens känner min egen kropp.
Hur lång tid tar det tills tröttheten slutar ta över din kropp och hur hanterar man det?
- DESTRUKTIVITETEN! De få minuterna man är vaken finns ingen ork eller motivering att ens diska eller duscha, inget är lönt. Fullt påläst att så är det för alla första tiden bl a för bristen på endorfiner och nordadrenalinet din egen hjärna slutat producera. Mest anges sobril eller tyngre mediciner som hjälp. Har provat sobril utan någon effekt och tyngre saker vill jag inte trycka i mig för vill inte känna mig ännu mer "efterbliven" än jag redan gör.
Kan någon ge ett tidsperspektiv utifrån sin erfarenhet när första tidens helvete släpper och om någon har några bra tips hur man underlättar den tiden???
Man vill sluta dricka för få tillbaks sitt liv och när man sen ligger där trött så inte ens orkar äta och ingen livslust och just därför man druckit för bli avtrubbad nog att tycka det är lönt att diska åtminstone. Då känns det inte särskilt lönt och bättre fortsätta dricka för orkar man gå ur sängen åtminstone.
Försökt så gott jag kan läsa mig till hur kroppen, hjärnan, psyket och hälsan funkar, eller rättare sagt inte funkar efter missbruk och förstått mycket har med belöningssystemet, endorfin och adrenalinproduktionen att göra. Läste mig vidare till och lärde mig lite om aminosyror. Provade då med Tyrosin och Glutamin vilket funkade bra MEN man vill det ska verka fortare, helst dagen efter sista sänkaren för man slutar dricka för bli frisk och då vill man helst känna sig frisk nästa dag och inte efter flera veckors törnrosasömn och vara som ett zombie under halvårs tid.
Hoppas Ni förstår vad jag menar...
Har någon andra praktiska tips? (Förutom träning, hobbys ect för JUST den energin som krävs på lång sikt för tillfrisknande som inte finns inom hoppfullt räckhåll).
Om jag skulle beskriva allt bakomliggande mitt alkoholproblem skulle Ni få lida flera dygns läsning och därför ska jag försöka kortfattat ge nödvändigaste informationen:
-Har druckit dagligen från morgon till kväll ca 6 år.
-Får aldrig abstinens mer än dom psykiska.
-Har inga barn eller partner samt långtidssjukskriven sen 7 år p g a yrkesskada. Alltså inga "ansvar" till/för andra i min omgivning mer än två katter.
-Ingen ljusning på yrkesfronten p g a min yrkesskada. Inga partners så långt ögat för blivit asocial och noll umgänge, min mor gick bort för en tid sen, har 4 rättstvister (och inte orsaken till någon av dom!) som väntar = ALLTSÅ inte mycket att se fram emot utan mest bitter och därför svårt att se anledning till motivationen som inte finns.. (OBS! Detta är fakta och inget försök att beklaga mig eller självömkan).
-AA eller dyl är inget alternativ. Ringt beroendekliniken med då jag inte har några psykiska sjukdomar tog dom inte emot mig utan hänvisade till min vårdcentral vilket jag gjorde och första besöket var september 2009 och så bra gick det som Ni kanske förstår. Har träffat två psykologer och en KBT-terapeut för tjatat mig till det sen dess som tillförde mig noll och diagnostiserat mig för normal att behöva besöka dom..., jo en av psykologerna uttryckte det att jag behöver inte psykologisk hjälp utan krishanteringshjälp för har många grejor i mitt liv som suger min energi att hälsan påverkas.
Tar gärna del av Er erfarenhet att praktiskt klara språngbrädans första tid tillbaks till livet och livslusten!