Hej (wall of text).
Jag har lidit av psykisk ohälsa i snart tio år. Jag fick nyligen diagnoserna social fobi, depression och ångest. På senaste tiden har jag börjat ta medicin, SSRI, som får mig att känna mig mer avtrubbad så jag kan hantera mitt liv bättre. Sedan jag började med medicinen kan jag dock inte hantera alkohol på samma vis.

Jag har inte fått någon rekommendation från läkarna att jag inte skall dricka alkohol när jag tar medicinerna, men jag har läst på internet att det kan slå fel, vilket det gjort för mig vid ett flertal tillfällen. Jag har två gånger hamnat i trubbel då jag försökt tagit livet av mig under berusning; en gång fick jag åka hem i ambulans och en annan gång hamnade jag i fyllecell. En gång blev jag så rädd för mig själv och för mitt liv att jag blev intagen på psykakuten.

Jag har haft kontakt med ett beroendecenter som inte tyckte att jag platsade och det går faktiskt långa perioder utan att jag har kontakt med alkohol. Det främsta problemet är väl mer att jag inte kan hantera det när jag väl brukar det. Jag känner inte när det är nog och minnesluckor är standard när jag närvarar på fest.

Jag vill inte avstå från alkohol. Jag är 21 år, är student, gillar känslan jag får av alkohol; känslan av att känna sig lite mer social och normal och glömma bort det jobbiga (tills en eventuell snefylla slår till). Samtidigt känner jag att jag inte kan fortsätta såhär. Jag har förlorat många nära; bland annat min bästa vän och jag känner hur jag sakta men säkert förlorar min familj också.

Jag ser inget alternativ för mig än att helt sluta dricka, just för att konsekvenserna är för stora. Men jag känner samtidigt inte att jag vill det. Och jag ser inte heller hur jag isåfall ska göra det.

Det här är nog första gången jag aktivt eftersökt hjälp angående detta. Jag går till psykolog och har kontakt med läkare angående min medicin, men mitt problem med alkohol har jag inte vågat ta upp. Förmodligen för att ämnet är så himla tabu. Men nu känner jag att det inte funkar längre.

Någon som känner igen sig? Har tips? Stöttande ord?
Tack på förhand.

Pellepennan

Vill passa på att önska dig välkommen in i värmen!
Är nog ingen vidare ledsagare när det gäller kopplingen
mellan alkohol och andra psykiska problem, men är säker att
du kommer att få många svar!

Häng i, häng på!

Lycka till!

//PP

wolf

Jag vill inte ge dig några plattityder som att det ordnar sig, förrän du har hittat en rutin/disciplin varje dag. Det räcker med 30 minuter. Med disciplin menar inte jag militärisk pricka i led, utan översätt gärna disciplin med en handfast rutin varje, helst motion.

Personligen använder jag mjukövningar på madrass och där i, dessa övningar andas jag medvetet dvs att vara medveten om sin anding, som är så självklar för oss. Jag vet, det kan ta veckor/månader innan du hittar rätt träningsform. Pröva att bara gå en runda. Du behöver inte vara i ett klassificerat övningscentra, friskis&svettis.
Den handfasta rutinen, ger dig såsmåningom en mer hållbar tillvaro.

Våga tala om för din läkare att alkohol finns med i bilden av din övriga medicinering. Alternativ kan du ju överväga att inte ta SSRI läkemedel?!
Det är väl bättre med en levande själ som lider än en själ som lider av apati?
/wolf

Jg har själv knaprat SSRI och NSRI preparat efter det att jag gick in i en depression fick ännu tyngre grejer när jag ansåg att de inte gjorde någon nytta.
Men det min läkare sade tiĺl mig var att aldrig aldrig blanda dess med alkohol eftersom det kan kuka ur helt kopiöst med känslorna.
Jo medicinerna är till för att dämpa känslorna både de bra såväl som de dåliga.
Och man kan få lite zombievarning på dessa.
Men en zombie på uppåttjack är livsfarlig för både sig själv och andra så det är en big no-no.
Så här behöver du välja och alkoholen hjälper bara för en kort stund sedan sköljer panikångesten över en.
Medicinerna ger dig lite andrum att försöka nysta fram vad som är viktigt i ditt liv, de löser inte livets frågor, det måste du göra själv.

Men om medicinerna är de rätta och dosen anpassad de får du rådgöra med din läkare om.

Men sabba inte lugnet med nya stormar tänk på att din kropp inte är motståndskraftig att ta sådana smällar när psyket är lite avtrubbad för tillfället.

Ta det lugnt och låt medicinerna få skapa lite ro inom dig.

Berra

Minz

ätit medicin av och till och ibland i mycket höga doser och kombinationer (SSRI, SNRI etc). Du är så ung och har hela livet framför dig, kanske skulle du kunna se det som att du behöver lugn och ro just nu för att ta dig ur depressionen? Ett tag utan A, kommer snabbt att vara en liten parentes i ditt liv, men förhoppningsvis en bra sådan.

Lycka till!