God morgon!

Tillbaka i forumet efter försök/återfall/försök/återfall/.... och givit upp (det är ändå semester). Har glömt lösenord till min gamla användare (bortsupen), så här kommer jag i ny tappning. Min story finns här:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7249

Då, i vintras, trodde jag att jag skulle kunna sluta supa och börja normaldricka. Nu tror jag inte längre på det, men liksom flera andra här i forumet har jag svårt att uttala att jag ska sluta dricka helt, så det får bli tillsvidare eller ett tag.

Har intensivläst i flera trådar här under eftermiddagen och kvällen i går (samtidigt som jag drack öl) och inser att jag har mycket gemensamt med många av er, och att det finns en massa klokhet och styrka i detta forum.

Jag känner mig smutsig och behöver tvätta mig, kunna andas frisk luft, känna mig levande. Det är som att gå igenom tillvaron med en säck över huvudet. En skitig säck som dövar alla sinnen och effektivt förhindrar mig att göra det jag vill.

Har varit på suparsemester. Fast det heter inte så i mina kretsar, för vi har minsann varit på dyra krogar och druckigt och ätit gott. Och vi lagar fantastisk mat hemma (när vi orkar) för att se till att vi får ursäkter för att supa.

Mitt huvudsakliga problem i relation till A är att jag inte kan sluta - istället för ett glas så dricker jag minst sex. Sedan kan jag eventuellt avsluta och gå och lägga mig, men helst ska jag tömma lagret. Eller, om lagret är stort, dricka tills jag stupar/somnar. Tar jag inte det första glaset så kan det gå att inte dricka en dag, men ärligt talat så är det inte många dagar jag inte tar det första glaset. Och min fru är minst lika glad i att dricka. Så jag dricker både ofta och mycket. Än så länge håller jag ihop tillvaron (ni kan ramsan: bra jobb, bostad, fin bil etc etc), men alla i min omgivning vet att jag/vi dricker, så om förändring inte görs så kommer det att gå åt h-e.

Så från och med idag är det förändring. Nu är jag vit. Tills vidare. Den här gången ska jag vinna kampen. Häng gärna med på resan

Tack för att ni finns. Nu hoppas jag kunna somna om sova några timmar

Där tror jag att du tänker helt rätt. Du ska inte sluta dricka för någon annan eller börja dricka för någon annan heller. Jag höll på att trilla dit alldeles i början för att min man uttryckte sig som att det inte var så farligt osv. Men vi kan inte låta andra styra vad vi gör med våra liv. Det ansvaret måste vi ta själva. Och det gör du nu. :-)

Förhoppningsvis drar din fru ner också nu. Du kan föregå med det goda och görbara exemplet och visa i handling att det är möjligt.

Tänker på dig!

Akvariet

Krogsvängar ja. Igår var den mycket speciell känsla att gå förbi krogarna där jag tillbringat många timmar och, också, har en massa goda minnen från. En del av mig vill in, det sitter i märgen, det är klart att man ska in på krogen. Vad gör man annars? En annan studerar, intresserad och vid vissa tillfällen också alltför närgånget, personerna som sitter där och dricker. Var jag sådan? Och i vissa fall: kunde jag ha blivit sådan? Skönt att jag är på väg därifrån.

Vad gör man i stället för att gå på krogen en helg? Jag vet att det finns en lista här på forumet, och det är klart att jag kan hitta en massa ny hobbies om jag vill och anstränger mig. Men det är ju när man gör saker man måste som tidigare, också, varit svepskäl för att dricka som frågan på något sätt bli akut. Det finns raka kopplingar av typen "Hunger-Krog med tillstånd- Öl- Mat-Mera öl" eller "Shopping på rea - trängsel - måste vila på ställe med tillstånd - öl - mera öl". I går blev frågan akut. Vad gör man i stället? Igår förberedde jag mig och gjorde något som jag inte gjort på mycket länge. En egen påse med lördagsgodis! Dels så tyckte jag jag kunde äta godis utan att ha dåligt samvete, dels så var det så annorlunda och en ständigt konkret påminnelse att nu är det något annat som gäller. I all fall ända tills den var slut. Sedan blev det i alla fall en öl, men det var alkoholfri. Nöjd med dagen.

Stort tack, konstnären, för att du finns och skriver. Alltid läsvärt och stöttande.

Kram

Akvariet

Nu räknar jag till 12 dagar. Allt gott

Kramar till er alla

konstnären

Fortsätt du med din lilla godispåse, själv har jag blivit beroende av bakelser, men någonting måste jag ha en liten uppmuntran.
12 dagar akvariet det är strongt gjort av dig och jag blir så glad för din skull, Livet rullar på och för det mesta är det bra, mycket bra till och med.
Funderar inte så mycket på alkohol numera. Det bara är så att jag nu vet vilken sida jag ska vara på och inte slira över till andra sidan.
Vet egentligen vad jag hade tagit mig till om jag inte läste, det har varit min grej sedan jag var liten flicka. Jag varken hör eller ser om det är
en bra bok. Det var bra mot suget första tiden. Minns att jag gjorde någonting annorlunda så fort den där rösten kom. Kunde ta emot otroligt,
men jag tvingade mig. Det är inte heller så dumt att studera människor i nyktert tillstånd man ser mer vad dom går för. På fyllan skulle jag vara
kompis med alla. Sedan när jag nyktrade till upptäckte jag att vi hade inget gemensamt.
Idag en nykter dag och jag är lycklig för det.
´Bra jobbat av dig
Konstnären

Akvariet

Det går ju lite upp och ner. Läser här på forumet, så mycket styrka det finns här. Vad ni har varit med om, kämpar med och övervinner. Och jag känner med er, men jag kan inte skriva uppmuntrande små kommentarer. Här sitter jag med mina små problem och tycker synd om mig själv. Det är liksom futtigt. Nåja, alla har ju sina kors att bära. Men jag sitter liksom fast, jag bara står där med mitt kors. Kommer inte igång med själva bärandet. Som en stenstod, fastnat i en grimas full av självömkan.
Det här med alkohol är ju praktiskt, eftersom hjärnan verkligen loggar ut och, om man sedan fastnar i ett återkommande drickande, så ägnar man en stor del av tiden man inte dricker till att planera för att dricka. Otroligt bekymmerslöst, egoistiskt och problemfritt. Man har ju inte tid och ork att tänka. Det är ju förstås en nackdel också, för ibland kan det vara bra att tänka. Men nu tänker jag så mycket att jag blir så trött på av att tänka att jag inte bär mitt kors. Och när jag inte bär mitt kors får jag ännu mer tid att tänka. När jag inte dricker har jag hur mycket tid som helst, tid som jag inte använder till något annat än tänka. Huvudet snurrar. Nästan som att vara berusad.

Jaha nu har jag skrivit av mig eller i alla fall skrivit något. Nu får lilla akvariet rycka upp sig och börja ta hand om jobb, familj och andra saker som väntar

Inget första glas idag och jag är glad att jag inte dricker, men just nu vore det bra med något som kylde hjärnan lite.

Ha en bra dag alla vänner. Kram

Kära Akvariet,

du behöver inte känna dig ego och futtig för att du skriver hur du mår och känner. Du är mitt uppe i ditt tyngsta arbete med dig själv. Vem kan då begära att du dessutom ska orka vara pigg och glad och hjälpa andra? Tror att du behöver tid för att komma vidare själv. Och att du behöver inse att detta arbetet tar tid. Låt det ta tid. Det finns inga quick fix, tyvärr...

Ta en dag i taget och känn dig stolt över att du varit nykter i snart två veckor, vilket är en fantastisk bravad!

Kram

Akvariet

Tack för dina ord. Får mig att må bättre. Hoppas du har det bra på din konferens.

Kram

Akvariet

Nu är det två veckor! Just nu 19373 minuter (enligt appen). Och det blir inget första glas idag heller.

Kram

LillPer

Två veckor är guld värda för kropp o själ.
Även de dagar då själen känns dyster och hopplöst omotiverad, glöm inte det.
Bit för bit kommer du närmare ditt mål. Sakta, men lika säkert som att det kommer regna i morgon också, eller nån annan dag till hösten.
Styrkekram från LillPer

Akvariet

Har just läst ut "Mig äger ingen" och måste säga att det är en bok som berör. Både för att den skildrar hur det kan var att leva nära alkoholen, men också för att den osentimentalt och starkt skildrar barns beroende av och kärlek till sina föräldrar, oavsett hur de beter sig eller gör. Om ni inte läst den, gör det. Full av beundran för Åsa som skrivit den. Starkt gjort

Akvariet

...och den här morgonen är jag bara GLAD. Jobbet känns kul igen - har varit otroligt segt att komma igång efter semestrar. Tränade sent i går kväll och känner av det i kroppen, skönt. Hustrun drack inte alls igår, det var första gången på jag vet inte hur länge. Allt känns verkligen TOPPEN. Det riktigt spritter i den gamla gubbkroppen :=D

Hoppas ni också har det bra.

Akvariet

Inte lika euforisk idag. Men det känns stabilt. NU finns verkligen risken att jag tänker "äh, inte var det här något problem, en liten öl kan jag ta".... Det gäller att inte göra som förut, sänka garden och tro att det inte är några problem.
Hustrun drack igår, inte mycket, men tillräckligt för att alkoholångorna skulle samla sig i hemmet. Jag drack NA-öl. Har blivit känsligt för doften av alkohol, tycker det är direkt otrevligt. Och då kan man undra vad andra har tyckt om min andedräkt under jag vet inte hur länge.... FY.

Jag vill verkligen inte bli någon moralist och underkänna andras drickande, men tycker ändå det är svårt för jag själv är ju annorlunda när jag inte dricker och det är klart att det påverkar relationen till de man träffar ofta. Jag kommer inte att vilja sitta med vin,öl eller sprit hela kvällarna och surra som jag gjort förr. Hur ska vi då umgås? Ska jag sitta och titta på när andra dricker och surrar? Ska jag göra andra saker (utan det surrande umgänget)? Ska jag försöka förändra sättet att umgås, dvs förändra de andra också? För mig är detta inte lätta frågor och jag tänker olika dag för dag.

Inget först glas idag. Ha en bra dag.

m-m

Läst i din tråd, bra jobbat med dina 16 dagar. Det där med umgänget är ju en lite speciell grej. Jag förstår vad du menar, har själv lite svårt för när andra börjar bli påverkade av alkoholen, och märker det snabbt. Det är väl lite dubbelt, deras alkoholångor och omständighet i samtalsämnena blir en påminnelse om hur jag själv var för inte så länge sedan, och det skäms jag över. Både att jag kan sätta mig till doms över hur andra dricker och att jag själv varit den som andra måste tänkt så om... Men till tankarna om umgänge och hur det blir - jag tror att det är oundvikligt att det blir en skillnad i umgänget och sättet att umgås på. Jag är inte längre intresserad av att sitta uppe halva nätterna med djupa samtal som ändå ingen kommer ihåg och oftast bara var monologer från olika personer, går hellre hem tidigt och vaknar tidigt dagen efter. Har tackat nej till vissa evenemang där alkohol kommer att vara huvudingrediensen för för många. Har å andra sidan fått ett nytt/annat sätt att umgås med andra, mer aktivt och där det även ingår att man kan köra bil, och där det inte behöver finnas med alkohol alls. Har upptäckt att vi har en del vänner som faktiskt inte alls måste dricka mängder med alkohol, som förmodligen druckit mer för att de umgåtts med oss. De som druckit mest har vi nästan helt slutat att träffa.
Vet inte riktigt vart jag vill komma, men poängen är väl att när man själv tar ett steg åt sidan av vägen och ändrar riktning så kommer kanske även andra saker att ses på nya sätt och med andra ögon. Det behöver inte alls bli sämre, även om man tror det först.
Håll ut nu, och låt appen ticka på med alkoholfri tid!
/m

Vickan69

Ja, det återstår att se. Surret har det varit gott om men allvarligt, hur mycket får man ut av det, som Muränan skriver. Helt slut och bakis och ingen minns vad som SAS egentligen... Visst, folk öppnar upp sig men jag tycker bara det är jobbigt att höra om saker och få känslor som inte kommer fram när folk är nyktra. Även förut.

Du får väl känna efter och se vad som händer och hur du känner efter ett tag. Umgänget kommer nog också ändra inriktning på vägen...