av Akvariet

God morgon!

Tillbaka i forumet efter försök/återfall/försök/återfall/.... och givit upp (det är ändå semester). Har glömt lösenord till min gamla användare (bortsupen), så här kommer jag i ny tappning. Min story finns här:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/7249

Då, i vintras, trodde jag att jag skulle kunna sluta supa och börja normaldricka. Nu tror jag inte längre på det, men liksom flera andra här i forumet har jag svårt att uttala att jag ska sluta dricka helt, så det får bli tillsvidare eller ett tag.

Har intensivläst i flera trådar här under eftermiddagen och kvällen i går (samtidigt som jag drack öl) och inser att jag har mycket gemensamt med många av er, och att det finns en massa klokhet och styrka i detta forum.

Jag känner mig smutsig och behöver tvätta mig, kunna andas frisk luft, känna mig levande. Det är som att gå igenom tillvaron med en säck över huvudet. En skitig säck som dövar alla sinnen och effektivt förhindrar mig att göra det jag vill.

Har varit på suparsemester. Fast det heter inte så i mina kretsar, för vi har minsann varit på dyra krogar och druckigt och ätit gott. Och vi lagar fantastisk mat hemma (när vi orkar) för att se till att vi får ursäkter för att supa.

Mitt huvudsakliga problem i relation till A är att jag inte kan sluta - istället för ett glas så dricker jag minst sex. Sedan kan jag eventuellt avsluta och gå och lägga mig, men helst ska jag tömma lagret. Eller, om lagret är stort, dricka tills jag stupar/somnar. Tar jag inte det första glaset så kan det gå att inte dricka en dag, men ärligt talat så är det inte många dagar jag inte tar det första glaset. Och min fru är minst lika glad i att dricka. Så jag dricker både ofta och mycket. Än så länge håller jag ihop tillvaron (ni kan ramsan: bra jobb, bostad, fin bil etc etc), men alla i min omgivning vet att jag/vi dricker, så om förändring inte görs så kommer det att gå åt h-e.

Så från och med idag är det förändring. Nu är jag vit. Tills vidare. Den här gången ska jag vinna kampen. Häng gärna med på resan

Tack för att ni finns. Nu hoppas jag kunna somna om sova några timmar

Akvariet
fre, 2014-09-19 - 09:59

Ja, det är inte lätt och jag är villrådig. En sak som jag inser när jag läser om dina och andras erfarenheter är att det tar tid. Vi har också pratat om vår alkoholkonsumtion under många år: satt upp olika regler för drickande och inte drickande. Och när jag, efter att misslyckats att hålla mig till uppsatta regler om att bara dricka si eller så mycket på vissa dagar etc, verkligen tröttnat på att misslyckas att minska/sluta, bara bestämmer (mycket spontant) att nu dricker jag inte på ett tag (och inte börjar igen efter ett par dagar) så slår det ner som en mindre bomb hos oss. När beslutet nu, senare, mer lutar åt "aldrig mer", jag kommer inte att kunna dricka normalt, så famlar jag. "Aldrig mer" har jag inte pratat med min fru om, men vet att jag måste göra någon gång, men jag tycker det är otroligt jobbigt. Det kryper i kroppen bara att skriva "aldrig mer". Det är mycket mer befriande med en dag i taget - 44 dagar idag :) - och skjuta "aldrig mer" framför mig.

Och någonstans inser jag att det bara att chilla och ta en dag i taget (44 dagar är trots allt inte så lång tid, även om det känns om en evighet) och få varje dag att fungera så bra som möjligt, för mig, för min fru, för vår relation och för allt som "hänger ihop med oss" (barn, hus, kombi, husdjur, jobb)

Ha en härligt helg.

m-m
fre, 2014-09-19 - 15:24

Ja, det tar verkligen tid! Och det är bl.a. det som är så bra med forumet. Gå tillbaka och läsa gamla inlägg och faktiskt se att en och annan pollett trillat ner, det kan ju kännas bra då och då, när det känns tröstlöst. När jag slutade med alkoholen för snart ett år sedan så var det också impulsivt, jag hade fått nog en dag helt enkelt. Och min man var verkligen inte med i tankegången just då, med att jag faktiskt menade allvar och att det skulle vara på allvar en längre tid. Jag minns att vi stod i köket och pratade och han undrade lite försiktigt, när jag hållit uppe någon vecka hur länge jag tänkte... en månad, fram till jul? Jag vet att jag grät och sa att jag har ingen aning, bara att jag kan inte ha det som det varit och att uppehållet måste vara länge. Typ minst ett halvår... men att jag inte ville tänka i några tidsperspektiv eftersom det då känns meningslöst att hålla uppe alls - om jag ändå ska dricka på fredag så kvittar det om jag dricker på torsdag. Det var ju så det blivit alla andra gånger jag slutat. Nu har det snart gått ett år och jag har inga planer på att börja dricka. Däremot tänker jag inte "aldrig mer". Jag tänker inte så om... läsk, jag dricker nästan aldrig läsk, men jag har inte fattat något beslut om att jag aldrig ska dricka läsk mer. Jag gillar inte sushi, men jag har inte fattat något beslut om att aldrig äta sushi. Jag har heller inte fattat beslut om att jag aldrig ska prova några droger eller röka. Jag VILL däremot inte prova några droger eller börja röka (eller dricka alkohol). Jag vet inte heller om jag kommer att dricka kaffe resten av livet, eller äta kött, eller bo i stan eller i Sverige, eller vad vet jag överhuvudtaget om vad jag vill eller kan eller gör om 5, 10 eller 15 år. Däremot är jag livrädd för att om jag skulle börja dricka ett glas vin då och då, skulle trilla tillbaka fortare än kvickt till gamla vanor och att behöva göra den här resan en gång till. Därför känns det inte alls lockande att prova och riskera detta.

Ja, det var ett långt inlägg i din tråd, Akvariet, hoppas att det är ok... Känner med både dig och din hustru och hoppas att hon kommer ifatt dig tankemässigt när det gäller alkoholen.
/m

anonyMu
fre, 2014-09-19 - 19:21

Så bra skrivet m-m. Har inte tänkt på alkoholen på det sättet. Att jag inte uttalat om något annat - jag ska aldrig göra X. Men att det kanske faller sig så i längden. Intressant tanke.

Akvariet
lör, 2014-09-20 - 07:10

Tack för ett långt inlägg. Dina ord stämmer bra med hur jag själv resonerat (och som jag glömt). Bra tips att läsa och läsa om äldre inlägg, inklusive mina egna. Jag har haft "tunnelseende" en period och inte läst så mycket här på Forumet. Tack igen för dina kloka, behövde dem verkligen när jag först läste dem igår eftermiddag.

Igår hade jag en både rejält berusad och ledsen hustru här. Vi pratade allvar om allt möjligt, inklusive drickande. Får se hur hon ser på vad vi pratade om idag (hur mycket hon nu kommer ihåg). Hur som helst så fungerar det verkligen avskräckande på mig, fy f-n vad alkohol gör med människor. Det är verkligen vidrigt!

45 dagar idag - det borde motsvara en och ½ månad. Firas med att springa en runda snart och känna mig starkare och friskare än på länge. Ha en härlig lördag, m-m och alla andra

Ebba
lör, 2014-09-20 - 07:24

Att försöka prata någon med alkoholproblem till rätta är som att tala sig hes till en guldfisk. Den måste själv simma in så hårt i den runda glasburkens glas att den vaknar upp av smällen och förändras.

Akvariet
tors, 2014-10-02 - 07:52

Du är väldigt omtänksam. Allt är bra här och jag tänker ganska ofta på dig och andra anonyma vänner här på forumet. Behovet av forumet blev liksom inte lika stort längre så jag har gjort ett uppehåll, både med läsande och skrivande. Tycker av och till att det känns konstigt att inte kunna sitta och prata och se varandra i ögonen, på något sätt känner vi varandra men ändå inte. Tyckte det inte kändes meningsfullt ett tag.
Känner dock stor tacksamhet mot forumet och funderar på hur jag på bästa sätt kan bidra till mina forumvänners välmående och framgång. Men är nog inte där än.

57 dagar idag och inte mycket händer. Jag mår bra, dricker inte och jobbar också med andra förändringar av mig själv och tycker att det går ganska bra (träning och meditation). Min fru dricker mycket fortfarande (men inte lika mycket). Livet rullar liksom på. Nästa helg väntar en social prövning: ska åka iväg med några kompisar över en helg (utomlands). Vi gör det någon gång per år och resorna brukar bestå av mycket dryck, mat och skitsnack, uppblandat med någon turistfälla. Men jag är inte oroad. Det ska bli kul att träffa dem. Nykter.

Många jättekramar till dig Murre och alla andra som läser detta och kämpar för ett bättre liv.

anonyMu
tors, 2014-10-02 - 08:13

Hmmm... Murre låter som en katt. I och för sig ett betydligt trevligare djur...! ;-)

På ett sätt vill jag lämna forumet. Här pratas alkohol till höger och vänster och jag skulle vilja vara förbi det. Inte behöva tänka på det. Men jag har förstått att jag inte är där ännu. Behöver en livlina. Har absolut ingen annan att dela "den här resan" med. Men det är väl inte meningen att man ska hänga här resten av livet. Det är ju meningen att man ska komma vidare.

Det är knepigt att inte kunna se varandra och träffas och prata på riktigt. Men det är väl också det som gör att man kan öppna sig och berätta om vad som helst. I annat fall får man väl söka sig till en AA-grupp och det är kanske därför som så många verkligen trivs och uppskattar AA. Man delar med likasinnade IRL.

Det gläder mig att "livet rullar på". Det är nog det bästa som kan hända oss. Att livet bara rullar på. :-)

Kram till dig!

PS. Lycka till på resan! Skönt att du känns lugn och trygg. Du har ju oroat dig lite för vad vänner ska säga, men du kanske är förbi det nu? Härligt för dig i så fall!! Tänk vad mycket du kommer att uppleva den här gången! Det är faktiskt ganska häftigt att resa nykter...

Akvariet
tis, 2014-10-21 - 18:40

Tar ett nytt tag med detta forum. Ny tråd i "Det vidare livet", som är för mig något mycket bredare än alkohol, men eftersom alkohol har präglat mitt liv och fortsätter att prägla mitt liv trots att jag nu börjar känna mig bekväm med, och van vid, att inte dricka, så vill jag vara här och umgås med er

Jag har under många år vacklat hit och tid med att försöka dricka mindre och inte lyckats med något innan jag, för 76 dagar sedan, spontant och ilsket slutade dricka "tills vidare" (vad nu det betyder) och kan inte komma ihåg att jag mått så bra som jag gör nu, när abstinens och frustration lagt sig en smula och vanan vid en nykter vardag infunnit sig. För någon vecka sedan var jag med 3 gamla kompisar en dryg helg i en stad känd för öl och jag drack bara NA-öl hela tiden utan att ens reflektera över att jag, som gammal ölälskare, verkligen beter mig som om jag vore förbytt. Men varken mina kompisar eller jag tyckte det var speciellt konstigt. Och NA-öl fanns det att få på alla ställen. Riktigt gott dessutom. Det är klart att jag fick frågor och frågorna besvarades och sedan var det nog med det. De drack öl och jag drack öl och de blev fulla och jag blev bara trött.

Varför då återkomsten till Forumet efter en månads tystnad. Jo, jag vill kunna försöka återgälda till andra vad detta forum givit mig. När det behövde som mest, att någon läste och förstod, så läste och förstod många här och kom med råd och dåd. Och för det är jag evigt tacksam. Jag hade inte kommit igenom min första månad utan detta Forum. Och, nu när jag känner mig ganska säker på mig själv, kanske jag kan hjälpa någon annan. Jag hoppas det. Genom att läsa, förstå och försöka komma med goda råd.

Jag vill också verkligen veta vad som händer nu. Var ska jag göra när "alla andra" dricker? Kommer jag att fortsätta att var "hysteriskt hälsosam" som min hustru säger (hon dricker verkligen för mycket, fortfarande, för övrigt)? Fortsätta gå ner i vikt? Kommer jag att träna lika mycket som jag gjort den senaste tiden? Kommer jag att kunna fortsätta meditera? Vad händer när om jag inte kan eller vill fortsätta med någon del av "mitt nya liv"? När är risken som störst för återfall? Jag vet inte svaret på allt detta och jag vet att ni inte heller vet. Men jag vet också att ni vet mer än många andra och därför är det meningsfullt för mig att skriva här och hoppas att ni läser och tycker något. Jag vill också veta vad som händer i era liv, de nyktra, och hur ni påverkas av förändringen. Jag har inte för avsikt skriva lika mycket som jag gjorde under en period.

Detta inlägg innebär slut på "Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen" som finns i "Förändra ditt drickande" och start på "Vad händer nu?" i "Det vidare livet". I fortsättningen skriver jag i "Vad händer nu?".

Kram till er alla.
/A