Jag har försökt länge nu. Och jag har ett allvarligt problem, dricker varje dag, 1-2 liter vin. Det är helt sjukt hur det har eskalerat.
Jag har sökt hjälp, men tyvärr AA funkar inte för mig, gör mig bara mer sugen.
jag hade en terapeut tidigare, med hennes hjälp lyckades jag hålla mig nykter i två år, men sen flyttade jag och allt gick åt skogen. Jag kontaktade vården, psykiatrin och soc, för att få hjälp. Psykiatrin erbjöd mig antabus och skulle ordna en samtalskontakt åt mig, har väntat två år nu. vården sa att jag kunde bli inlagd om jag riskerade delirium, jag var inte riktigt där ännu, soc tyckte att jag skulle rycka upp mig.
Jag har supit senaste året, riktigt hårt. Jag vill verkligen ha hjälp, jag behöver verkligen hjälp. Jag har försökt på egen hand, problemet är att det inte fungerar för mig. jag faller hela tiden dit. Jag behöver hjälp.
Och jag vet att jag skulle kunna klara det med hjälp, jag har gjort det tidigare.
Och jag skulle kunna bidra i vårt samhälle och vara en värdefull medborgare, om jag bara fick något nu.
Jag låter kanske gnällig och osjälvständig, och jag är kanske det nu, men jag har gjort mitt bästa på egen hand. Snart återstår bara en lösning.
Och jag känner att det är ett sånt slöseri. Om jag bara kunde komma över tröskeln.Om jag bara kunde börja leva.

Missme

Du är varken gnällig el osjälvständig. Du behöver hjälp. Om du jobbar kanske din arbetsgivare kan stötta o skicka dig på behandlingshem. Du kanske kan ta kontakt med din gamla terapeut för att få en rekommendation om en bra terapeut på nya orten. Ligg på psykiatrin så du får en samtalsterapeut, trist att det ska ta sån tid. Hjälpen behöver vi ju direkt. Håller tummar o tår för dig

Avslutat konto

I att du är varken gnällig eller osjälvständig. Du har ju tagit tag i ditt problem och bett om hjälp. Blir helt beklämd över att du behöver vänta på hjälp när du bett om den. Känns verkligen urdåligt att det inte händer något. Hoppas att du har kraft att kämpa på och inte ge upp. Håller också tummarna för dig! HannaH

tjockafrasse

tack.

Jag har pratat med min tidigare terapeut, hon kan inte hjälpa mig. Jag är egenföretagare så kan inte få hjälp från arbetsgivare.

Det kommer från min mormor och morfar, värdelösa gener som är inställda på att självdö. Sen blev det inte bättre av att jag utsattes för incest och blev bipolär.
Jag har självmedicinerat med alkohol nästan hela mitt liv.
Och jag märker att jag är självömkande när jag skriver om mig själv. Jag är full av självförakt och självömkan och har inte kraften att ta mig igenom det här, som det ser ut.
Jag googlar om alkoholism och hittar hela tiden tipset att prata med min läkare.
när jag riskerar att dö av dillen ska jag göra det. Eller borde jag kanske inte göra det? så det kan ta slut.

och tro på att du klarar denna dag utan alkohol.
Må precis hur pissigt du vill,Ullabulla tror på dig idag.
I morgon blir det några millimeter bättre och du har en nykter dag i ryggsäcken som inte väger nått.
Kram på dig

Det låter som du haft det riktigt tufft. Att skriva här på forumet öppet som du gör kräver en hel del mod. Det är otroligt viktiga steg att ta, du gör helt rätt! Det ger oss chansen att ge dig stöd.
Du har funderingar på vart du kan vända dig för hjälp och har redan tagit flera steg, ibland kan man behöva på flera sätt på olika ställen innan man hittar rätt. Vill du prata med någon direkt kan du ringa Nationella hjälplinjen kl.13-22, 020-22 00 60. www.hjalplinjen.se. mellan kl 21-06 kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst.
/Rosette Alkoholhjälpen

Vill tillägga att ovanstående är akuthjälp, när man mår som sämst och behöver prata. När det gäller rätten till vård så är det din kommun som har ansvaret om ingen annan (sjukvården) hjälper dig. "Ryck upp dig" är inte ett acceptabelt besked till någon som dricker 2 flaskor vin och inte klarar av att komma ur det själv. Skulle du kunna prata med dem igen? Jag tycker det låter starkt att du har varit nykter i två år tidigare. Vad tror du att det var som du gjorde och som terapeuten stöttade med, som gjorde att det fungerade då? Vad tror du kommer att vara till hjälp den här gången?

tjockafrasse

Jag vill be om ursäkt för att jag lagt ut det här på er alla.
Jag skrev i min mörkaste stund. Och det är illa, det är svårt, men jag kommer klara det.

Tack för alla svar, det gör mycket för mig att någon faktiskt bryr sig.
Jag började faktiskt gråta när jag läste era svar. Och det har jag inte gjort på många år. Tack

men oroa er inte för mig. Och låt mig inte ta er ner, ni är bäst som jobbar er igenom detta helvete (alkoholen)

tjockafrasse

angående rätten till vård.
Jag tror det är en illusion, det finns på papper. Men när jag kontaktar vården och vill ha hjälp med att sluta dricka får jag ett bemötande som om jag var en slöfock som inte vill något med mitt liv.
Jag är med i mensa och har startat flera vinstdrivande företag. Problemet är att jag inte kunnat hålla igång dem, för jag faller dit och allt annat än alkoholen tappar mening. Så jag är alkoholist = parasit/värdelös

Vi ligger ca 30 år efter i alkoholforskningen i Sverige. Den nya forskningen och kunskapen som främst kommer från USA tas inte tillvara på rent generellt hos socialtjänst och läkare. Den är inte prioriterad. Den vård man fick för 30 år sedan är samma som idag med vissa undantag. Tyvärr är läkare på vårdcentraler oftast väldigt okunniga. Kommer man i kontakt med beroendeläkare blir det mycket bättre. Så är det tyvärr idag. För ca 2 år sedan kom det alarmrapporter om att alkohol även i små och måttliga mängder ger en mycket förhöjd risk att få cancer. Stå på dig och tvinga dig till en specialist.

Jag hoppas att du fortsätter skriva i dina mörkaste stunder.Ibland har jag smetat ut min dynga och mitt illamående här och gråtit medan jag skrivit.
Och det hjälper.Det finns ju alltid någon annan som är eller har varit i samma sits.
Bara det gör detta forum så fantastiskt.
Att i dessa ensamhetskänslor ändå hitta en gemenskap.
Att låtsas tycker jag att både anhörig och drickarsidan har gjort alldeles tillräckligt.
Äkta känslor är jobbiga,men det är ju dom vi springer ifrån genom att engagera oss för hårt i den som dricker,eller genom att dricka.

AnnaPanna

Jag tror på dig tjockafrasse! Jag vet hur det känns när det är riktigt mörkt. Idag ser jag ljuset på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Du klarar det! Och fortsätt dela även de mörka tankarna. Man behöver få dem ur sig. Ur systemet. Det lättar. Vi är många här som stöttar dig! Heja-kram!