Suck, det är bara att erkänna för mig själv att jag har problem.
Jag har alltid vetat att jag har ökad risk för alkoholmissbruk eftersom jag växte upp med både en alkoholiserad mamma och pappa.
Jag själv började dricka på fester i 14 års åldern och blev alltid fullast av alla. Jag lugnade ner mig något när jag var 19 och träffade min nuvarande man. Fortfarande hade jag svårt för att sluta dricka när jag väl börjat och "däckade" ofta på fest. I vardagen drack jag aldrig och därför kunde jag inte se några likheter mellan mig och mina föräldrar.
När jag var 23 blev jag gravid och då drack jag givetvis ingenting, men jag kommer ihåg att jag tänkte "nu har jag inte druckit på 4 veckor..." och hade ett ganska stort sug framförallt under första graviditeten.
Nu är jag 31år och dricker gärna rött vin så ofta jag får tillfälle, det blir nog 15-20 glas/vecka. Jag mår så bra av att tänka på att jag ska dricka vin till kvällen och det är den stunden som jag känner mig som mest avslappnad. Jag har ett bra jobb och är en ganska lyckad person utåt sett.
Det som gör att jag vill dra ner och få kontroll över mitt drickande är att:
- Jag vill inte att mina barn ska växa upp med en alkoholiserad mamma.
-Min hälsa försämras, dels pga alkoholen i sig men också för att jag prioriterar bort träning på kvällarna för att istället dricka vin.
-Jag vill ta mig ur beroende känslan jag har nu, ingenting känns roligt om jag inte "får" dricka vin.
Är det någon som har ett bra tips på vad jag ska göra?
Är det bästa alternativet att inte dricka alls? Och hur ska jag isåfall göra rent praktiskt nu på semestern, jag har en drös med vänner som gärna vill ses på ett glas vin och flertalet middagsbjudningar inplanerade.