av ESTB

LenaNyman
tors, 2015-06-25 - 10:13

Kan det funka att tänka lite upp å ner, tro? Imorrn är det ju fredag, men i fantasin föreställer man sig att veckan precis börjat. Då är det i stället måndag imorrn, och på lördag är det bara tisdag. Kan du hitta motivationen att hålla ut genom att påminna dig själv om vad du faktiskt slipper (mer ångest, mer självhat) om du bara inte sprättar den där första ölburken?

Sök dig till naturen. Den lugnar och ger tröst. Man kan packa picknickkorgen och gå till en park och sätta sig, eller om du har nån sjö eller havet i närheten. Ladda ner nåt spel och bara tokspela, köp en målarbok och färger, baka bullar, tänd en lägereld eller ett stilla ljus...

Försök stå ut.

Kram på dig, ESTB.

LenaNyman
tors, 2015-07-16 - 14:22

Fint att höra av dig igen.

Tänk så skönt att slippa få sin sinnesro sliten i småbitar av sånt där eländes elände. Tänk att slippa ångesten över vad man gjort och sagt. Tänk att slippa älta.

Du kan. Bra med läkarmötet! Boka ny tid för provtagning om du inte redan gjort det.

Jag håller på dig, ESTB. Kram!

LenaNyman
tors, 2015-07-16 - 15:10

Mmm, jo, jag fattar. Samtidigt så är man inte den man egentligen är när man blir så där drängfull. Men man kan ta ansvar för att saken inte upprepas, sen, när man fått tillbaka sig själv igen och sin sans.

Osynlig
sön, 2015-07-19 - 23:27

L I V E T. sätt ner flaskan. Drick aldrig mer. Livet är för kort för det här. Ta hjälp och var rädd om dej. Kram.

Nyckelpigan
tis, 2015-08-04 - 21:27

Det gäller att komma ur fasen när man bara vältrar sig i ångest och sparkar på sig själv.. Man blir bara självdestruktiv igen. Dock får man inte glömma, det du känner nu kan vara något att lita sig mot när du gör valet om Du ska dricka eller inte. Om du inte klarar det själv, sök hjälp - börja på din vårdcentral. Stor kram

Sisyfos
ons, 2015-08-05 - 00:46

Det här kanske är helt fel i den fas där du befinner dig nu, men kanske ska du lägga din energi på att fundera över varför du dricker istället för att fundera över vad som hände när du inte längre mindes. Kom plötsligt att tänka på snickersreklamen "you are not you when you are hungry". Ingen bra ursäkt, för något kan man ju faktiskt göra åt att man blir för hungrig eller att man börjar dricka, men på nåt sätt är det ju inte du längre när du inte längre minns. Men åter till frågan: varför dricker du? Vi här på forumet har olika svar på det och det är nog viktigt att fundera över för att kunna göra något åt just det. Du hade ju tagit steget att söka hjälp, vilket är stort och fantastiskt. Hur har det gått med det?