Sitter här på söndagkväll efter att ha druckit mig berusad varje kväll sedan i onsdags och inser att så har det varit varje helg och ledighet i många år nu. De senaste åren har det allt oftare blivit även till vardags, inte så stora mängder då, men absolut tillräckligt för att vara lätt bakis på morgonen efter.
Drickandet till vardags har också blivit allt mer "i smyg" för mina tonårsbarn och särbo. Ingen har sagt något, men det vore väl konstigt om åtminstone barnen inte märkt att jag smusslar och luktar alkohol. När jag är tillsammans med särbon dricker jag inte till vardags, men på helgkvällarna dricker vi tillsammans.
Jag har blivit allt mer upptagen av att tänka på alkohol, antingen med planerande för att kunna dricka, eller med skuldkänslor för att jag inte kan låta bli.
Det känns inte alls bra. Vill använda min energi till annat. Jag bestämmer mig titt som tätt för att nu ska jag inte dricka något på hela veckan eller nu ska jag ha en nykter månad, men det går ju inte så bra...Och skuldkänslorna växer. Känner mig som världens sämsta mamma och är livrädd att mina barn ska ta skada.
Jag hatar mig själv när jag undviker att prata med mina barn för att de inte ska märka att jag druckit. Märker också att de håller sig lite på avstånd sådana kvällar. Det är så sjukt!
Jag vill inte vara så här!
Har sneglat på AA:s hemsida och funderat på att gå på ett möte för jag känner att jag behöver stöd i detta, men steget känns för stort. Att erkänna mitt problem för andra känns som ett gigantiskt nederlag, även om jag med mitt förnuft inser att det naturligtvis inte är det. Men nej, jag är inte där än att jag klarar att ta det steget! Därför skriver jag här istället.
Tänker att det får bli en som dagbok. Och får jag dessutom lite stöd och pepp är jag innerligt tacksam!

Helena

HelenaN

Jo nu är jag tillbaka i Sverige igen efter en helt underbar resa i fjärran land. Allt blev så mycket bättre och roligare än jag hade föreställt mig! Inte bara på grund av att jag var nykter hela tiden, men det bidrog säkert en hel del. Vi har vandrat, cyklat, dansat, umgåtts och njutit. Jag hade inga problem alls med att se på när de andra drack alkohol på kvällarna - de var faktiskt ganska måttliga de med. Det var vid några enstaka tillfällen som tanken att jag kanske ändå skulle dricka lite kom, men den var inte svår att står emot. Landet vi var i är inget vin-land och jag har aldrig varit särkilt mycket för att dricka öl och sprit.
Min favoritdryck blev istället iskaffe i olika varianter. Och det fanns goda färskpressade fruktjuicer överallt, så jag behövde aldrig sakna något gott att smutta på.
När jag kommer hem på riktigt ska jag försöka läsa ifatt i trådarna. Ser att mycket verkar ha hänt under de här veckorna och att nya vänner anslutit. Kram på er!

HelenaN

Tänk vad mycket som förändrats sedan den 17:e maj när jag bestämde mig för att det fick vara nog. Till det yttre är det mesta sig likt, men inom mig känns det väldigt mycket annorlunda. Det är en så ofantlig lättnad att inte behöva ha dåligt samvete på grund av drickandet! Förr har jag nästan alltid haft mer eller mindre ångest efter semestern, känt mig sliten och i dålig form på grund av nästan daglig drickande. Vet att jag ofta tänkt att jag skulle behöva en vecka semester för att hämta mig efter semestern... Skulle visserligen inte ha något emot den veckan nu heller, men inte för att reparera mig utan för att jag har en massa lust och energi att göra annat än att jobba :)

HelenaN

Blir så glad av era välkomsthälsningar :) Så tacksam för att ni finns här!
Läste i din tråd Valeria att din sommar också varit bra, föutom den där helgen hos din mor. Skönt att höra.
Och Vilja, grattis till att sommarnöjet nu blir åretruntnöje! Lycka till med byggandet och fixandet! Synd att din andra sommarpassion inte verkar lika uppbygglig..
Sattva, du har väl börjat på nya jobbet nu? Hoppas det känns bra!
Själv känner jag mig förväntansfull inför hösten. Har också vissa planer på förnyelse som kännas spännande :)

Kul med din förändring, vi väntar med spänning:) Ja jag har börjat nytt jobb o jag är helt slut av alla intryck. Orkar mest bara läsa härinne inte skriva. Så är det lite överväldigande med alla nya trådar, klarar inte riktigt ta in mer just nu utöver allt som redan är.
Vad kul att du har så mycket energi, underbart!!!!!

Nyckelpigan

Välkommen hem! Låter som om du har haft en fantastisk semester! Vi har sedan lång tid tillbaka en inplanerad resa i slutet av sept.... All inclusive... Jag har fasat för detta tidigare, men just nu ser jag fram emot den.., utan a. Kram

Vändningen

Du imponerar med din viljestyrka, vad bra det går för dig! Låter som om du haft en bra sommar ju. Varm kram påre!

HelenaN

Det nyktra livet fortsätter på den fjärde månaden nu. Jag mår bra och saknar inte alkoholen det minsta. När jag läser tillbaka i min tråd om de första veckornas vånda känns det nästan som att det är en annan person jag läser om.
Forumet var så viktigt för mig under de första månaderna, men har inte samma funktion längre. Jag läser ibland för att ändå hålla lite kontakt med dem som kom nära under den kämpiga tiden.
Ser att många nya kommer till hela tiden och hoppas det ska gå bra för alla. Det är bara så mycket värt att få leva ett liv utan ångest och skuld för det alkoholen ställer till med.
Lycka till alla goa människor, var ni än befinner er på er resa!
Kramar <3

Nyckelpigan

Vad glad jag blir för din skull! Jag känner mig även mer avslappnad och gladare i sociala situationer, tvärtemot vad jag alltid trott! Kram

mod60

Hej
Härligt att det går bra för dig:)
Jag skriver inte heller så ofta längre, alkoholen har liksom inte första plats i mitt huvud och jag har tid och ork till annat kul. Nykter i 8 månader nu så det rullar på bra.
Önskar en skön helg:)
mod

Hej HelenaN, välkommen tillbaka! Minns dig från när jag smög runt i kulisserna och deltog utan att vara med.
Vet inte om du vill fortsätta i din gamla tråd el köra på i den nya. Hur som helst är det nog bra att läsa igenom. Så eftersom jag hittade den lyfter jag upp den till ytan.

HelenaN

Loggade in via telefonen och det var bökigt att leta. Tror jag fortsätter här. Känns lite som att komma hem :)
Fast jag önskar att jag inte hade behövt det...
Men nu är det som det är - suget som var borta i många månader är tillbaka. Jag är besviken på mig för att jag låtit det ske, men vet att det inte är någon idé att hålla på med självömkan och självförakt. Bara spotta i nävarna och börja om!
Suck...

LenaNyman

Varmt välkommen tillbaka! Det är som det är; svårt att lära sig gå utan att trilla omkull åtminstone nån gång. Så rätt tänkt av dig, spotta i nävarna bara och fortsätt på din väg. Det är mycket möjligt att du är så mycket klokare nu också - även om du resonerade väldigt klokt tidigare också.

Och du; fatta vad glad en viss fröken Vilja kommer att bli när hon ser dig här igen! :)

Hmmm.... inte lätt att komma efter Viljas sparsmakade välkomnade... ;-)

Vill bara säga välkommen tillbaka. Skrev nog inte i din tråd, tror jag, men läste en del. Din resa som du berättar om i den nya tråden verkar följa det klassiska mönstret. En dag prövar man lite, det går bra, sedan lite mer och till slut sitter man där igen... Det är väl så som sjukdomen ser ut helt enkelt. Jag är övertygad om att jag skulle gå precis samma väg. Men nu är det nya tag som gäller och klokare/mer erfaren har du blivit på vägen, eller hur? Bra och starkt att du kommer igen!

Kram

Leverjag

Håller med att det bästa med forumet är alla dessa härliga människor. Knas, kärlek, ironi och klokheter omvartannat. :-)

Känner igen mig väldigt väl i min förra trygghet efter fyra månader. Hade järnkoll, måttlig, festligt och omåttlig till slut. Nytt lidande med ny kunskap om att jag hamnade där jag var igen. :-( men till slut tog jag nytt mod till mig och återvände hit. Det är en mycket fin plats att hänga på. ?
Välkommen tillbaka, säger även jag.

Det kommer att gå bra, det här.