Vill inte - kan inte

Fenix

LN, jag blir alltid lika glad av att läsa dina inlägg, kloka och roliga! Tusen kramar tillbaks, det hinns vi ju med nu när det finns tid över till väsentliga saker:-)

mulletant

i nykterheten och är imponerad över din uthållighet i kampen. Var stolt! Allt gott / mt

Fenix

det var ett tag sen sist! Tack för dina ord. Allt gott till dig med förstås!

Buzzz

Ditt inlägg #1115 fick mig att känna känslan jag själv hade hela förra året.
Nu vill jag tillbaka dit, jag också.

//Buzzz

PP

Instämmer fullt med övriga i att jag gläds av dina inlägg jag nu läst. Du verkar börja må allt bättre i nykterheten, och visst är det fantastiskt! Du vet ju egentligen precis vad du gör, så det finns inte så många goda råd jag kan eller behöver bidra med. Bara glädjas med dig i känslan vi får när ansträngningarna börjar ge utdelning.
Håll kvar i den! ☺

/PP

Fenix

se gamla bekanta dyka upp allt eftersom! Buzzz och PP, ja känslan av att inte längre vara slav under A är kolossalt skön. Tänker på det flera gånger om dagen faktiskt, och nu ska jag iväg på en liten resa igen, ett par nätter på hotell. Inte ett dugg orolig, utan ser fram emot att sova i sköna sängar, bli "bjuden" på frukost och detta med klart huvud. Herregud så många gånger jag vacklat ned till frukostmatsalen på olika hotell och petat i mig en macka och mått så skit. Sett sig omkring som en hunsad hund och bara önskar att ingen ska börja prata med en. Dit vill jag inte, kan jag säga!

Fenix

du tillhör ju de som funnits här under lång tid. Hur går det för dig och "gubben"? Ha en bra helg själv, du och LenaNyman förstås och alla andra

mulletant

går det bra! Vi trivs med livet och varandra och besöker då och då AA:s och Al-Anons konvent och delar gemenskap och glädje med andra alkoholbefriade människor:)
Jag gläds med dig och din familj åt din växande samling av nyktra dagar (och nätter:) / mt

answe77

Kul att läsa om dina framgångar. Jag har samma problem som du kämpar med och även samma mål. Alltså ett nyktert liv. Blir glad och taggad att läsa om din resa och ditt nuvarande förhållande till A. Vi kämpar vidare!

Fenix

hade missat att det fanns inlägg i min tråd!
Mulletant: Va kul att du och gubben trivs med livet och ett A-fritt liv, visst är det mkt bättre!
answe77: Visst kämpar vi vidare, nykterhet är underskattat, så mycket bättre än det trista tvånget att hålla i sig etanol.

Fenix

vilket riktigt jobbigt sug jag haft i dag, det värsta hittills. Ville att allt skulle vara som förut, dricka sig lullig, skita i verkligheten, ha en massa öl i kylen, vin på bordet. Längta till att få bli någon annan, fly bort. En djäkla tur att jag går på antabus, annars vete faan, Gick och la mig en timme, lyssnade på musik och nu vräker jag ur mig detta på forumet. Hejdå sug, självklart blir det inget drickande, skulle bara ta någon timme så hade allt blivit trist igen, och det finns egentligen inte på kartan att förstöra mina snart tre månader. Det sägs att tre månader är en tid när många trillar dit. Oj oj oj, nu är jag lugn igen, men fy vilket sug det var, flera timmar av starka tankar på att dricka. Nu har hr alkohol fått en yxa i pannan, och jag fått ro. Ha en bra helg alla i kampen!

mulletant

fint att följa dig i nykterheten. Lite så här från sidan som är min nu-position. Blir alltid så glad när jag set ett inlägg där du peppar nån!
Grattis till kampen över suget. Det är stort!
Ha det bäst! / mt

PP

instämma i MT:s inlägg. Gläds så med dig Fenix!
Du har verkligen förtjänat att nu få bli nykter

//PP

Fenix

tack för att du tycker som du gör, att jag förtjänar att få bli nykter efter alla dessa år. Ja, det tycker nog jag också vid närmare eftertanke:-) Hur lever livet med dig, hoppas allt är bra.

Fenix

I dag firar jag hundra dagar nykter, jättebra! Men har fått kallelse till lungröntgen, den tredje på ett par månader och nu är jag skitskraj. Sista september ska jag dit, och jag har hunnit tänka död omkring tusen gånger de senaste dagarna. Hela mitt inre vill dricka mig bortom sans och vett, ska jag inte göra men det ha alltid varit min reaktion när det blir tungt. Vet ju inte än om det är allvarligt, och i så fall hur allvarligt och om det går att göra något åt det. Men visst faan är jag rädd, och ingenstans har jag att fly. Får ta en dag i taget tills dess jag får besked.
Skönt att kunna skriva av sig lite här, finns ju ingen direkt att prata med. Min fru vet inte än att jag fått kallelse till en magnetröntgen, vill inte oroa henne i onödan om det inte är nödvändigt. Tids nog får hon veta om det skulle vara så illa som jag tänker i mina mörka stunder.
Det här blir man verkligen trött av, ska lägga mig en stund och lyssna på musik.
Ha en bra helg...

LenaNyman

... att jag läst vad du skrivit och att jag förstår din oro och vånda. Och det oerhört frustrerande i att vänta, bara måsta stå ut i nåt slags limbo.

Varm kram. Nio dagar kvar nu, tidsenhet för tidsenhet.

Fenix

blir jag över dina rader Lena! Det blev så oerhört tyst efter mitt inlägg, ingen ville ens vara med och fira mina hundra dagar nykter. Det är väl spöket cancer som skrämmer, men jag tror man måste våga lämna en kommentar, kanske i synnerhet då. Du vågade, och det gläder mig lika mycket som det känns konstigt att inte någon fler kunde lämna en litet ord på tre dagar. Nåväl, nu vet min fru om det, och hon tog det bättre än jag väntat så limbo är ordet fram till månadens slut. Inte en droppe har det dock blivit, och nu är det 103 dagar!