Varit inne här och snokat runt ett antal gånger när jag började fundera över mitt drickande. Inte vågat bli medlem då folk ofta på forum (och i verkliga livet för den delen) bortser från mig. Som att jag är luft. Vet inte riktigt varför för tycker inte det är någon skillnad på mig och andra, men folk verkar se på mig annorlunda. Och självklart gör de lite ont även om de är anonyma "dissar"
Men nu tänkte jag, kan skriva min egen dagbok iaf så man kan gå tillbaka och läsa.

Var på mitt första möte på beroendecentralen igår. Kände dock att SSK:n jag fick prata med inte riktigt lyssnade. Ställde samma frågor om antidepressiva medel (vilket jag sa att jag inte åt) ett flertal ggr tex. Får hoppas de blir bättre nästa gång.
Fick blåsa i en alkomätare som visade 0.0, vilket såklart varit konstigt om den inte gjorde då jag inte druckit sen i lördags. Efter de kläckte SSK:n ur sig att jag nog inte har alkoholproblem då dom som har de oftast blåser positivt. Jag anser att man har problem om man har en ohälsosam relation till alkohol även om de gäller helgdrickande. Samt dricker för att döva något. Vilket jag gör. Jag dricker minst en BiB om helgen och de är främst för att fly ångesten och bara få känna sig lycklig någon jädra gång.. Jag dricker inte för att de är gott utan för att bli full. Längtar till helgen och veckorna är eg bara en transportsträcka till vinet.
Iaf så skickades de med papper på en massa prover som ska tas innan jag får komma på återbesök.
Är livrädd för vad dessa prover ska visa. Tog leverprover för ca en månad sen och då var allt normalt men tror bara de var dom "vanliga" proverna. Som jag förstod de ska dessa jag jag ska ta nu visa mer exakt hur alkoholkonsumtionen sett ut. Inte bara leverns funktion.

Efter återbesöket ska jag få träffa en läkare på beroendecentralen som ska bedöma av proverna om jag har alkoholproblem eller inte. Nu vet man ju inte vad proverna kommer visa men om dom är normala anses de då som att jag inte har problem liksom? Är ju som att säga till en självmordsbenägen person att den inte är de för att den inte tagit livet av sig än...

Jag vill inte dricka mer men suget på fredagen är så jävla stort. Även om jag känner Nej! Så sitter jag där med BiBen efter ett tag.

Hm. Ja. De får nog vara allt för denhär gången:)

Mörker

Hm. Börjat inse en sak. Sen jag hittade denhär sidan och började skriva har mitt drickande eskalerat. Innan låg de på en dålig nivå men nu är de fan katastrofalt. Börjat inse att de kanske beror på den psykiska biten. Man är in hit och ser hur lätt de verkar för många att hålla upp. Får dålig sjölvkänsla och dämpar sorgen i flaskan. Man vill bara som alla andra och sluta och tänker "sista gången nu" flertalet gånger. Har även aldrig mått så dåligt efter jag druckit som på senaste. Börjat drömma mardrömmar etc jag tror de är pga att man förväntar sig att må dåligt/ha abstinens för de verkar ju vara så de ska vara? Förväntningsabstinens! Menar innan jag blev medlem här hade jag ALDRIG mardrömmar efter en helgs drickande. Men så fort man började läsa om abstinens och liknande. Pang! Så var alla synptom där.

Så nu backar jag ur härifrån ett tag och ser hur de går. För många verkar ju sidan hjälpa men för mig tror jag den mer stjälpt faktiskt.

Svea

Varför dricker du M_K?
Jösses vad dum den frågan lät. Kan man hellre fråga, varför har du ångest?
Nej, det kan man väl heller inte bara svara på så där rakt på sak. Men om du vill försöka, så vill jag gärna förstå. Jag vill också berätta min egen historia, men jag vill gärna höra hur du tänker kring din egen ångest om du vill/orkar/kan.....

Jag hade ångest från barnsben. Nu är jag 49 och mår fint. Lite problem måste man ju nog ha, för att inte bli högfärdig, och för att acceptera brister hos sig själv och hos andra. Men jag vet att det finns massor med ljus i tunneln!

Att du är här nu, tyder på att du är en stark person. Någon har givit dig en massa "skit" att släpa på i ditt bagage, men du är stark.
Jag tänker på dig denna dag, och din styrka och vilja kommer till sist att vinna!

Svea

Jag såg inte förrän nu att du ville sluta på denna sida.... Jag fattar inte hur jag läser.... Fick nog bara med mig det första nya inlägget. Fattar om du vill hoppa av. Jag tycker att det låter som om du fortfarande är inne i en process. Vi har alla kommit olika långt i vår process, och självklart vill man krönas med framgång. Inte ha bakslag. Jag brukar säga så här; Det finns inga misslyckande, om man lärde sig något nytt. Men tidigare brukar jag enbart ge mig själv negativ kritik. "Där ser du hur värdelös du är". "Du är sjutton inte ens värd att....". "Se, vad var det jag sa? Du kommer aldrig att lyckas".

När det blivit en automatisk vana att tala så till sig själv, så är det svårt att hitta det positiva man själv faktiskt bidrar med. Det är svårt att ta med sig de positiva lärdomarna.
Det finns personer som har en inre kritiker som hela tiden håller låda. Det finns andra som har en starkt PR-konsult, som hela tiden berättar för en hur otroligt bra man är. Visst är det konstigt? Självklart kommer då dessa två olika personer att reagera helt olika på en situation. T.ex. ett läkarbesök. Person 1 (kritikern) säger efteråt; "Han tyckte du fullkomligt misslyckad - Ser du inte det.. Enligt honom bör du bara skärpa dig". Person 2 (inre PR-konsult) kan få till det så här: "Det han indirekt sa till mig, var att jag har massor med inre resurser, och kommer att klara det här. Det är synd att han inte ser all min smärta, men det är ju så att jag ser väldigt kapabel och kompetent ut".

Ja, jag tror inte att några strödda råd kan hjälpa på något magiskt sätt, för jag vet att det är en enormt komplexitet i ångest och i tillflykten till alkoholen. Det finns 1000-tals små små saker. Men om man tänker en snäll och hjälpsam tanke till sig själv varje dag, så kanske man till slut har vänt problemet. Varje gång något tråkigt händer bör man egentligen säga "Stackars dig. Jag älskar dig" (till sig själv). När man kommer dit, istället för att stå först i kön när det gäller att dela ut käftsmällar till sig själv, så min vän. Då börjar det vända på allvar.

Vad du än bestämmer dig för, att stanna kvar här eller ej, så tro på att du tar rätt beslut för dig själv!

Jag är bara sporadiskt inne här, på grund av familj och arbete osv men jag skall gå in på denna tråden lite oftare denna veckan.

Svea

Dharma Seed

Ibland lite klurigt om budda och sådant, men många kloka och stärkande tankar. Särskilt om du lyssnar på Tara Brach. De andra kan man vänta med.

Skönt på bussen, i soffan, på promenaden.

Sköt om dig.

Mörker

Tack för orden! Värmer att du skrev trots att jag sa att jag skulle ge upp sidan ett tag.

Kikar bara in en snabbis nu också och har inga planer att skriva kontinuerligt.
Varför? Därför att jag hade rätt.
Konstigt ändå. Men när jag blev medlem ökade mitt drickande. Tror de var för att man tänkte "äh andra dricker ju ändå så då får jag också" väldigt löjligt jag vet.
Men sen jag slutade vara in har mitt drickande minskat igen. Och faktiskt till mindre än innan jag blev medlem också. Skulle gärna säga att jag inte druckit alls men då hade jag ljugit. Men en flaska vin i veckan jämfört med några liter är ändå en klar bättring.
Nu kommer fel tänk igen men: en flaska i veckan är ju normalkonsumtion..

Planen är att försöka vara nykter juni ut nu iaf.
Som sagt bara en snabbvisit nu men kommer nog gå in då och då och spana runt.

Mörker

Har varit katastrofal. Hade ett längre uppehåll på 6 veckor men sen kom semestern och allt med de. Druckit inprencip 2 flaskor vin varje dag i flera veckor. Haft några dagars nykterhet men dom har inte varit många. Även haft ont till höger av sidan vilket jag bortförklarat med "jag har haft ont där förr, kollat upp de några gånger och även gjort ett ultraljud för ca ett år sedan och de har alltid visat bra så måste vara magen som strular". Nu ska jag väl försöka hålla mig nykter och första dagen idag. Haft kraftig handsvett och yrsel samt ångest som gnagigt. Och som alltid efter en tids drickande kommer tankarna om DT fram. Men tror de borde vara lugnt då blodtrycket samt puls hållt sig i schack hela dagen. Mår man Okey borde man väl inte få en DT bara sådär? Eller så är jag så marinerad att allt blir förskjutet någon dag? Alltid tänkt annars att "tre dagar sen är faran över!" Men då har jag mått betydligt sämre första nyktra dagen också... Får väl se hur de slutar.
Hatar mitt liv iaf. Allt suger verkligen. Och är väl fan inte undra på man vill dränka sorgerna då.. Mitt liv rinner ifrån mig men har ingen ork att göra något åt de. Kommer vara en av dom som ligger på dödsbädden och ångrar allt man inte gjorde.

Ditt liv suger inte utan är värt att leva och det vet du också, annars hade du inte gått in på forumet och skrivit. Nu när du har druckit så mycket har du ju en djävulsk ångest och kan inte tänka klart. Du kanske ska försöka att stänga av hjärnan några dagar och bara existera? Leta fram någon gammal TV-serie på Öppet arkiv? Promenera? Läsa? Lyssna på musik?

Mörker

Hade önskat att jag känt mer att de var värt att leva. Men senaste åren har de känts mer tvärtom tyvärr. Slösar bort mitt liv totalt.

Bara vara är exakt vad jag gjort idag. Sett 20 avsnitt av en serie.. Men får egentligen bara mer ångest av de. Borde vara ute i sommarvädret. Fast har ändå inte energi till att göra något. Och depressionen (vilket jag är övertygad om att jag haft en släng av senaste åren) sätter stopp för någon som helst fysisk aktivitet. Sitter som fast. Vill göra något åt mitt liv men orkar inte så sitter mest av dagarna.
När man fått lite alkohol i sig finns iaf energin och lusten där till att ta sig utanför dörren.
Som sex nyktra veckorna jag hade innan semestern var nog dom tråkigaste på länge :/

Men tack för dina ord! Lyser upp en smula i mörkret.

Mörker

Jupp har nog de. Nu när jag slutat med alkoholen har jag ist hamnat tillbaka i gamla vanor med maten. Senaste tiden har jag legat kring 200kalorier per dag. Vilket iofs inte skadar då jag sen min sista sväng med kontrollerat matintag gått från underviktig till överviktig.
Vet dock inte varför jag gör såhär. Måste vara besatt av något hela tiden. Alkohol, mat, träning etcetc. Men är väl för att det är de enda jag själv har full kontroll över. Ingen annan kan stoppa i mig mat. BARA jag. Resten av livet är så turbulent så känns på ett sätt bra att kontrollera något iaf.
Har lite alkoholsug men bara jag tänker på hur mkt kalorier det är i vin så ryser jag. Tummen upp för de!
Vet inte om de är bättre eller sämre att svälta sig själv men just nu känns de banne mig bra att se kilona rasa av varje dag.
Beach 2016 här kommer jag!

Det låter inte så bra med 200 kcal per dag. Risken är att kroppen o hjärnan inte får den energi som behövs och då mår du inte bra, alkohol el inte.
Kan du hitta någon att prata med tror du? Eller kanske en uppgift per dag att klara av. Så du kommer igång lite grann. Kanske att laga mat 3 ggr per dag. Så att du får i dig allt du behöver och ändå går ner om du ff vill det. Nu när du är nykter. Hoppas det har gått bra att avstå från a och ta hand om dig själv nu.

Nyckelpigan

Jag har läst din tråd, förfasas över hur du blev bemött på beroendecentrum... Helt absurt. Oavsett om det är mat el a behöver du hjälp. Förstår att det kändes hopplöst och du måste "bevisa" att du hade problem... "Gå hem och sluta drick..." Vilken beroendeläkare säger så?! Sök hjälp på din vårdcentral istället! Styrkekram