Har ännu en gång svikt min bästa vän. Har sagt att jag är sjuk när jag druckit. Tre gånger den här veckan har hon frågat. Är du bara sjuk..?
Tog i dag tag i ångesten och erkände. Nej, jag dricker för mycket igen

Att det är så sjukt svårt att erkänna. Rädslan att inte dricka. Har haft (och har) sån ångest!!

Så mina vita börjar nu...med idag..

Guardian

Har läst forumet hela kvällen.. Inser mer o mer att jag i alla mina försök att sluta dricka bara försökt komma tillbaka till det vanliga.. I kväll slog det mig att det jag tycker är det vanliga är ju det som gett mig a-problem..

Västerbotten

Jag berättade för min bästa vän i dag.
Inte hur illa det faktiskt har varit, men hon anar nog ändå. Vi sågs på en bar (!) Hon drack en drink och ett par glas vin, jag drack en alkoholfri drink och två alkoholfria öl. Vi hade kul och skrattade mycket. Är stolt över mig själv i kväll :-)
En får ta en dag i sänder och kämpa på. Sök stöd här inne. Läs och skriv. Helt fantastiskt folk här.
Hoppas att din ångest släpper lite och att du fixar att vara vit i morgon och i övermorgon...

Guardian

Du ska va stolt! Är själv lite stolt o samtidigt helt sabbad.. Börjar få ångest över kommande natt..
Men det ska gå.. Mina vita börjar nu!

Guardian

Jag har väl de senaste 7 åren druckit dagligen.. Inte så mycket, några öl.. Men kände väl att så farligt var väl inte det.. Började tycka att vakna mitt i natten o ta en öl var ok. Skötte mitt jobb.. Nån sjukdag här o där men inget märkbart.. Några öl blev ju fler och fler.. Det är ju så a fungerar..
Men sen kom första smällen, på riktigt.. 10 december. 2014.. Drack under ett par dagar flera liter vodka.. Hittades i princip medvetslös av min bästa vän..
Kördes in på Tne med 2.4 promille. Blev inlagd på avgiftning o började antabus.
Var duktig i 55 dagar, sen ville jag prova att dricka kontrollerat. Bestämde mig att om jag bara avstod spriten så kunde jag..
Funkade väl rätt ok fram till maj då jag återigen söp mig redlös med svår ångest. Återigen stopp dock utan hjälp denna gång, kände att jag kunde visa att jag kan lära mig kontroll.

Men som ni förstår.. Ligger här med sömnproblem och ångest efter mitt senaste bakslag i måndags natt.
Har ljugit för mina vänner och sabbar mig själv.

Har under kvällen läst massor på forumet och inser genom era historier att jag måste få stopp på riktigt! Ska till beroende kliniken i morgon, köra antabus och börja kampen om mig själv..mitt nya liv..

Tack för ni har delat med er av era berättelser och stöd!

answe77

Våra liv är för viktiga för att slösa bort på beroenden och missbruk. Du tycker givetvis det är jobbigt och tufft nu men det blir bättre för varje dag. Du har ju klarat att vara vit en lång tid förut. 55 dagar är inte dåligt. Du får försöka att hela tiden hitta motivationen som gjorde att du klarade det då. Hitta positiva tankar och bryta mönstret då suget o ångesten eventuellt kommer. Det är så jag försöket göra i alla fall. Mitt liv och förhållande till A fick wn annan innebörd då jag gick från att tro mig kunna dricka måttligt till att ha som högsta mål att inte dricka alls på obestämd framtid. Du behöver hitta ditt mål och din väg som passar just dig. Stort lycka till!

Guardian

Nu är antabus igång.. 3 månader.. Har just kommit hem från 34an.. Tårarna dyker upp..

Anders 48

Bra jobbat...!!! Egen tråd o allt! Fortsätt att läsa/skriva - det kan faktiskt vara en god hjälp. Ibland får du kanske kommentarer av andra. Kanske vill du, längre fram, gå tillbaks och läsa vad du själv skrivit om hur du har mått, eller kanske hanterat vissa situationer? Bra att du börjat med Antabus - om du känner att det är ett bra sätt att låta bli alkohlen. Ångesten kommer, jag förtår, men brukar klinga av så sakteliga med tiden. Slå inte på dig själv för mycket, utan försök istället att vara glad och försök vara stolt över att du faktiskt har agerat, och försöker göra något åt din situation. Bra jobbat - fortsätt kämpa!!!

Guardian

Mest jobbigt nu är att landa i det.. Känns mer äkta än några tidigare försök..

Vill_och_kan

till ditt beslut!

Du har hållit upp i 55 dagar tidigare och det är bra kämpat. Jag vet inte hur du mådde efter de 55 dagarna men jag gissar utifrån egna erfarenheter att du mådde bättre då än nu? Det viktiga är bara att alltid komma ihåg varför just du inte ska dricka. Hitta dina egna anledningar som fungerar för dig och som ger dig den inre styrkan att välja bort A till förmån för ett bättre liv.

Att kunna dricka måttligt, vilket var viktigt för mig i tidigare försök, har jag nu givit upp tanken på sedan ganska lång tid. Och nu efter drygt 14 månader så undrar jag allt som oftast varför skulle jag vilja dricka måttligt? Alltså varför skulle jag vilja dricka överhuvudtaget? Sen skulle jag ljuga om jag sa att det inte finns tillfällen då jag är oerhört frestad, men de kommer mer och mer sällan.

Lycka till!

Guardian

Kört antabus fem dagar nu.. Känns tryggt o funkar bra...Men har så svårt att sova..

Sommarkatt15

Din hjärna vänjer sig snart vid att få vila utan nervgift, men det kan ta några dagar. Sedan är det kanske tankar och ångest som stör. Jag försökte fokusera på nuet och det positiva jag gjorde mot mig själv i att vara nykter. Jag stinker inte spritbutik, jag vet var mina kläder och prylar hamnar innan jag går till sängs, jag kommer ihåg allt jag gjort och sagt under dagen. Försök njuta över det du nu är inne i! En förändring - en positiv fas i ditt liv som just har börjat! I början av min nykterhet som började för 15 dagar sedan var jag oerhört trött-hur är det med dig? Jag har också hjälp av Antabus som gör att jag inte behöver slåss och förlora mot alkoholsuget - det är jag som är vinnaren denna gång och du med! Vakna nykter och fräsch om några timmar och hoppas din dag blir fin!
Sommarkatt15