av lollo

Första inlägget... jag är en 35 årig kvinna som dricker för mkt när jag väl dricker. Pinsam på fester, kräks dagen efter, ångest i själen etc. Vuxen kvinna med barn. Pinsamt värre... har inte druckit på 1 mån och är väl inte fysiskt beroende, bara det att jag har svårt att veta när jag druckit för mkt. Tar jag ett glas börjar jakten på nästa. Vad är d för fel på mig?

Nyckelpigan
mån, 2015-10-05 - 18:54

Välkommen hit! Jag känner igen mig själv i det du skriver, det är likadant för mig. Jag har försökt vara måttlig på olika sätt, det funkar ett tag men sedan är jag där igen. I somras föll polletten tillslut ner... Jag kan inte hantera a, jag har ett missbruk... Jag är inte fysiskt beroende men jag kan inte hantera a. Så enkelt och så svårt är det. Jag kapitulerade till slut... Jag kan inte dricka alls eftersom det förr eller senare spårar ur. Det var en sorg och många förhandlingar men även en eufori... När jag tullslut sa stopp så kunde jag känna den närvaro som kag bara trodde a kunde ge. Mitt tips är att läsa andras trådar här, följa deras resor och hitta DIN väg, du kan få bra råd och tips som hjälper dig vidare. Lycka till!

Nyckelpigan
mån, 2015-10-05 - 18:56

...och att skriva här, dels sätter du ord på vad du känner, du kan vara ärlig och dessutom få stöd och råd - det finns fantastiska människor här! Kram

answe77
mån, 2015-10-05 - 22:28

Har nästan exakt samma historia till alkoholen som Nyckelpigan har. Har egentligen aldrig lyckats dricka kontrollerat utom några enstaka gånger. Då första glaset var taget så fanns det ingen återvändo för mig. Jag var tvungen att ta tag i mitt liv och att sluta dricka på obestämd framtid för att inte förlora allt som betydde någonting för mig. Hade även jag och har till stor del fortfarande enorm hjälp av att läsa och att ibland skriva på dessa forum. Så betydelsefullt med människor som verkligen förstår och har varit med om alkoholens baksidor. Jag har många gånger försökt det här med att dricka måttligt utan att klara av det. Blev alltid skit av det igen. Det du behöver är ett mål och en väg som du själv ska bestämma dig för. Glöm inte heller bort att du absolut inte är ensam om ditt problem. Vi är många som har det.

lollo
tis, 2015-10-06 - 20:32

Tack för era svar:) jag läser här inne och funderar på om jag någonsin druckit normalt... tror inte det. Brukar sluta med någon form av urspårning. Känns som sagt tråkigt att inte bara kunna njuta av ett eller två glas utan jakten på mer... min farfar är alkis- men jag är lite skeptisk ff till hur i helvete man kan ärva ett beroende... hmm

Valeria
ons, 2015-10-07 - 00:53

det sägs att A-problem är ärftligt, men det är så vanligt att det är tveksamt om det går att bevisa. Alla har vi väl alkisar i släkten? Hur som helst, du är inte ensam!