Hej på er!
Är bara inne på min andra dag än så länge och det är inte alls första gången jag försöker sluta. Det brukar gå bra att låta bli i en till två dagar, men dag tre brukar jag tycka att jag kanske inte varit så beroende ändå, och att jag nog inte kommer att supa mig full den kvällen heller, utan bara ta lite vin för att slappna av och ha lite roligt. Och så är jag tillbaka där och dricker stora mängder vin varje kväll i 2-3 veckor i sträck tills jag bestämmer mig att sluta igen. Och så börjar allting om igen. 2 dagar utan vin, följd av 2 veckor med vin varje dag. Jag hatar mig själv så otroligt för det!
Det värsta är att jag har 4 små barn (2 mina egna och 2 bonus) och pga drickandet är jag bara så trött hela tiden att jag knappt orkar med. Barnen brukar också säga saker som "jag tycker mest om äppeljos, pappa tycker mest om cola, och mamma tycker mest om vin", vilket får mig att skämmas så oerhört. Fast tydligen inte tillräckligt för att sluta på riktigt...
Så nu är jag inne på ännu ett försök. Det här måste bara sluta nu, jag är så himla trött på att dricka, trött på att vara bakis, trött på att vara trött, trött på att skämmas och hata mig själv...
Sambon tycker dock inte att jag har problem alls. Jag dricker aldrig tills jag kräks eller nåt, så han har uppfattningen att jag har mig själv under kontroll och vet när jag ska sluta. Så han köper glatt vin till mig och erbjuder mig det varje kväll. Han själv har aldrig gillat att dricka och gör inte det, så jag tror att han helt enkelt inte förstår hur illa det är.
Känns som jag inte har någon jag verkligen kan prata med och som kan stödja mig. Jag är så rädd att det bara kommer fortsätta såhär för alltid...