PS. Kom på att jag förra veckan började ta kosttillskottet Rosenrot, som enligt deras reklam ger ”ökad lust och glädje”. Under vinterhalvåret tar jag sen tidigare D-vitamin, som hjälper mot nedstämdhet. Förklarar inte min energiökning enbart med dessa kosttillskott, men bidragande orsak har det nog.

Första novemberveckan avklarad. November och februari är mina hatmånader. Grått och trist, inte mycket händer. Så då gäller det att planera in roliga saker att göra. Idag ska vi fira fars dag ihop hela familjen, äldsta dottern kommer hem. Min mamma och ex-svärisarna följer med också. Yngsta dottern är svinpepp och har köpt grattis-chokladkartonger och fars dag-kort till både pappa och farfar. Jag ser det som ett tillfälle att umgås, och det kan man fan inte få för mycket av.

I veckan har det blivit skarpt läge med hundrastare också. Några gymnasietjejer har startat ett UF-företag som hundrastare. Två olika tjejer ska komma och rasta lillprinsen på måndagar och tisdagar. Två rundor har det blivit hittills, i tisdags och igår fredag. Och det gick bra. Han går glatt med dem och sköter sig riktigt bra, tjoho! Jag har en kollega vars hund vägrade att gå med hundrastaren, trots att de kände varandra väl, så säker kan man inte vara.

Om jag kan vara på jobbet hela dagarna måndag, tisdag kan jag också gå med kollegor och luncha ute, boka massage på lunchrasten etc. Det behöver min nacke och axlar känner jag. Och jag slipper känna dåligt samvete och stressa hem för att gå långpromenad, då vet jag att han har rastats en timme under dagen och vi kan ta en kortare promenad. Känns skönt.

Igår fredag hann jag med mammografi på morgonen innan jobbet och däckbyte på vägen hem. På båda ställen raskt in och lika raskt ut, innan min faktiska tid ens uppnåtts. Så blir det när man är ute i god tid. Snabba ryck, same-same.

Som en bonus bidrar jag till att de här urgulliga tjejerna får testa på att driva ett UF-företag, som jag vet ingår i deras utbildning. De är verkligen urgulliga, så där artiga och trevliga tjejer som man knappt tror finns på riktigt. Och Emil får fler relationer i sitt liv, vilket bara berikar hans tillvaro. Han är mammig så det räcker, han behöver knyta an till andra också.

Trevlighelgkram 🐘

PS. Bokade precis massagetid den 2/12. Var där senast 12/3 2023. Så går det när man skaffar hund 🤣 Men det behövs verkligen, jag har svinont i axlar och nacke under datorarbete. Vilket är det jag gör på jobbet: Sitter framför en datorskärm. Så jag behöver lea upp musklerna lite.

@Andrahalvlek Åh, massage så härligt! Vi har friskvårdspengar som brinner inne vid årsskiftet o jag hade några hundralappar kvar. Har bokat fotmassage. Det är bland det bästa jag vet, fotmassage.
Vad bra att du tar chansen att få mer sammanhängande tid när du är på kontoret! Just det där att inte allt blir upphackat är bra för hjärnan.
Önskar dig en fin helg🌸🌸🌸

@Sattva Så tänker jag också, att jag slipper känna mig stressad. Jag vet att han får en långpromenad, jag behöver inte stressa hem. Och eftersom det alltid är mån-tis kan jag planera lättare utifrån det. Fotmassage har jag aldrig provat, men det låter jätteskönt!

Kram 🐘

Fint att kunna ta hjälp av hundrastare så du får heldagar på jobbet och lite ”egentid” @Andrahalvlek ❤️
Det är så fint att ni håller ihop familjen trots att ni inte är gifta sedan många herrans år och till och med ex svärisarna! Fint! Kram härliga du!❤️

@Himmelellerhelvette Ja, det är fint att vi håller ihop som familj. Jag är ju inflyttad och min mamma är den enda släkt jag har i närheten. Detta nämnde jag när vi separerade för tio år sedan. Då svarade han: ”Min släkt är din släkt fortsatt även om vi separerar.” Otroligt generöst ❤️

I sju år åt vi gemensam familjemiddag hos varandra varje fredag när barnen bytte hem. Sen båda döttrarna flyttade hemifrån slutade vi med det. Men födelsedagar och alla högtider firar vi ihop, och min mamma är också välkommen. Hon flyttade hit för 8 år sedan.

Vi har utvecklat en ny typ av relation. Mina barns pappa är numer som en bror för mig. Allt vi grälat om har vi lagt bakom oss. När vi inte delar varandras vardag har vi större tolerans mot varandras egenheter.

I år är det 35 år sedan vi blev ihop, och 11 år sedan vi separerade. Ingen känner mig så väl som han. Att inte behöva kasta den relationen i soporna är en gåva.

Kram 🐘

Det är 11 år sedan vi separerade, jag var då 44 år. Skulle bo själv nästan för första gången. Gjorde det endast ett år då jag var 20-21 år. Minns det som en enorm omställning.

Poddtips: ”I hjärnan med Louise Epstein”, avsnittet ”Skillnaden mellan glömska och Alzheimer”. Jag oroar mig både för mitt eget minne (glömmer namn) och min mammas (glömmer hela tiden hur man gör tex vissa saker som att swisha). Blev lite klokare och lugnare efter avsnittet.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Ja, det är en gåva. Det finns egentligen bara en enda sak som är viktigt i livet och det är relationer. Jag brukar säga att jag samlar på relationer - alla sorter. Långa, korta, på djupet, mer lättsamma osv. Jag får energi av utbyte med andra. Jag är genuint intresserad av hur andra människor tänker och beter sig. Att min äldsta dotter blev just psykolog beror kanske på att hon ärvt det intresset av mig. Våra samtal är oerhört givande ❤️

Kram 🐘

Den här helgen hade jag 18 grejer på min to do-lista, och jag kan bocka av 14 varav 4 surdegar från förra helgen. Plus att jag firade farsafton ihop med familjen igår ❤️ Varför har jag inte gjort det här tidigare? Det är ju så otroligt skönt att få saker gjorda. En belöning i sig liksom. Med mina förra arbetsuppgifter var listor absolut nödvändigt för att att få rätt saker gjorda i rätt tid, men att göra listor på min fritid har jag tidigare haft något emot. Av oklar anledning.

En helt annan sak. Nästa söndag ska jag på husvisning. Huset ifråga ligger i skogen, men bara 10 min från centrum. Rätt så litet, men en gigantisk veranda. Bäst av allt - allt är fixat 🤩 Totalrenoverat, väldigt smakfullt. Och det finns badkar! Det är en något märklig punkt på min måste-lista, som diskvalificerar många hus. Jag går inte händelserna i förväg, jag ska bara dit och titta. Se om det är så fint som det ser ut att vara på bilderna.

Kram 🐘

Vad kul att titta! Ibland är det perfekt för att man känner; nej inget för mig! Ibland blir man varse att man behöver större eller mindre. Men att allt är fixat låter perfekt. Så var det när vi flyttade sist- hade aldrig i livet orkat renovering, som vi dock har pågående för evigt på landet.
Men du - du vet väl att det går att sätta in badkar i de flesta badrum som bara har dusch? Just saying 😍 🛁
Håll oss uppdaterade!

Hejsan! @Andrahalvlek, Tittar bara in för att se vad du pysslar med idag. Såg att du funderar på att köpa ett nytt badkar med tillhörande hus. Hoppas att du får tag på ett trevligt hus alltså.

Ha det gott kompis!

@Flarran Badkar på lejontassar är min dröm - och det finns i det här huset 🤩 Men allt annat runtomkring måste förstås också vara bra. Jag jobbar på att inte ha för stora förväntningar. Jag ska gå dit förbehållningslöst. Jag tror ju på ödet, så är det meningen så är det.

Kram 🐘

@Se klart Det är en öppen visning, så jag känner ingen press. Det har varit till salu sen maj, så jag har spanat på det ett tag. Provtänkt. Ska fortsätta provträna ett bra tag. Gå dit och ta in huset. Det är mycket som ska kännas rätt, även om just badkaret känns lite som en hint från ödet.

Kram 🐘

Nu är omorganisationen spikad. 18 blir 30 pers, vi flyttar folk lokalt till koncernnivå med möjlighet att kunna ersätta varandra enklare om vi jobbar på samma sätt. Jag och mina två kollegor, som snurrar 12 veckor dagtid och 8 veckor kvällstid/helger, slipper jobba kvällstid och helger, precis som vi ville.

Jag får en ny tjänst, som är densamma som jag hade när jag blev sjukskriven våren 2021, men jag ska jobba mot en annan verksamhet huvudsakligen. Blir befordrad kan man säga, får ett tjänsteställningstillägg på 2.500 kr. Allt drar igång 27/1 och innan dess påbörjar jag mitt sista åttaveckors-kvällssjok den 2/12. Har tagit mycket ledigt under jul/nyår.

Hur känns det här då? MYCKET har hänt på ett år. För precis ett år sedan var jag på väg att bli utkastad ur gemenskapen, med en mycket oviss framtid. Sen dess har jag lärt mig att göra jobbet även kvällar och helger. Jag har kommit upp i ett riktigt schysst tempo, och framför allt har jag ork och energi över när arbetsveckan är slutförd. Jag orkar hålla igång med annat på helgerna.

Hade utvecklingssamtal med min närmaste chef i tisdags. Då återberättade han vad jag sa på vårt förra möte i januari. ”Det känns väldigt länge sedan, och det är inte ens ett år”. Och jag kan bara hålla med. Att komma tillbaka till hundra procent, inte bara i antal timmar utan också mentalt och prestationsmässigt, har bannemej varit en resa. Med respekt för andras mående så är det inte ens självklart att man lyckas komma tillbaka till ursprunglig nivå efter utmattningsdepression. Jag har gjort det fyra gånger. Pust. Måtte jag ha blivit lite klokare denna gången.

Min närmaste chef har dessutom pekat på mig och sagt ”henne vill jag ha” och vi kommer fortsatt att jobba väldigt nära. Jag bad om att få vara med och utforma hur vi ska jobba framöver, det får inte bli som när jag blev sjukskriven senast. Jag nämnde även min yngsta dotter, att jag måste avvika på studs om hon behöver mig. Att jag måste känna att jag kan göra det. ”Fine, ge mig 5 min överlämning - sen kan du dra.” Att veta om det gör att jag känner mig mycket lugnare.

Jag måste också verkligen låta good enough styra. Jag vet att min good enough-nivå är högre än många andras högsta nivå. Vi jobbar fan inte på akuten, det handlar inte om liv och död. Jag fick också klartecken för att fortsatt jobba på plats mån-tis och hemifrån ons-fre. Det behöver jag för att spara på mina mentala energier. Nu vill jag hitta en lunk i det.

Just nu känns det bra. Riktigt bra.

Kram 🐘