@Andrahalvlek Det låter bra, det verkar nästan som ditt ”all in ” ändå har lugnat ner sig en hel del vad gäller kost och motion. Det är samma med mig, förra året körde jag jag ju först en massa artsatsningar där jag verkligen gick in 100 % Sedan satte jag igång att springa som en galning samtidigt som jag slutade äta onyttig mat. Man blir helt klart mer chill när man har varit nykter ett år eller så.

Det var nu till helgen din äldsta dotter skulle flytta eller? Härligt med semester snart! Du har inga planer alls förmodar jag? Bara glida runt på SUP:en när du har lust.😍

Jag har börjat varva ner inför semestern och har tagit ledigt på torsdag och fredag. Det ska bli grymt härligt väder då med 30 grader och sol. Har inga direkta planer, jag bara känner för att njuta av värmen.

Kram

@Torn Ja, jag är ledig fre-mån och ska hjälpa dottern med sambo att flytta. De är på väg till Småland idag faktiskt för att hämta nyckeln till lägenheten. Spännande! De levlar upp 20 kvm, från en tvåa på 32 kvm till en tvåa på 52 kvm MED balkong! Det är dom så väl unt ❤️

Jag och barnens pappa reser upp till Gbg fredag eftermiddag och åker hem från Småland söndag eftermiddag. Många timmar i bil blir det kors och tvärs över södra Sverige. Jag tror att jag ska ge ratten till barnens pappa, han kan köra i sömnen nästan. För mig tar det oerhört mycket mer energi att köra 30 mil hit och dit. Om jag bidrar med bilen så kan väl han köra. Rättvis fördelning.

Annars tänker jag vila, vila, vila både fredag och måndag. Jag har märkt att min hjärna behöver det, vilket är en rest från utmattningarna sannolikt. Eller så är det åldern. Tiden är i alla fall förbi då jag kan dra iväg efter jobbet på fredagen och komma hem sent söndag kväll och jobba måndag morgon. Då blir jag helt förbi av trötthet. Kräkstrött.

De enda semesterplanerna jag har är några inbokade nätter hos äldsta dottern i Småland tillsammans med yngsta dottern. Det fick vi planera i förväg eftersom LSS-boendet behöver veta. Plus att vi har bokat biljetter till Astrid Lindgrens Värld en av dagarna. Yngsta dottern älskar ALV 😍 Vi åker dit varje sommar, förutom i fjol pga covid. I sommar har de öppet, men de säljer begränsat med biljetter per dag.

Vi ska dit alla tre och det ska bli så roligt! Jag har inte varit där sen de byggde upp den stora scenen Törnrosdalen. Vi brukar turas om att åka dit med yngsta dottern - jag, hennes pappa och syster. Så jag har nog inte varit där på fem år. I år behöver vi inte boka stuga heller eftersom äldsta dottern bor väldigt nära Vimmerby.

En SUP ska det bli! Och kanske några nätter i en stuga bredvid havet. Har börjat sondera läget lite, men det är väldigt uppbokat överallt. Men jag kan ju tänka mig en campingstuga utan toalett, så det löser sig nog till slut.

Kost och motion får inte bli ett måste. Jag har tillräckligt med måsten i mitt liv. Jag tror på att skapa goda vanor istället, som man sen har svårare och svårare att välja bort. Idag har det hittills blivit morgonrunda och lunchrunda och ikväll blir det nog cykelrunda till havet för att bada och äta medhavd sallad. Men jobbdagen är inte slut än, så jag kollapsar kanske i tv-soffan istället. Då är det okej.

Jag har märkt att stickningen verkligen hjälper mig med återhämtningen. När jag är så trött som jag var igår kväll är jag på nivån sitta-rakt-upp-och-ner-och-fånglo. Då börjar jag sticka framför tv:n istället och efter en tids monotont stickande verkar hjärnan stilla sig lite. Jag har läst att stickning är erkänt bra för återhämtningen, men jag har nog aldrig så tydligt upplevt det som de senaste stressiga veckorna.

Men det beror kanske på att jag är mer uppmärksam på mitt mående generellt? Utan vin som ventil vid stress måste man hitta andra ventiler, och stickning verkar vara en sådan för mig. Just nu stickar jag en slipover i regnbågens färger till yngsta dottern ❤️

Kram 🐘

Alltså min hjärna. Den lever sitt eget liv. Idag lättade pressen lite, det kändes inte riktigt lika kris längre. Andhämtning. En höneblund på lunchrasten? Yes!

Laddade mobilen i ett annat rum, ställde larmet på 30 min. Och vaknade fyra timmar senare 😳 Jag har gått upp och stängt av larmet, gått och lagt mig igen. Minns ingenting. Timeout.

Nu är jag blixtepigg 😂 Jag får väl jobba i natt istället när jag inte kan sova. Eller inte förresten. Någon cykelrunda med bad blev det inte, ny chans på torsdag. Imorgon natt ska jag sova hos yngsta dottern eftersom vi reser till Gbg över helgen och hon ska inte följa med.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det var väl härligt att du fick en så go höneblund! Inte så konstigt heller eftersom du hade skrivit om saker du gillar och ser fram emot strax innan. Semestern och stickning tex. Det borde du göra varje kväll innan du ska sova i stället för jobbrelaterade saker. 🥰

Kram

Anonym26613

Som du skriver 😅👌💚 det är verkligen som en dagbok. Tack för att du delar med dig ❤

Du har verkligen inspirerad mig att hålla fast vid rutinen om 10 000 steg. När jag går min runda så tänker jag ibland att "det där skulle kunna vara AH". Fast vi bor på olika ställen, du är mer söderut vet jag.

Det lät underbart med ALV. Det var länge sedan. Hoppas på barnbarn snart så jag kan börja runda 2 😅🙏💚

@Miss Mary Poppins Ja, som jag skriver 😂 Att det bara kan finnas så mycket ord i en människa?

Roligt att höra att jag har inspirerat dig att traska 10.000 steg/dag 🙏🏻 Nu ska jag bara inspirera mig själv tillbaka till den målsättningen också. Det är så typiskt mig - all in och sen platt fall. Men vi är nog alla härinne så lite till mans. Missbrukspersonligheter. Vi behöver satsa helhjärtat för att uppamma energi, men sen håller tyvärr inte energin i all evighet.

Men jag vägrar ha dåligt samvete för det, jag kommer tillbaka. Ibland kommer liksom livet i vägen, och det är okej. Acceptans. Just nu har barn och jobb varit viktigare, och så blir det i perioder. De få stunder jag får över vill jag bara vila, vila, vila. Men jag ser ljuset i tunneln.... seeeemeeester! Först ska båda mina barn flyttas och alla vikarierna ska vara satta i jobb - sen är det jag, mig och mitt som har huvudfokus 😍

Kram 🐘

PS. Känslan sista-gången som jag känner på jobbet nästan varje dag är verkligen bitterljuv. Skön och vemodig på samma gång.

Idag har jag jobbat PÅ jobbet. Ovant. Kaosigt. Men nu är jag hemma igen och tar en väldigt sen lunchrast. När jag ska åka till jobbet gäller det att ha stenkoll så jag passar på att göra allt som kräver fysisk närvaro. Utskrifter, låskort, vittja post och skriva på papper som ska postas osv.

Utskrifter och fysiska papper har jag nästan helt uteslutet i min jobbvardag eftersom jag inte har skrivare hemma och det funkar utmärkt att spara pdf på allt, men i vissa lägen krävs det utskrifter och påskrifter. Vårt lönekontor och våra revisorer är väldigt analoga fortfarande. Ett låskort kräver också fysisk leverans fortfarande, men det är säkert snart ett minne blott det också. Åtminstone är det en arbetsuppgift som för mig snart är ett minne blott.

Även idag har jag bråkat med supporten, jag hamnar nog snart på deras svarta lista över bråkstakar som man ska hålla kort. Men det är vissa saker de gör som jag inte förstår, och vissa saker som jag gör som jag inte heller förstår riktigt. Jag gör oftast som de säger åt mig, men jag måste få vettiga besked i god tid. Och jag behöver veta VARFÖR vissa saker ska göras eller inte göras.

Vår supportavdelning hade behövt några kurser i pedagogik, det är tydligt. Och jag sitter som ett filter mellan dem och medarbetarna och måste själv förstå för att sen kunna förklara för någon annan på ett begripligt sätt. Att de sitter 30 mil bort och vi inte ens känner varandra gör ingenting bättre. Vi har en IT-kille i huset men honom får jag inte jaga om det inte är absolut nödvändigt. Alla frågor ska gå via support-systemet på mail. All korrespondens sker på mail.

Ibland fuskar jag, han sitter ju bara tio meter bort i samma lokal. Och det är så skönt att prata med honom - jag har koll på mina grejer och han på sina och gemensamt förstår vi varandras när vi snackat ett tag. Den dialogen går inte att få till via mail. Punkt. Så något distansarbete på heltid skulle aldrig funka i längden, det är min åsikt.

Jag känner dock att det bli svårt att vänja sig vid att fysiskt jobba på plats varje dag. Så mycket intryck och ljud överallt. Folk som frågar om saker i parti och minut. Men det är trevligt att fika ihop!

Kram 🐘

@Tofu Kan bara hålla med. Generellt är det för många möten och för dåligt delegerat i de flesta företag. Nu generaliserar jag, men det är en stark känsla jag har. Det är fördelen med mitt nuvarande jobb, till 90 procent är det jag som tar besluten. På mitt nästa jobb sitter jag lite mer i händerna på andra eftersom jag sitter i slutfasen. Men jag kan kräva tydligare deadline, och det ska jag göra. Sen får jag ta besluten inom ramarna jag får.

Nu är det dessutom sista-mötet-innan-semestern i många sammanhang så även om min kalender har space så har mina chefer det inte. Tid att reflektera och visionera får de aldrig, de springer bara från möten till möten. Sjuk arbetskultur. Jag är för struktur och checklistor men man behöver inte gagga om allt. Total samsyn uppnås aldrig. Bollplanka i mindre grupper tror jag mer på.

Kram 🐘

Andas, andas, andas. I mitt nuvarande jobb är jag HR-ansvarig även för ett systerbolag. De betalar 30 procent av min lön. Jag har inte så mycket inblick i deras verksamhet egentligen, men de gör ungefär samma sak som vi så jag förstår upplägget principiellt. Chefen där har jag stöttat jättemycket. Han är rätt så svag i sitt ledarskap, otroligt otydlig och velig. Och då faller han till föga för starkare individer, eller så får inte alla rätt info i rätt tid och då uppstår missförstånd och irritation. Pust.

Nu har jag precis haft en ilsken mailväxling med två medarbetare som jag har lite svårt för. Den ena är en facklig paragrafryttare som hotar med centrala förhandlingar så fort han inte får som han vill. Den andra har offerkoftan så hårt knuten kring sig att det är ett under att hon ens kan andas.

Och jag har svarat dem sakligt, tydligt och lite syrligt. Och egentligen vill jag bara skriva med versaler: SNART SLIPPER JAG BRY MIG ETT DUGG OM VAD NI TYCKER - OCH JAG SÄGER BARA LYCKA TILL!

Men det gör jag förstås inte. Jag andas, andas, andas istället.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Snart så… Andas andas andas… Snart kan du säga ”Not my circus. Not my monkeys.” Jag har själv haft avslutningssamtal med chefen. Hade bestämt mig för att inte orda om toxiska stämningen i arbetslaget, bara glida tyst ur och lämna översittare, medlöpare och sillmjölkar åt sitt öde. Bryt ner varandra ni i godan ro, så går jag och gör något vettigt med min tid och energi… Så blev det ju inte. Nu fick hen min analys av läget och de strukturella fel som lett dit. Vassego och so long. Ahhhh… nu kan jag aaaaandas. Bara några arbetsdagar kvar nu 😊

@Mirabelle G-S skrev:"Vassego och so long. "

Jag funderar redan nu på hur jag ska formulera låååång kritik om/till supporten som verkligen inte funkar. Den ska jag drämma i skallen på koncernens personalchef och sen ska jag önska henne lycka till!

Jag anaaar ljuset i tunneln nu. Den 5/7 börjar min semeeeeester!

Kram 🐘

På måndag börjar de sex sista vikarierna. Då har jag föst in 20 ”kossor” inalles i fållan. En del har krävt mer än andra och en del har gått verkligt smooth, men viss handpåläggning har alla krävt. På pappret känns det svinbra - det känns som ett riktigt bra gäng. Nu får verksamheten ta över och ”fostra” dessa ungdjur till stolta och modiga individer. Nu har jag gjort mitt. I alla fall största delen av mitt jobb.

Sommarrekryteringen är en arbetsprocess som börjar med annonsering i januari och som jag inte riktigt är klar med förrän jag går på semester i början av juli. Sakta, sakta, sakta har jag föst mina ”kossor” framåt, samtidigt som jag har fått släcka en massa andra bränder som uppstått här och där hela tiden. HELA tiden. Är det inte sparkrav och förhandlingar så är det rekryteringar och förhandlingar. Omorganisation, nytt schema, löneförhandlingar, uppsägningar osv.

Det här var den 15:e sommaren som jag rekryterade till. Aldrig mer. Den känslan är helt oemotståndligt ljuvlig och fruktansvärd på samma gång. Jag älskar ju att ta emot nya medarbetare. Bidra till att ge dem en schysst start i sin yrkeskarriär. Bidra till att de får möjlighet att utvecklas till skickliga yrkesutövare.

Om jag bara fick ägna mig åt det så hade jag kanske aldrig slutat med det här. Men jag får ju allt annat på köpet. Dåliga chefer (på alla nivåer), sena och/eller uteblivna besked, medarbetare som blir sjuka och måste rehabas, en fackklubb som sätter sig på tvären och inte förstår allvaret, budgetmanglingar, möten, möten, möten, alla dessa ömtåliga egon som medvetet vill missförstå allt man säger, och en massa gnällspikar som hittar något att gnälla på även om de glider fram på en räkmacka konstant. ”Vad gör ledningen åt det?” 🤮

Det är väl med jobb som med en relation. Det finns fördelar och nackdelar med alla jobb. Så länge fördelarna överväger så stannar man, men när nackdelarna överväger är det dags att lämna. Och hade jag inte fått möjligheten att byta jobb inom företaget, så hade jag antingen slutat helt eller blivit bitter.

Jag försöker förhålla mig till det här jobbytet på samma sätt som med nykterhetsarbetet, jag tar en månad i taget. Först ska jag ha semester 5/7-2/8 och sen orkar jag nog slutföra mitt jobb på ett bra sätt för att kunna lämna över till någon annan. Min chef säger att jag kan börja på det nya jobbet 1/9, möjligen 1/10. Jag tror 1/11 är mer realistiskt, men det är inte mitt bekymmer. Jag är inte ansvarig för rekryteringen av min efterträdare. Just därför drar det säkert ut på tiden 😂

Just nu är jag i alla fall klar inför helgens flyttbestyr - nu är jag ledig fredag-måndag. Imorgon natt sover jag på hotell i Göteborg, på lördag sover jag på hotell i Småland och på söndag har jag lovat att sova hos yngsta dottern. Så i natt hoppas jag få en riktigt skön natt i min egen säng med låååååång sovmorgon imorgon. Hoppas kan man alltid göra 😉

Kram 🐘

@Tofu Det största bekymret är nog konflikträdda mellanchefer, som inte vågar vara tydliga mot medarbetarna. Som inte förstår att man som chef inte kan ha några allierade utan att man måste behandla alla rättvist och alltid se till helheten. Som hukar sig bakom skärmen och ber mig ta de konflikterna.

Och det blir sällan konflikt eftersom jag har en attityd som är problemlösande snarare än aggressiv. Jag är trevlig och omtyckt, folk vill komma överens med mig. Sådana behöver alla mellanchefer vara: Trevliga, omtyckta och problemlösande. Som inte skyller ifrån sig, som har mandat att ta beslut, som folk vågar ”besvära” med sina små och stora bekymmer.

Alla våra mellanchefer har ”personalansvar” men de tar det inte i praktiken. Nu blir det ändring på det. Att vara chef är att jobba mer med människor än med det man faktiskt producerar. Har man inte förstått det ska man inte vara chef.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag som jobbar "på golvet" i en helt annan typ av organisation där HR bara är en flik på intranätet o där man hittar blanketter för friskvårdsbidrag (typ) tycker det är jätte intressant att ta del av din vardag! Tror det kommer bli svårt att fylla dina skor!

@Tofu Många mellanchefer behövs kanske inte, men då måste varje medarbetare ta stort eget ansvar. Alla gör inte det. Och mellanchefen måste se till att hens lilla grupp drar åt samma håll som resten av företaget - och se till helheten. Alla kan inte göra som de vill - då blir det kaos.

I ditt fall handlar det nog antingen om att din kontaktperson agerat utanför sina befogenheter, eller så har hens chefer av någon anledning fått kalla fötter. Ge dem bevis i form av skriftliga överenskommelser och låt dem sedan reda ut det internt. Be dem återkomma när de löst det. Det man beställt har man beställt. Ångra sig kan man kanske göra, men då ska det vara skriftligt reglerat också. Pruta på priset när man väl fått varan är dock big nono.

Kram 🐘

Ligger i hotellsängen och är så innerligt glad att jag vägrar sova på luftmadrass. De andra ska montera ner väggskåp, spackla, slipa och måla. Men lägenheten är ju inte större än en båthytt så jag kunde med gott samvete avvika och gå till hotellet. Här på hotellet erbjöds jag kaffe, te, frukt och vatten. Ingen hotellbar och ingen minibar. Bra ställe!

Tvärs över gatan ligger en krog där jag jobbade som servitris när jag var typ 16 år. Minns inte hur jag hamnade där ens, men jag tror att jag praoade där i nian och sen fick jag jobb på sommar och helger. Minns att ägaren till stället alltid spetsade min juice som jag hade ställt bakom bardisken, och att han skrattade så han kiknade när jag tog en klunk och kände den starka spritsmaken. Minns också att han en kväll själv blev helt asplakat och muckade gräl med gästerna så fick vi stänga i förtid. Jag lämnade restaurangbranschen rätt kort efter det och valde Ica-affär som sommarjobb och förstajobb efter gymnasiet istället.

Konstiga saker som kan poppa upp ur minnet. Fattar inte att jag ens fick jobba där, så ung som jag var. Svarta pengar i näven fick jag också. Vojne, vojne att mina föräldrar ens tillät det. Min dotter hade inte fått jobba på krogen kvällstid då hon var 16 år och få betalt svart. Hon har visserligen jobbat som servitris en sommar, men enbart på dagtid. Efter det jobbade hon inom funktionsstöd i några år och de senaste åren har hon jobbat som boendestödjare. Det här är den första sommaren som hon inte jobbar sen hon gick ut åttan tror jag. Nu är hon ledig tills hon börjar på nya jobbet den 10/8. Det är henne väl unt.

Det ska bli nice med hotellfrukost imorgon 😍 De andra ska äta resterna av pizzan de åt ikväll. Sen ska vi fylla min bil och köra till Småland, jag och dottern. De andra får fylla släpet och komma senare. Sannolikt får de köra två gånger, medan vi packar upp i den nya lägenheten. Det känns som vi kommer lindrigast undan faktiskt.

Kram 🐘

PS. Öronpropparna på toaletterna tyder på att det kan håhåjas en del på gatan utanför sena kvällar och nätter. Tar på mig dem för säkerhets skull.

Så skönt det låter, hotell och lite tid att njuta av vad någon annan fixar åt en.
Det saknar jag nästan mest under denna pandemi- bo på hotell, något jag älskar, om det inte är jobb då. Där har jag gjort min beskärda del hoppas jag.
Jag lyssnar på lite stök utanför vårt fönster men det känns nästan trevligt. Det har varit så väldigt tyst under lång tid.
Önskar dig en god kväll @andrahalvlek med lite lagom latande och kontemplation. Kram, det är fredag 😍