Hej. Jag är en kille 30 år som vill in i den varma gemenskapen som ni verkar ha här.Jag har läst en hel del och är mållös hur snälla och icke-dömande alla verkar vara. Vart ska jag börja?
Har val i ca 7 år haft känningar att det gått mot en av mina största mardrömmar. Jag Alk... Nej inte jag. Jag dricker ju inte så ofta. Tränar Mån till fredag kör lite extra knäböj lördag så är man väl värd en öl? Men en öl blir flera, typ 10. Vill jag leva livet såhär. Bakis trött och jävlig. Svaret är nej, ändå gör jag det gång på gång på gång.

Dricker alldeles för mycket. Kopiösa mängder ibland. Min flickvän förstår väl vart jag står i allt. Hon stöttar mig. Samtidigt som jag misstänker att hon egentligen inte vill smutsa ner sig med mina problem.

Dricker inte varje dag men när jag väl kör, så kör jag. Orkar inte må såhär längre. Vill ha kontroll såklart. Som allt va förr. Men alkohol är en lurig jävel och kräver mer. Var det Benny Haag som sa att man vill alltid ha en till? Stämmer på mig iaf. Allting är väl en process och jag nog förbrukat mina timmar som onykter. Nu börjar kraften ta över. Men jag vill vill vill inte låta mig försjunka in o den här livsstilen. Förut var allt skoj med fest. Nu är det inte ens kul längre. Själv trött och ensam. Jag och min vapendragare. Vilken jävla kompis. Vakna nätter o allmän misär. Tack för den här tiden men jag tror jag dumpar dig.

Jackofhearts

Tack för att ni skriver i tråden. Va skoj att se att det kommit så mycket nya inlägg. Kapa hur mycket du vill Etanoldrift=)

Jag köper dina teorier helt och hållet Etanoldrift. Känner likadant som du verkade göra. Alkohol är inte på samma sätt avkopplande för mig. Känner alltid lite skam när jag druckit och oro när jag ska , ifall det skulle bli för mycket eller inte. Precis som så många andra så får jag ett sug i situationer där jag druckit några glas, vill ha mer. Sen kan jag ta det piano några dagar och leva mitt vanliga liv. Men det är klart att konsumtionen har ökat över tid ganska rejält.

Man behöver ju mer för att känna av och ibland missar man balansen och det blir för mycket. Igår blev jag varken nämvärt onykter eller bakfull som följd. Men jag skulle kanske, om jag hade någonting hemma när jag kom hem lika gärna ha blivit plakat..

Missunderstood, jag lider med dig. Tyvärr är anonymiteten väldigt viktigt för mig också. Det är därför jag har velat så länge att ens skriva här och bara suttit och läst. Hoppas du mår bättre och att du lyckats stoppa dagens drickande? Känner igen mig i den ångest du förmodligen kände imorse när du vakande och att du inte hade något annat väl än att lindra den med en öl till frukost. Man har alltid ett val!

Leverjag

Vilja har rätt. Det är valfritt att ta kontakt med varandra på annat sätt, såklart :-)

Jag vill minnas att jag förra året märkte att några hade varandras e-post. Tror de delade via Facebook.

etanoldrift

Om ni uppfattat det som att jag vill förbjuda folk att ta kontakt!
Nix.. Klumpigt formulerat av mig, men jag vill inte att det ska kännas som ett "tvång" (i det fallet blir det ju lätt att man faller för någon form av grupptryck och drar sig undan istället..)
Kram på er allihop!

i hens egen tråd om en sluten Fb-grupp: Nykter och drogfri för min egen skull. Där är hög aktivitet och snabba svar har jag förstått. Jag vill stöda er som värnar anonymiteten här, jag tror den är viktig på flera sätt. Just att inte bli 'bedömd' utifrån kriterier som yrke och stadsdel är en enorm vinst i kontakten (tycker jag), samma gäller på AA och Al-Anon. Så skönt att mötas 'inifrån' som den människa jag djupast är / vill vara. Anonymiteten ger också en större frihet och öppenhet, det är min erfarenhet, och precis som nån skrev, det kan vara andra personer än sig själv en vill skydda.

Jag har valt att bli öppen vän med flera, då har vi gått via Fb-konton med nicknames. För min del har det varit efter lång bekantskap här och i relationer som känts ömsesidiga och förstås respektfulla. Samma gäller Al-anonvänner.
God fortsättning, allt gott! / mt

Jackofhearts

Jo tack jag märkte det=) Tyckte att diskussionen verkligen tog upp en viktig fråga som jag tror att de allra flesta här är väldigt måna om. I mina ögon måste detta vara ett helt anonymt forum. Annars skulle jag aldrig, aldrig blivit medlem.

Julafton var underbar för mig också. Mysig och rolig med nära och kära. Igår ,not so much. Blir alltid lite extra ångestpåslag dagarna efter högtider för mig. Man har det så bra just där och då, man har längtat efter högtiden och så på en handvändning är det över och där sitter man med sig själv och sina problem igen. Då kännerman sig plötsligt väldigt ensam här i världen Då jag höll mig på matten vad gäller alkoholen i förrgår så fick inget extra påslag av det faktum att jag drack. Och det är jag glad för. Det va tungt som det var utan jobbig bakfylleångest.

Körde nyktert igår och det känns bra. Juldagen är en dag jag förknippar starkt med alkohol och eftersom jag drack i förrgår hade jag lika gärna kunnat fortsatt igår. Men sket i det!:)

Idag är jag rastlös så ska dra en sväng till gymmet ikväll tänkte jag! Det brukar lugna mig lite. På nåt sätt känns det som man nästan tänker mer på alkohol och får mer ångest runt det sen man gått med här på forumet. Vet inte om det kommer naturligt på grund av att man läser och skriver så mycket om just sitt problem, om man förstorar problemet eller om forumet hjälpt en komma till nån sorts insikt. Kanske en blandning av allt, vad vet jag?

Läste även klart boken Skål. ta mig fan! igår. Den gjorde mig både hoppfull och uppgiven på samma gång. Författaren skriver att alkoholism är en sjukdom (som om det var en nyhet). Men smakar man lite på orden inser man, precis som han skriver att det inte är ens eget fel och det gör ju , precis som han skriver att man kan sluta vara så hård mot sig själv.

Men han skriver också någonting som gjorde mig väldigt uppgiven. Att man kan inte vinna över sina problem och man inte nått sin botten och resignerat. Det vet jag inte om jag gjort än faktiskt. Jag har fortfarande en stark vilja att reda ut det här INNAN det når dit och botten är ju tydligen en definitionsfråga.

Du skriver så roligt Vilja=) Hoppas du tog beslut om att det skulle bli en bra dag!? Sova för länge kan alla göra. Du gjorde det av trötthet och inte pga av att du drack. Det kunde varit värre.

Kram

Jackofhearts

Jag har också provat appen och den va grym faktiskt! Så tack igen vilja för allt du gör för alla här på forumet:)

Jackofhearts

Orkar inte ha kvar alkohol i mitt liv längre. Jag bestämde mig för att säga goodbye igår. Gick inget bra såklart. Trodde jag behövde nå min botten enligt konstens alla regler så bunkrade upp rejält. Glömde spisen på efter jag stekt ägg. Jag blir mongo och ringer folk en måndag på fyllan. Tjejen har gjort slut och jag känner mig så misslyckad. Kom ihåg känslan nu när det gått ett tag(för min egen skull) . Allt är bra och du är lika snygg som vanligt, lika omtyckt och lika bra person som du vill vara. Då ska du inte tänka. En öl skulle va gott. Tänk, en öl är det som får allt att gå åt helvete. För jag känner mig som en alkoholist och det är en så så jävla negativ klang på det ordet.. Fan ta den här jävla ölen som förstör mitt liv.

Poppy50

Ojoj vilka dumheter jag gjort på fyllan,
är ju singel så jag nätdejtar lite. ¨
ringt folk på fyllan, bestämt att träffas mitt i natten. nästan tagit mej dit, på fyllan. dumt farligt.
bestämt möte hos mig tidigt morgonen efter, på fyllan, för sex men förstås ångrat mej, tur sms finns. man får ta på sig att man tänkt fel. gång efter gång.
Det 'r för mig en stor varning, att man fattar andra beslut , att man har ett dumt omdöme. om och om igen.
Nu vaknar jag upp varje morgon och undrar vad som hänt, fast jag är nykter, blir så lättad.

Låt mej vara dum nykter bara, det räcker.
När jag var sambo samma sak, Han och jag kunde snacka om saker som jag totalt glömt nästa dag, döm om hans frustration!! Döm om min sorg. för det kunde vara viktiga saker...

Zorro

Hej
Har läst din tråd och även vad du skrivit i andras. Som så många andra känner jag väl igen mig i det du skriver. Precis som du och många andra här kan inte jag heller ta första glaset, eller första burken eftersom jag därefter fortsätter till det är slut!
Ångest har varit ett stort problem för mig i många år. Framförallt på mornarna och det har varierat mellan ångest och fullständiga panikattacker. Fast inte förrän efter mycket läsande här och ett par veckor nykter insåg jag att en av de stora bovarna var alkoholen. Nu efter 6 veckor nykter börjar jag vakna med en mer normal olustkänsla! :-) Jag kommer dock aldrig att älska mornar!
Funderade lite på det du läst om att man inte kan vinna förrän man nått botten! Det håller jag inte med om. Däremot tror jag det är svårt att vinna över alkoholen om man inte satt ner foten och till 100 procent bestämt sig. Lite som att sluta röka. Det funkar inte om man "försöker" sluta. Jag har försökt sluta dricka många gånger. Som aqua så klokt sade, det är lätt att sluta. Konsten är att inte börja igen. Men inte förrän nu efter många försök tror jag att jag kan lyckas. Inte för att jag nått botten, men för att jag nådde min egen gräns och till fullo bestämde mig utan kompromisser.
Det känns som att du gjort det. Bestämt dig! Därför är jag övertygad om att du kommer att lyckas.
Kommer fortsätta följa din tråd och om jag har något klokt att bidra med, skriva en rad! :-)
Ha det bra!
/Z

Jackofhearts

Grymma inlägg. Jag är så Ledsen. Tjejen är borta. Kanske lika bra. Jag vet inte. Ni är bäst.

Poppy50

'idag blir en utmaning, jobbar dag idag och känner redan nu att jag skulle kunna köpa lite vin till efter jobb.

men jag har bestämt jag ska ut o springa i snön! visa mej vad jag är gjort av.
men en liten del viskar,ja men efteråt borde du kunna dricka lite...som belöning...nej jag vill inte

Jackofhearts

Lika bra Att säga nej till vinet så riskerar man ingenting. Livet ska levas i lugn och ro. Då mår man egentligen bättre. Bara alkoholen som försöker intala sig själv att man behöver dem för att koppla av. Det är en av våra största lögner

Jackofhearts

Du har helt rätt i allt du skriver. Jag är medveten om att den enda rätta vägen är utan a. Det har jag vetat ett tag, men nu är jag helt medveten. Känns rätt skönt faktiskt att bara ge upp och lägga ner alla försök till att hantera det som alla andra normaldrickare

Jackofhearts

Vill tacka dig lite extra här. Ditt inlägg var väldigt inspirerande. Har följt din tråd faktiskt sen innan jag startade min tråd. Du verkar kämpa på bra! Det där med botten är intressant. Alla verkar ha olika gränser för botten. Flera här sörplar i sig flera liter varje dag av BIB:en innan de når dit. För dig och mig kan det va mer av karaktären "göra bort dig på fyllan" eller inte kunna stoppa i tid.
Vi är alla olika men ändå så lika. Tror att jag kan sticka ut ut hakan och säga att alla vi som hittat hit är vinnare på ett sätt. Vi har ändå insett problemet innan det gått så långt att vi inte ens har en dator att skriva på.

Leverjag

Jackofhearts, håller med!

Vi är här, för att vi vill ha något mer ut av livet, för att vi vet att alkoholen tagit över för mycket och för att vi mår bra av det. Vi har fortfarande en dator, mobil eller padda att skriva på och en hjärna som vill formulera vår kamp och längtan åt oss.

Vill bara önska dig lycka till. Att faktiskt till slut kapitulera för insikten och ge upp skiten är en lättnad. Med tiden slipper du tankarna och förhandlingarna om du ger upp drickat en längre tid. Det är så skönt när det normala börjar bli att inte dricka igen! :-)

Hoppas du får en bra start på det nya året!

Jackofhearts

haha, gillar verkligen ditt nick. Lever jag? Känns inte så de senaste dagarna faktiskt. Tänker på mitt underbara nyktra liv. Träna på gymmet och vandra i skogen. En sån kontrast till min måndagskväll och den ångest som som kommer som ett brev på posten efteråt. Får nog ta och flytta min tråd till förändra sitt drickande eller vidare livet för jag har redan listat ut att jag dricker för mycket.

Leverjag

De flesta av oss som inte varit nyktra mer än ett år har trådar i Förändra sitt drickande ;-)

Skogen och vandringar i naturen är läkande. Att titta på en fågel i ett träd i staden från ett lägenhetsfönsterkan också vara trevligt. Träning ger en kick och de endorfiner vi har sådana kravings för. Men mycket sitter i sinnet. Att stanna upp, andas, vara medveten, finna en stunds paus och tystnad. Vill rekommendera mindfulness/meditation/yoga för att hitta en inre harmoni och balans. Det hjälper mot ångest och stärker självkänslan. :-)

Ångesten släpper i takt med att avstå alkoholen. De hänger så ihop! Om två dagar är det 9 veckor för mig och nu känns det så skönt att alkoholen börjar släppa sitt grepp om mig, på riktigt. Det är sååå värt att bestämma sig och hålla ut! Du, en annan sak jag övat mig är dagliga promenader i dagsljus oavsett. Inga förhandlingar och inga men. Jag har saker att göra men jag ska gå promenaden först eller till träningen. Som med alkoholen, inget utrymme för förhandlingar ger jag mig längre. Bara gör enligt en långsiktig plan, för att jag måste, för att jag vill och för att jag vet att alla de där enstaka tillfällena tillsammans gör en stor skillnad i mitt liv!

Önskar ditt insikten, beslutet och den sköna friheten. Gott nytt 2016! ?

Jackofhearts

Till dig. Ett nyktert 2016. Så sitter jag i telefon med tjejen (exet) och hon ska köpa vin till ikväll. Jag frotterar mig i termer som sockerhalt och syra trots att det enda jag är intresserad av är alkoholhalten..Kan inte säga nej ikväll.Tjejen är medveten om vad alkoholen ställer till med, men inga ultimatum. Varför sätter hon inte ner foten(vi ju dock gjort slut)?