Hej

Är helt ny här och inser att jag faktiskt inte är ensam i alkoholberoende. Det känns bra.
Jag dricker på tok för mycket när jag är ensam. Varje dag. Mår absolut inte bra. Har bestämt mig för att det inte kan fortgå och ska till läkare. Har läst på vad ett långvarigt drickande ger för skador, känns inte bra. Fast det har jag ju egentligen vetat hela tiden. Sista vinet passerade strupen igår vid 23. Då bestämde jag mig att nu får det räcka.

Idag helt söndergråten efter en natt med ångest över hur jag undanhållit för mina närmsta om hur det egentligen ligger till. Finns inget stopp i mig liksom. Dricker tills jag däckar.
Förutom när jag är med min särbo eller "ute bland folk".
Nu vet särbon. Och en nära vän.

Mår skit. Blotta tanken på vin nu framkallar kväljningar. Ångest. Kan inte äta. Svullen i ansiktet och ögonen dimmiga. Har funderat på hur jag hamnade här. Alkoholkonsumtionen ökade i samband med antalet stressade situationer, med ångest. Har druckit för att döva. Det var längesedan jag kände mig helt klar i huvudet.

Har ett arbete, och vill fortsätta ha det så. Hade ett körkort, har inte det längre. Inget jag är stolt över. Jag skäms så oerhört. Nu efter 13 timmar alkoholfri är det ganska jobbigt, skakar och mår illa.

Hatar alla dessa helger som gör det mer legitimt att dricka.
Har bestämt mig, inget mer dricka på väldigt länge. Vill vakna och känna mig stark och frisk. Just nu ser jag för jävlig ut. Alkoholist. Snygg titel på visitkortet. En del jag känner skulle bli väldigt förvånade om de visste.

Vore tacksam för förslag på olika behandlingar som verkar fungera. Har läst här om MET, vem och vilka arbetar enligt den? Privat eller kommunalt? Erfarenheter eller någon annan som vet?
/xx

farmor

Det är nog bra att skriva ner sina minnen från alkoholisttiden. Skriva för att sedan lämna det bakom sej. Stunder kan komma då vi behöver påminna oss om hur illa det faktiskt var!

Ja, jag har också ersatt. Har en flaska gin med lite vatten i nu som skulle behöva bytas ut. Men det går ju inte för då dricker jag troligtvis upp resten. Hade faktiskt glömt bort den. Minttu - är inte det riktigt äckligt??
Ja, hörni det har kostat pengar, orsakat ångest, oro, rädsla och tankemöda, detta smygdrickande. Slut med det nu., eller hur?

Leverjag

Ja, det är ett himla tråkigt smusslande och döljande hela tiden. Partnern ser och fattar. Jag brukar ganska ofta tänka på vad jag sparar. Ca 1000 kr/vecka med glasen på krogen och vinerna på bolaget. Det kan man verkligen göra något bättre med. Tex en resa. ?

Styrka och bra jobbat!

blomstra

OM...OM man någongång i framtiden kan hantera alkoholen ( vilket känns väldigt avlägset just nu ), så kommer jag ALDRIG återgå till smygdrickande. Oavsett om det handlar om att tulla på flaskor eller dricka vin i kaffekoppar. Usch..
Här om dagen hittade jag en tom flaska rosé gömd bakom gardinen i sovrummet. Sådana här påminnelser kommer det säkert fler av..??
Äckligt.

blomstra

Jag ska göra mitt bästa, inte försöka göra mitt bästa utan faktiskt göra mitt bästa för att hålla detta nu. Resa låter som en bra idé! Lär ju ha råd att bjuda med särbon..??

cruella

Fyllt på mannens whiskey. Köpt en likadan flaska och fyllt på ungefär så mycket jag tycker mig minnas att jag druckit (vilket inte alltid varit solklart). Sedan har jag ställt den nyinköpta lite längre in i skåpet så mannen så småningom skulle hitta den och tro att han glömt bort den. Det har inte hänt mer än några få gånger då det ska mycket till för att jag ska sno mannens whiskey, haha - han har aldrig misstänkt något.

Jättebra idé att räkna pengarna blomstra! Kanske helt enkelt lägga motsvarande summa åt sidan för att verkligen synliggöra hur himla mycket stålar alkoholen kostar...och använda dem till tex en resa! Ytterligare en morot!!! Undrar om inte jag inte ska göra det jag också...hmm, 11 dagar - det blir mycket pengar det :-)

Eulalia

Fixa en resa, om du kan det. Personligen kan inte jag det, för jag vågar inte. Tror inte att jag skulle fixa en alkoholfri sådan, ännu

Smygdrickandet är förbi! Jag vill aldrig mer hålla på så där, med påfyllandet. Det är nedvärderande för mig själv. Usch!

Vi klarar det. Ihop! Kramar och ha en bra dag!

blomstra

Har varit helt fri från alkohol i 15 dagar i dag. Känns hur bra som helst. Känns bäst. Under väldigt lång tid har jag inte tyckt om mig själv (insett det nu). Idag tycker jag att jag är en helt fantastisk person. Jag har börjat tänka mer logiskt, är mer tillmötesgående, ödmjuk, har energi, nyfikenheten är tillbaka. Framförallt så älskar jag mitt liv och är tacksam för att ha kommit till insikt över det.

Detta innebär INTE att alla problem är bortblåsta, men de känns inte oövervinnliga heller. Finns flera saker som borde gjort mig sömnlös (men sover sedan dag ett som törnrosa); ekonomin (dyr hobby det där med drickandet..), slutföra ett projekt på jobbet där jag redan har passerat 'due date' och sist men definitivt inte minst, påföljden av det mest korkade beslut jag någonsin tagit att: sätta sig bakom ratten med alkohol i kroppen. Jag vill absolut inte ha någons medlidande för detta, känner stor skuld och den skulden är jag ägare till. Som TUR var, så var det när jag blev invinkad i en nykterhetskontroll. Ingen olycka eller dikeskörning. Polis blev förvånad över att jag blåste positivt, så min toleransnivå har jag säkerligen tränat mig till under en tid. Detta blev mer än tillräckligt för att ha lärt mig min läxa.
När detta hände tog jag själv kontakt med en beroendeklinik, på eget initiativ lämnat prover, fått kontakt med en fantastisk sköterska och träffar hen regelbundet för motivationssamtal, blåser 3 ggr/v (för att för mig själv påmminna mig om i vilken situation jag befinner mig i). Och har haft samtal med frivården angående påföljd. Där bröt jag ihop, men går inte in på det mer nu. Men det var ett bra samtal. Har själv kontaktat en advokat, men får känslan av att jag är ett 'rutin-ärende' av denne. Och det kan hända att det är så, men för mig är detta första gången som jag står som åtalad, och för mig är det verkligen inget rutinärende. I början hade jag grym ångest, nu försöker jag bara ställa det jag kan till rätta. Och om detta inte hade hänt så hade jag troligen inte insett mitt problem förrän långt senare.

Mina 15 dagar har varit följande;

Dag ett bestod av uppvaknande, ångest, självförakt och insikt. Skitjobbig. Tappad aptit.

Dag 2-4 hade jag inget sug, men otroligt trött, dagarna gick i ultra-rapid. Tvingade mig själv ut på en prommenad / dag, började äta B-vitamin för min aptit. Kände att energi, kraft och glädje så smått återvände till min kropp och mitt sinne. Mest tid i soffan med tekoppen.

Dag 5 första och enda dagen med sug, irriterad. Hade faktiskt kunna springa ett maraton.

Dag 6-15 harmoni, inget sug (än), sover minst 7h / dygn. Rekord för mig som tidigare sovit oroligt med mardrömmar 5,5 h / dygn.

Jag har i helgen som gick provat a-fritt. Mitt betyg till a-fritt på systemet:

Samtliga öl mycket goda (har testat carlsberg, mariestad, staro och någon annan lite mörkare i nyansen)

Däremot det alkoholfria vinet blev jag oerhört besviken på. I stället för det vita hade jag kunnat köpa äpplemer och istället för det röda hade jag kunnat välja jokkmokk´s druvjuice.. Fick även detta bekräftat av personal på bolaget. Anledningen till dett är att för i proccessen för att framställa vanligt vin låter man alkoholen vara kvar, vid a-fritt tar man bort alkohol från det färdiga vinet och tillsätter det sista från druvan. Det är tydligen själva alkoholen som ger vinet sin karaktäristiska smak. När det gäller öl så tillsätts alkohol när ölen är färdigbryggd för vanlig öl. Vi A-fritt skippar man det och ölen har fått sin karaktäristiska smak under själva bryggningsprocessen.

Kommer klara mig utan A-fritt vin.

Mår så himla bra, äter som en häst (dock inget snacks eller godis som jag tror kan vara en trigger för mig) och rasar i vikt, 4,5 kg hitills. Långa prommenader, mycket sömn och säkert 100 koppar te!

Är inne och läser varje dag och tycker att ni kämpar på alla, många av er har hittat fantastiska sätt att hitta tillbaka till ett liv där alkoholen inte längre är huvudrollsinnehavare.

Varma kramen till alla, ni har hjälpt mig genom peppning och genom att dela med er av era erfarenheter och historia!

Eulalia

fortsätt så. Jag mår oxå hur bra som helst, och sover mycket, mycket bättre. Känner mig nästan.....lycklig. Eller nöjd i alla fall.

Jag har vid enstaka fall tagit bilen jag oxå, men aldrig stött på polisen. Bedrövligt, jag som varit sån förespråkare mot bilkörning och alkohol. Konstigt vad det där jäkla giftet gör med en.

Men nu är det nya tider!

Vi fixar det här Blomstra, kramar! :-)

blomstra

Absolut lycklig! Måste unna sig den känslan, har levt alltför länge med självförakt..
För mig finns inga andra alternativ än att fixa detta. Så glad att du och flera är på 'tåget'!!!
Stor kram!

Leverjag

Härligt att läsa hur fler hittar vägen ur misären! Ja, ett alkoholfritt vin som smakar vi skulle bli storsäljare! Ha, ha. Tycker vissa mousserande är riktigt goda.

Må fortsatt gott!

farmor

Fantastiskt att höra! Tänk att det går!
Att vara åtalad är inte kul alls, jag har inte kört onykter men har ändå krockat och blev åtalad. Mitt tips är att du går på studiebesök på vilken rättegång som helst på den tingsrätt där du kommet att åtalas. Då får du en uppfattning om vad som väntar. Det är tufft men du fixar det. Eftersom du erkänner så lär det inte ta så lång tid heller. Lycka till! ?

Ja, på nåt sätt blir saker lättare att hantera utan a. Jag har också chansat med bilkörning. Galet och helt oförståeligt för det är så dumt och sånt man inte gör om man är vid sina sinnens fulla bruk. Gjort är gjort och det ska inte hända igen.
Om du inte klarar att vara utan smakar vitt och rött natuero bättre än många andra sorter. Man vänjer sig :-).
I affärer kan du köpa sex-pack av Falcon, el Norrlands guld. Jag gillar många a-fria sorter, men höll på att irritera ihjäl mig i somras på att de är så dyra jämfört med alla erbjudanden på folköl. Brukar inte vara så prismedveten annars men tyckte inte riktigt att det kändes ok med 4 gånger literpriset på ett sunt val.
Kämpa på nu. Glöm inte de här positiva effekterna när svackorna kommer.