av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Sisyfos
tis, 2016-01-26 - 08:35

Berra, brukar i princip aldrig kommentera dina inlägg, men jag gillar dem verkligen. Gillar dina beskrivningar av livet utan a. I goda stunder och mindre bra. Och dina beskrivningar av livet med a... Inte så svårt val att göra egentligen om man hade haft alternativen klara för sig från början.

etanoldrift
tis, 2016-01-26 - 10:04

Tack Berra! Du är en sån där riktig Forum-pärla.
Jag brukar inte heller kommentera så ofta, men jag ser fram mot dina inlägg och målande beskrivningar!

LenaNyman
mån, 2016-02-15 - 19:08

... hur storartad du är som hållit nollan i sju tiondelar av en dekad? Zlatan kan ta sig i brazan. Förresten, du har väl inte gått vilse bland all uppsorterad skruv?

Kram på dig.

Berra
tors, 2016-02-18 - 21:00

Skulle det kunna ha kommit ifrån mig, som är helt ointresserad av all form av sport, nejdå jag vet vem han är, vår allas lilla målsprutare.
Garaget är precis som jag förutspådde, i malpåse, det funkar ett tag sedan tappar jag helt lust och motivation, ordning på skruven men hittar inte verktygen.
Så att sitta med en träskruv i handen och ändå inte få in den, ja det är jag det..

Det tog tid för mig att svara denna gång, och jag har haft mina doubts....
Forumet har haft sina små blessyrer med antagonister, och det har påverkat mig i negativ riktning, tyvärr...
Lite blåögd som jag är har så har jag trott att alla sitter i samma båt antingen som beroende eller medberoende och vi vill åt samma håll, bort ifrån alkoholen och dess biverkningar.
Att det var alkoholen vi slogs emot, och inte mot varandra.
Att visa sig så pass sårbar som jag i verkligheten är i forumet har sina risker, är en känslosam person och vill inte att det som framkommer här ska vändas emot mig, för då skulle jag såras och vilja åter sluta mig som en mussla, vilket inte är mitt rätta jag.
Så när det hettar till, håller jag mig på ett behörigt avstånd, vill inte utsätta mig för att säga saker som jag egentligen inte menar, det har jag gjort tillräckligt mycket på fyllan så att det räcker för en hel livstid framöver.

På alkoholfronten så lovar det på.
Har varit på kalas förra helgen, frugan tyckte det var så oerhört trevligt, alla skrattade och hade kul, mycket dricka såg värden till att det blev, även sorter som var tillägnade mig med all heder, men så förbaskat kul var det egentligen inte.
Skratten haglade förvisso, men det hade en gemensam nämnare, att göra folk generade, kiss bajs och snusk ja allt under bältet fick folk att skratta,
och en ung kvinna som var helt nyingift i släkten drack allting väldigt snabbt för att dämpa bort det mesta av nervositeten.
Såg hur tydligt som helst hennes sätt att dricka på, det blev liksom helt glasklart för en person som inte var berusad att detta kommer inte att gå bra,
men också ivrigt pådriven av andra runt samma bord, det är ett elakt sätt att "tvinga" andra att inte dricka i sin egna takt.
Lyckligtvis behövde de åka tidigt så vi fick aldrig se resultatet och ytterligare en orsak till morgonens ångest hos henne.
Jag slutar aldrig förvånas över vilken makt alkoholen tar över människors sinnen, tydligheten syns bäst när man inte nyttjar samma dryck.

För övrigt i Berras dagbok så händer det som vanligt ganska så mycket i vårat liv, både segdragna planerade saker som aldrig verkar få ett slut, och det impulsiva som kommer i både bra och dessvärre dåliga förpackningar.
Ibland så känner jag bara att jag orkar inte längre, och vill bara lägga mig ner och försvinna ifrån alltihopa, förstår att där har jag en trigger till mitt forna dryckesbeteende.
Motpartnern heter huvudvärkstablett, den andra heter säng, en i ett akut läge, den andra i ett presumtivt förhållningsätt.
Hjärnan går i högvarv och jag har just nu väldigt få stunder för återhämtning, tror jag tänker alldeles för mycket på saker som ännu inte har skett.
Mina tankar ligger alltid i förtid precis hela tiden, den ska vara förberedd på precis allt, jättejobbigt, och då finns inte stunder till behövda förlösande skratt
men en massa tid på ett ständigt oroande, fast jag egentligen inte alls vill ha det så..
Ska träffa "herrgänget" i helgen igen, det var länge sedan jag umgicks med dem, och det spänner hårt i käkleden lite i onödan.
Anledningen finns bakåt i min tråd, men en kort resume' är att de har ett dinosaurietänk när det gäller min nykterhet, en manhaftig och lika långt minne som en guldfisk till varför jag slutade dricka, när en av grundpelarna i kompisandan är just att dricka alkoholen.
Känner mig lite utanför och det är en av anledningarna till att jag har varit borta i dryga två år nu, och jag måste stålsätta mig när promillen återigen börjar stiga bland herrarna, men likt en idiots enträgenhet kommer jag att fortsätta försvara min nykterhet, om och om igen...

Det är inte lätt att vara nykterist, men vad hade varit alternativet?, och det hade inte ens varit ett alternativ.

Jag kan inte...
Jag måste inte...
Jag vill inte...

..dricka alkoholen, så enkelt är det, eller inte?

Mitt liv, mina beslut, ibland måste man ta kommandot och säga, jag tar befälet, nu är det jag som styr och bestämmer.
Nu kör vi!, och det blir under mina förutsättningar, allting är okey så länge det inte innehåller alkohol.

Slut, kom!

/Berra

LenaNyman
tors, 2016-02-18 - 22:00

... en stor smällsmackpuss, en på vardera kind, söta B. Plus en Kleenex för att få bort läppglansen.

Jag får korta glimtar av den där sensationen. Att vara den som dirigerar mitt eget liv. Känns gott i maggropen då.

Fint att höra av dig.

Fenix
fre, 2016-02-19 - 00:22

Berra, du är en anledning till att jag inte ger upp hoppet om mig själv!!!!
Glad att läsa din rader igen!

mulletant
fre, 2016-02-19 - 06:50

från mulletanten.... Forumet har överlevt dumattacker förr ( när det faktiskt var admin magnus som ensam skötte det och skulle hålla styr på det). Jag minns en tid när jag nästan gick under men klarade mig tack vare människorna här.
Klokt av dig att se och känna dina gränser och följa dem ... men så glad att du inte lagt ner. Du tillför så mycket.
Fredagskramen / mt

Leverjag
fre, 2016-02-19 - 08:31

Vad bra att du skrev!! Blev också tveksam för om jag ska vara kvar här. Omskakad och sårbar känner jag mig. Men vi ska väl inte låta sådant få ta över. Du är viktig här. Jobbigt att leva och ibland jobbigt att vara nykter, särskilt bland onyktra. Motsatsen till nykter är för mig som att sätta mitt skinn över öppen eld och långsamt steka mig själv tills allt förkolnat.

Stor kram B ???

Berra
ons, 2016-02-24 - 01:42

..tänkte jag ofta när jag innerst inne visste att mitt riskbruk hade övergått till ett missbruk.

Luktar jag gammal bakfylla på jobbet inte OM jag hade druckigt utan NÄR jag hade druckigt kvällen innan?

Ja det gör jag, det märker jag väldigt lätt själv idag när jag har blivit nykter, minsta lilla faktiskt.
Har en unkis på jobbet som jag vet är förtjust i whisky, han dricker på vardagar efter jobbet ofta och ibland är han väldigt mycket mer talför än andra dagar när han jobbar kväll, tycker nog inte att han kan dricka mer dessa kvällar när han vet att han börjar senare.
Men han tänker inte på att hans onaturliga beteende att vara exeptionella pratglad väcker misstanke direkt, och sedan när munnen glappar mer än vanligt så känner man, den parfymerade stanken av gammal disktrasa och rökta ekfat, lite syrlig faktiskt.

Eller den andra kollegan som erkände direkt att han hade varit på en restaurang kvällen innan och att det hade gått överstyr och blivit sent, han talade i tungor men aldrig direkt påtalade att det blivit för mycket av drickat, men jag visste, en blandning av gammal öl och rödvinsdoft, antar att rödvinet hörde maten till och sedan övergick det till öldrickandet med kompisar.
Utseendet med slokna ögon och ett dåligt allmäntillstånd avslöjade redan på håll att han var sliten.
Jo det både syntes och kändes, alla gånger...

Jag som alltid var folkskygg de dagar som var efter hårt drickande, men man kan faktiskt känna doften av någon som har gått i korridoren strax före, både goda och de inte allt för angenäma dofterna.
Fy fasiken så genomskinlig jag måste ha varit, så fruktansvärt naivt att inte tro att de andra inte redan visste vad jag inte ville avslöja.
Så vad skulle inte de på dagis ha vetat om en, och tandläkaren ja alla människor som man kunde tänka mötas direkt på morgonen.
Men skäms när man tänker på det, och ingen sade något, inte minsta lilla knyst...
De som kännt något flera gånger på raken borde ha sagt något, eller borde de?
Jag gör ju inte det, och hur hade jag reagerat då i sådana fall, troligen blivit förbannad och envist blånekat förståss ända in till helvetets rand.
Snubben som har svårt att erkänna sina svagheter, eller som troligen skulle ha ljugit om det varit helt uppenbart.

Så starkt förändrar alkoholen vårat omdöme, vi ljuger, smyger och smusslar med alkoholen, när vi egentligen inte alls är sådana personligheter från början, vi växlas sakta in till någon uppenbar fifflare....

Jo jag skäms i efterhand när det idag är för mig så förbaskat tydligt.

Så ni som undrar....ja ni luktar gammal fylla, så har ni fått svar på den frågan, ingen tvekan om det.
Kanske det behövs en som redan varit där för att kunna svara på det.

Vidare i Berras dagbok...
Var med herrgänget i helgen och det blev stort sving i känslosvallningarna, högt och lågt.
Kände mig utanför trots mina ivriga kallpratsinsatser, man blir alltid lite misstänkt när man inte dricker i dessa sammanhang.
När de blir fulla så kommer dock frågorna igen, och de som hyllar en att man är så duktig och håller sig nykter.
Hack i skivan på repeat.
Visst finns det roliga elakheter som bjuder på många skratt man aldrig skulle fått höra om deltagarna var nyktra, men man blir lite trött på varför det hela tiden behövs en massa alkohol till att våga släppa på det strama förhållningssättet.
När det gått några timmar så blir min övertygelse betydligt starkare om att jag gör rätt.
Några blir ursäkta uttrycket men inget annat passar...skitfulla, odrägliga, dryga och genuint elaka, en Dr Jekyl o Mr Hyde.
Några andra blir fortsatta glada och pratvänliga, har inte speciellt långt till skratt och är intresserade av andra personligheter och som inte ändrar till en annan personlighet.
Någon får ett tokryck i baren tjoar och tramsar med alla, men på ett positivt sätt och får lära känna nya vänner och funkar som en magnet till social samvaro för oss andra, så alla blir inte packade och puckade utan där har alkoholen en positiv inverkan.
Men de är få till antalet och tillfällena likaså, så det överväger inte helt och hållet.
För vissa klickar det och funkar, men inte varje gång och inte lika mycket...
Ändå är det just det lilla tillfället som vi minns, som lockar oss att vilja prova igen, kanske funkar det även denna gång.
Men det är som när man har vunnit jackpot på spelmaskinen, man vill ha det igen och man spelar bort hela vinsten och mer därtill.
Alkoholen är vår själsliga enarmade bandit, den rånar oss på vår självkänsla som vi spelar bort bit för bit utan att se helheten.
Vi står där sedan med tomma fickor och självförtroende och förstår inte vad som hände, hur kunde vi ryckas med i livsspelet?

När allt är över på så tänker man .....game over?

Det är då livet börjar på riktigt, och en nedförsbacke startar oftast med en uppförsbacke, så man får leda cykeln ett tag.
På krönet kan man välja att rulla tillbaka dit man kom ifrån eller fortsätta framåt, men varför ska livet gå i repris igen när det finns så mycket som är oupptäckt och outforskat, ett liv utan berusningen kan vara en början...

Berra

Adde
ons, 2016-02-24 - 17:47

paus är jag inne och läser igen och saknar FORTFARANDE min GILLA-KNAPP !! :-) Men jag hyllar dig Berra, det vet du !

PP
lör, 2016-03-12 - 10:49

Hoppas livet och läget är bra? Var ett tag sedan "söndagskrönikan" kom ut, och det är säkert inte bara jag som saknar den ;-)
Minns när jag läser det du skriver med illamående min egen historia och hur jag varvade med att försöka dölja och ibland istället
öppet berättade om allt det skojiga jag gjort under gårdagskvällen. Hur illa det kändes när det inte alls var en festkväll i goda vänners lag,
utan helt enkelt en urspårad hemmakväll ensam med alkoholen. Ta vara på dig, vi hörs!

//PP

Berra
lör, 2016-03-12 - 23:58

Jo jag har medvetet legat lite lågt senaste tiden, ser faktiskt en otrolig febril verksamhet ändå på vårat älskade forum.
Det är bra....eller inte bra, det är tråkigt att det behövs forumet, bra att det finns...
Ser varje dag personer här på forumet som befinner sig i sin linda i sin nyfunna nykterhet, som krampaktigt håller fast vid sina rutiner men ändå vill ha en sorts förändring.

Mitt lilla tips till er där ute, det är just rutinerna som behöver förändras, inte det andra.
Svårt att förklara med några få ord, men att inte behöva tänka på att svänga förbi bolaget på fredagen är en liten mindfucker.
Man kan visst ha vinglas till middagen men inte nödvändigtvis ha vin i dem.
Andra kan välja att fucka upp sitt sinne med alkohol, mitt framför näsan på dig, men inte nödvändigtvis du.

Om alla tog knark på en fest, skulle du ta det också?, troligen inte...om du nu inte skiter i vad som händer framöver.
Att inte dricka alkohol är ett avståndstagande utan att behöva lägga moraliska förpliktelser i det, men andra kommer att tvinga dig försvara ditt beslut för att deras egna missbruk inte ska blottläggas.
Så du kommer att behöva försvara andras drickande genom att inte dricka själv, en omvänd situation.

Att stå fast vid sitt beslut att inte dricka alkohol är ett högst personligt vägval likt en vegetarians beslut.

Mina val är enkla, finns det inte ett alkoholfritt vuxet alternativ så duger det med annat såsom läsk eller smaksatt vatten.
Vi pratar dryck, inte påverkan av fyllan.

Vidare i Berras dagbok....
Agendan fylld av en massa grejer, omprioriteringar om vartannat, enda in i sista minuten emellanåt.
Jo jag har ibland svårt att kasta mig in i det ena efter det andra, behöver klura klart först, men jobbar på det.
Skulle mecka släpvagn idag, men det blev att åka till brädgårn istället när jag hade en arbetsvillig son.
Påbörjade bygget av spaljén till bubbelbadet som kommer om en månad, måste lämna den i en skellettbyggnad då morgondagen är bokat på mässan med gamla grannen, det svider hårt när byggtempot var i toppform, fick bra fart med bra problemlösning.
Men det återstår det lätta kvar, att köra i serieproduktion, kapa skruva och måla inget huvudbry, bara låta händerna jobba...
Det är så jag vill ha det ibland, lägga hjärnan på hyllan och låta händerna jobba, det är avkopplande.

Dottern och Svärsonen har äntligen funnit en egen bostad, blev dyrt men vad är alternativen...?, inga egentligen.
Vi fick gå in och höja våra lån för att kunna hjälpa till med kontantinsatsen tungt?, ja...
Men de är flyttfärdiga och har så varit länge, det har slitit hårt att vara så många vuxna i ett hushåll, och där bara jag och frugan har fått fixa med allt, nu ska det bli intressant och se tvättkorgen, kläder på golvet, diskberget i slasken och dammråttorna i hörnen.
De kommer att minska här, och öka på ett annat ställe, ska bli kul att se hur länge de står ut med röran.
Livets hårda skola, känner ju till viss del igen mig själv i den, men mina föräldrar tillät mig inte få ta ett eget ansvar hemma.
Jo jag är född i en gammal uppfostran, och har ibland svårt att uppdatera den gentemot mina egna barn, gammalmodig?, ja ibland.

Men jag är väldigt glad i att solen äntligen har kommit tillbaka, den ger åtminstone mig livsglädje och ny energi.
Längtar till sommaren med ännu mer sol och värme, att få öppna upp stugan och sparka igång årets projekt.
Det handlar om att bygga och förnya, en utveckling i sig självt.

Koltrasten som jag har matat ihärdig med nya äpplen varannan dag I vinter betalade igår tillbaka med skönsång.
Det finns få fågelläten som kan tävla med dess drill..en otrolig sångare, verkligen!

Just ny ligger jag och kliar mig i näsan efter mellon i soffan, vi är hundvakt åt grannens king Charles spanieln några timmar.
Jättesöt men den luktar mycket hund och hårar i kubik, den är inte speciellt välskött med tovor och tofsar överallt.
Funderar på att ställa den i badkaret och ge den en omgång med dotterns dyraste hårshampo för 400 spänn flaskan, då jäklar skulle de bli förvånade när den hämtar honom igen, en hund som inte luktar gammalt slick.

Övervåningen är fylld med tonårgrabbar som kollat på mellon, de sitter kvar och surrar däruppe, härligt gäng med mycket god sammanhållning.
Dottern och hennes gemål kommer hem imorgon kväll efter en vecka i fjällen, har saknat dem mycket.

Så vad ska man säga, en helt vanlig ovanlig lördagskväll i Berras familj, och jo...jag trivs i den, jag är en del av den och aktiv.
Inte aktiv i att sitta framför dator ivrigt drickandes alkoholen och på så sätt vara asocial med de övriga i huset.
Det här är min helg, och jag kan kryssa av den som nykter igen, få se det borde vara någonstans mellan 350-400 helgen på raken.
Men jag räknar inte dagar längre, knappt veckor ens, utan väntar på tvåsiffrigt.....I årtal.
Lugnet har återfunnit sig i mitt liv, så som det borde vara, närvarande.
Det finns andra grejer som kan oroa mig, men det har inte med alkoholen eller dess biverkningar att göra, på så sätt är jag fri i mina tankar.

Det är stort, för mig...

Berra

Flinga
mån, 2016-03-14 - 23:26

Jag är ny här på forumet och läste ditt långa inlägg med stort intresse.
Du tar lån på huset för att din dotter skall kunna köpa schampo för 400 spänn istället för att spara de pengarna till en egen bostad.
Tänk vilka olika världar vi lever i här i Sveriges anno 2016!

PP
tis, 2016-03-15 - 01:52

Visst är det olika. På vissa mindre orter kostar en fristående villa 1000 flaskor, och i Stockholm får du knappt en 2:a för 10'000 flaskor.
När jag tänker efter har jag nog köpt andra flaskor än schampo motsvarande minst en lantortskåk. Det om något är väl tveksamt eller?!
Det där med schampot löser sig nog av sig själv när hon flyttar hemifrån ☺
/PP