Vecka 49. Söndag kväll och nu börjar min nedräkning till semester, fem arbetsdagar kvar. Som jag längtar efter den här semestern. Det senaste året har ju varit verkligen toppen med nykterhet, roliga saker jag gjort tex kören, yoga, Mindler (jag har tagit FÖR mig), men också känts alldeles hopplös och vilsen i vem jag är och vad jag vill.
Det börjar sätta sig nu. Jag har fortfarande många issues att jobba med men alkoholen är inte en av dom, tack gode gud för det😃
Veckan som kommer ska jag stänga ner olika saker jag har jobbat med under våren, städa rent på bordet så inget ska hänga över mig när jag går.
Jag har fina planer för sommaren och det ska bli skönt att inte behöva passa tider eller svara på mail och annat. Bara vara och göra det jag vill.
Humöret har varit lite si och så det senaste, jag blir så jävla arg på saker och har kort stubin, försöker tänka på det och inte brusa upp men det är inte helt enkelt. Vet inte riktigt varför det kommit nu, det hade ju lugnat ner sig. Det är alltid maken som får klä skott när jag brusar och ja det finns väl anledning till det. Får fnula vidare på det.
Ska fortsätta min söndag med min serie på Netflix. Dödliga flammor, spansk bra serie, tips.

Önskar er en fin söndag kväll och bra kommande vecka🍓💚

@Smillans Härligt! Din första långa sommarsemester nykter?

Jag känner igen det där arga, jag tyckte det var så jobbigt att inte riktigt förstå vad det handlade om, fick gräva flera veckor till och från innan jag kom på vad som var ”felet”. Du kommer finna svaret inom dig❤️Kram

@Smillans Det närmar sig ett år! Fantastiskt! Jag går också på semester nästa vecka och det ska bli så skönt! Jag tänker att du är i en process och att du söker balans. Alltså att det kan finnas saker i ditt liv som stör balansen och det kan visa sig i humöret, ilska och kort stubin. Jag kan känna igen det och ju längre tid som nykter så märker jag snabbt av när min balans är rubbad, för det kamoufleras eller dövas inte med alkohol längre. När jag känner av rubbningen brukar jag ta en stund då jag är helt själv och söka inåt och försöka komma åt det som rubbar min balans. Har i min tråd beskrivit när jag gjorde det för en tid sedan i bilen. Känslan jag hade var besvärlig, jag ville inte ta i den, den var bekant och den triggade mina primitiva känslor, att inte vara sedd, inte tillhöra och inte räknas in. Det var en befrielse att ta upp den på ytan för då kunde jag prata om den med min man och även han kunde då bättre förstå vad det var med mig. Jag hade varit irriterad och avig mot honom, men det handlade om mig själv och min besvikelse mot en annan person. Så var helt öppen, lyssna in dig själv så kommer du säkert på vad det kan handla om.

Ha en riktig skön semester och var superstolt över ditt goda arbete! Kram❤️