av Flarran

Flarran
ons, 2024-05-01 - 09:23

Har vaknat till lite så smått. Var väl liksom en aning missnöjd över att jag bara fick sova fyra timmar, hade ju bett till skaparen om två timmar till. Men det var väl solen som sken in genom fönstret och ställde till det kan jag tro. Det var ju även trevligt att få höra lite fågelsång på håll utanför köksfönstret. Sitter nykter och alkoholfri och dricker vatten och funderar på om det är dags för ett glas mjölk och nån bulle, en god kubb eller så. Ser ut att bli en fin dag så här den första maj och allt. Har inte ork att göra så värst mycket, men kanske ska man försöka att ta sig ut på gården en sväng lite senare och se vart fötterna tar en åt för håll. Har då inget speciellt att klaga över just nu liksom.
Ha en fin dag!

Flarran
ons, 2024-05-01 - 20:24

Kom inte utanför dörren idag heller fast det var så fint väder, men är nöjd ändå. Fick sova några timmar extra på eftermiddagen vilket är guld värt för en som sällan får sova alls. Men blev lite stressad över tanken på att jag hade missat en solig dag då man kunde varit ute i naturen. Men gick då ut på balkongen med en kopp kaffe och hann med att få se solnedgången och fick lite nyttigt solljus i alla fall. På det stora hela en riktigt fin dag alltså. Man behöver inte jaga efter roligheter hela tiden, det räcker ofta med att bara vara stilla i stunden och uppleva storheten i det lilla och mer enkla liksom. Såg även ett par fiskmåsar som flög förbi och tänkte att de har nog fullt upp med att planera för nya små måsar som väl är på gång kan jag tänka. Det kändes som att sommaren så smått är på gång och har börjat. Saknade inte alls att vara berusad idag och det är jag då rätt tacksam för. Kör alltså alkoholfritt vidare då det nog är det bästa och naturligaste i alla fall känns det i stunden. Ha det gott mina vänner!

Flarran
tors, 2024-05-02 - 09:26

Vaknade just till och började tycka synd om mig själv, och funderade som så ofta över meningen med allt, men insåg i alla fall att jag hade sovit rätt så gott. Solen sken i stunden in genom de små springorna i persiennerna, och det var rätt så varmt i sovrummet. Men vem var jag, och vart var man egentligen på väg alltså, och vad skulle allt tjäna till. Många gamla slitna tankar om att det mesta ofta känns som ett evigt meningslöst vandrande i ingenting.

Kom på mig själv att sitta och bygga upp ett berg av inre negativ energi. Precis så som jag rätt så ofta har gjort sedan jag var mycket ung och till och med som liten. Men det är väl min personlighet och psykiatriska diagnos, och då mest den nedstämda dystymin som spökar igen. För varför ska man sitta och deppa helt i onödan. Det gör väl ingen människa glad.

Man ska fokusera på den minsta lilla ljuspunkt man kan komma på, annars blir det snart så mörkt inom en att man går och dränker sig i alkohol kände jag. Sitter nu här i köket och funderar på om jag eventuellt kanske ska ta mig en kopp choklad och ett par limpsmörgåsar med god mjukost på. Har redan läst senaste nytt här på forumet och kollat in vad det pysslas med liksom. Tror nog faktiskt att jag börjar den här dagen med lite vanligt kallt vatten, för det kan då aldrig vara fel.

Ha en fin dag!

Ros
tors, 2024-05-02 - 11:24

Känner som du vissa dagar, trött och vet inte riktigt vart jag är på väg o vad jag vill. Men har nu insett att för mig kommer det nog ta 1 till 2 år innan hjärnan o kroppen har återhämtat sig från långvarigt användande av A. Och när jag tänker så så kan jag känna mig trygg när jag har mina dåliga dagar o slipper den värsta ångesten och tycker det är okey att dessa känslor kommer över mig. Kram till dig o ha en bra dag

Flarran
tors, 2024-05-02 - 17:07

Det är allt jobbigt att vara trött och samtidigt stressande ivrig på att göra något roligt som man inte orkar eller vet vad det är för något. Det här att vilja gå åt något håll, men ändå mest känna för att sitta still då man inte riktigt har kraft eller liksom vet vad det är för mening med att gå rakt fram. Detta då man ju ändå en stund senare bara väl ska gå tillbaka till utgångspunkten.

Man ska väl kanske inte tänka så himla mycket. Men det är lättare sagt än gjort för en dystemiker som mig med huvudet fullt av en massa knepiga tankar var dag. Nu har man då ändå varit alkoholfri i över ett halvår vilket är lite smått otroligt när jag tänker efter lite närmare på saken.

Känner just nu inget sug efter någon dryck med alkohol heller. Saknar faktiskt inte ens känslan att vara rejält berusad i stunden här och nu. Vill nog kanske mest bara vara lite i balans och känna mig någorlunda allmänt tillfreds på något sätt liksom.

Kanske skulle man försöka att samla ihop så pass mycket ork att man tog sig ut på balkongen nu när solen ju skiner så vackert. Men varför stressa för att solen råkar skina en stund sade den inre och lite mer uppgivna känslan. Solen lär väl skina i morgon, eller nån annan gång också kan man tänka.

Nej, nu ska man väl inte sitta och sjunka in i total energilöshet, eller den helt stirrande tomma känsla som lätt gör en hopplöst nedstämd, och ger en djup längtan efter den snabba känsloförändring som alkohol ibland ändå kan ge.

Kan inte säga att jag är det minsta hungrig eller törstig då man ju har ätit sina smörgåsar och druckit sin rätt så goda mjölkchoklad. Inte är man så värst överdrivet djupt deprimerad heller. Tror inte det riktigt är något av bokstäverna i nykterhetshandledningen förkortad eller sammanställd till HALT, som nu direkt i stunden stämmer in helt på mig alltså.

Men nog skulle man lätt kunna råka att ta sig en jäkel av bara farten om sådana onyttigheter fanns i huset. Tänk att man till och med är för trött att ens ta sig iväg nånstans efter så kallat stärkande styrketår. Man får nog ändå kanske vara tacksam för sin extrema orkeslöshet.

Tror det kanske kan vara dags för lite vitaminberikat vatten och sedan en liten kopp med kokkaffe så att man kanske sedan blir lite mer som en människa. Borde nog släpa mig själv ut på balkongen för lite solljus också. Förhoppningsvis blir man då så pass energisk och uppfylld med energi att man då orkar gå och lägga sig i tid i kväll. Så att morgondagen kanske blir lite mer produktiv så att säga.

Det var förresten kul att du @Ros, tittade in en sväng här idag, sånt uppskattas alltid kompis. Helt utmattad och rätt trött kan man då vara på mycket vissa dagar. Nedstämdheten är då i skrivande stund under kontroll. Kör därför vidare i det alkoholfria spåret då det ju tycks fungera skapligt trots allt.

Ha det gott!

Andrahalvlek
tors, 2024-05-02 - 17:17

@Flarran Ibland tänker du för mycket. Gör bara, börja med en sak i taget. Gå utanför dörren efter frukost och fotografera något somrigt fint. Kort eller lång runda kvittar. Nu fastnar du i dina destruktiva tankemönster.

Kram 🐘

Flarran
tors, 2024-05-02 - 17:45

Hejsan! @Andrahalvlek, Ja, tänk om man hade lite av din positiva energi det vore inte dumt det. Bara att göra, det är inte det enklaste, det vet nog de flesta som kanske haft en rejäl orkeslöshet kanske i den form som en utmattningsdepression kan ge i alla fall.

Men det är ju inte samma sak som Dystymi vilket tyvärr är ett konstant tillstånd om man har fått det som sitt livsöde. Det kanske inte verkar så, men några rent destruktiva tankemönster har jag då inte i stunden. Hade jag haft ett sådant, som jag verkligen vet vad det innebär att ha, då hade jag nog inte ens brytt mig det minsta om att sitta och skriva här på forumet ens.

Så kämpar trots allt vidare som alkoholfri vad det nu ska tjäna till, så gott det går efter mina unika och speciella förutsättningar. För det är nog det enda som jag kan göra liksom. Till och med sjukvården och dess psykiatriska expertis har ju gett upp hoppet liksom.

Ha en fin kväll kompis!

Andrahalvlek
tors, 2024-05-02 - 19:57

@Flarran Jag har själv varit deprimerad fler gånger än jag kan räkna till. Jag vet hur förlamande det kan vara. Man kan bara inte förmå sig. Men jag vet också att man kan tvinga sig till små saker, och att det är vanan som krävs så man inte behöver deala med sig själv varje gång. En kort promenad efter frukost varje dag fixar du! Jag lovar.

Kram 🐘

Flarran
tors, 2024-05-02 - 20:37

Hade inte minsta lust att ens klä på mig vettiga kläder och gå ut på balkongen idag. Men gjorde så i alla fall för att hinna se solen innan den gick ned liksom. Satte på mig hörlurar och körde uppiggande rockmusik och drack en energidryck och känner mig rätt nöjd med prestationen.

Man får väl se vad man orkar och klarar av att göra i morgon. Du har ju helt rätt i det du skriver @Andrahalvlek om att jag borde gå ut en sväng på morgonen. Men det är himla svårt att uppbringa motivation till detta. Men alkoholfri är jag då i alla fall, vilket väl är ett mirakel.

Ha det gott!

Flarran
fre, 2024-05-03 - 02:13

Tanke mitt i ångestfyllda sömnlösa natten när djupaste depressionen som ingen läkare i hela världen kan rå på med sina standardiserade och små fjuttiga så kallade lyckopiller lever sitt eget liv inom en. Då lär man sig då verkligen att känna sig själv och förstår då att man som dystemiker med flera psykiatriska deldiagnoser är helt utlämnad åt sitt eget öde.

Nog är det en intressant upplevelse allt, att som helt nykter och alkoholfri sedan drygt sex månader tillbaka nu verkligen få njuta av det ljuva livet... Ja, att få uppleva en helt oförfalskad och pillerfri nykter dystemisk dubbeldepression i all sin djupa och mörkaste glans.

Det finns förutom en kanske lite väl naiv tro på kanske en bättre värld bortom sista andetaget utan självvald förkortning. Nu endast en enda anledning till att man inte sitter och super ihjäl sig i denna stund och det är väl det faktum att ingen alkohol finns i huset. Ja, och att man väl även är så jävla envis i att nu vara nykter, att man nog kunde gå rakt igenom ett brinnande helvete, och kanske lite humoristiskt sett, säga åt själve Satan att, finns det inte jävel här som kan dra upp värmen en aning...

Nej, nu får man väl allt sluta att tänka på hur det känns här i stunden i natten och släcka sin nattlampa och se fram emot ännu en underbar nykter dag liksom. För man spar i alla fall en bra slant på att inte falla för en kortsiktig och för hälsan skadlig lösning, genom att inte köpa en massa onyttig dryck.

Ha det fint!

vår2022
fre, 2024-05-03 - 07:59

@Flarran Kanske är medicinen att komma ut en liten må bra runda varje dag. Hur kort som helst men bara att göra det och komma ut och få andas in frisk luft, dagsljus och sol samt lite kroppslig rörelse. Kanske ta med kameran och gott kaffe i en termos och sitta ned på en fin plats, någon gång. Det påverkar och stimulerar hjärnan positivt och lättar på sinnet. Var det inte din farsa som sade att man orkar mer än man tror. Det borde i alla fall inte vara skadligt för dig, tvärtom. För mig har att komma ut en sväng, när det varit tuffa och tunga stunder, det jag behövt som mest fast jag orkat som minst.

Ha en fin fredag!❤️🌞

Flarran
fre, 2024-05-03 - 09:39

Fredag och solen väckte mig efter fyra timmar. Det var en svår och mörk natt, men varför ens bry sig. Man ska inte förvänta sig så mycket, för då behöver man inte bli besviken. Detta är ren nykter logik. Kunde knappt sova i natt, men en del mindre bokföring och trist pappersarbete blev tack vare detta klart och utfört. Nu har den nya installerade skrivaren stått och rasslat en stund och det är dags för lite praktiska roligheter som att slänga en del skräp och att gå en sväng och posta en del prylar. Det är helt rätt @vår2022, som väl ens gamla farsa brukade säga på sin tid, att man alltid orkar mer än vad man tror. Det tog man sig en slurk kallt vatten på.
Ha en bra dag!

Antonia
fre, 2024-05-03 - 12:03

Hej, läser ofta det du skriver och har noterat att du har problem med sömnen ibland. Ett tips såhär års när solen väcker en är en sovmask - har du provat det? Det finns en lite dyrare men för mig ruskigt bra tyngdsovmask från Cura. Kostar några hundralappar, men det gör ju sömnpiller också!

Flarran
fre, 2024-05-03 - 13:55

Har nyss varit ute och gått en sväng, och visst är det en bra medicin att röra på sig ibland när man orkar. Tänkte då att man kunde festa till det hela lite nu när det är fredag och allt. Köpte därför några munkar som det var rätt bra pris på idag i kvartersbutiken. Fem spänn styck var det och det kändes helt okej. Ska nu till och äta en färdigrätt med kalops och ta ett glas mjölk. Är faktiskt på rätt så bra humör just nu och har inga planer alls på att skaffa nån alkohol. Förresten, @Antonia, det var inte en så dum ide' att använda en sovmask. Kollade runt lite i huset och hittade en sån där tunnare och enklare modell som kom från ett flygbolag. Ska ta och testa den till natten, så slipper man kanske vakna så fort solen sätter i gång att skina. Man har ju varit van vid att det varit så himla mörkt och grått så länge, och då ska man väl inte sitta och klaga när solen till sist tittar fram.
Ha en fin dag kompis!

Andrahalvlek
fre, 2024-05-03 - 18:00

@Flarran Lyssnar du på böcker? På Storytel finns boken ”Beroende på ren svenska”. Tror den hade varit en aha-upplevelse för dig. 80 procent av vårt upplevda lidande beror på det egna sinnets automatiska reaktion, och det reagerar på tidigare tankar och erfarenheter. MEN det går att påverka. Det är coolt. Också du kan bli en person med positivt sinnelag 🥰

Kram 🐘

Andrahalvlek
fre, 2024-05-03 - 18:04

@Flarran Jag är egentligen en positiv person. Men jag behöver SSRI för att hjärnans kemi ska bli i balans så att jag kan leva ut mitt positiva sinnelag. Utan medicin är det inte görbart. För mig. Det är min erfarenhet efter att ha slutat med medicin oräkneliga gånger och varje gång har jag blivit svårt deprimerad igen inom tre månader. Utan annan yttre påverkan alls. Möjligen ljuset, jag blir alltid deprimerad på våren konstigt nog. När ljuset återvänder.

Kram 🐘

Flarran
fre, 2024-05-03 - 22:55

Hejsan! @Andrahalvlek, Nog har jag på nätet i flera år läst en massa och studerat det psykiatriska området när det gäller depression, ångest och annat relaterat. Har nog en rätt så bra bild över hur jag fungerar numera. Men har inte läst eller lyssnat på boken som du skrev om. Tror nog att även jag i grunden är en rätt så positiv person när jag är i balans, och på ett någorlunda gott humör som kan inträffa ibland en kortare stund.

Det är ju så att jag har flera delprognoser som är vanligt när man har dystymi. Har bland annat nervös mage inför besök på platser med folk som egentligen inte oroar mig det minsta. Ångesten kommer bara plötsligt krypande inom mig och stegras inom mig av sig självt, vilket direkt inte är kul. Det gör ju även att jag ofta valt att isolera mig som någon psykdoktor bland annat skrev i nåt av alla tidigare läkarintyg som jag samlade på hög tills jag blev betraktad som färdigbehandlad av sjukvården.

Så har det alltid varit ända sedan jag var liten skolgrabb. Men jag bet bara ihop och sade inte ett smack, ville oroa morsan liksom. Den tomhetskänsla, nedstämdhet och energilöshet samt problem med att fokusera tanken på sånt som jag inte till hundra procent brinner eller brann för, gör att det är omöjligt att ha något på arbetsmarknaden förekommande arbete. Klarar inte av nån tidspress alls längre.

Det hade nog varit enklare om man varit IQ-befriad och slapp att fatta grejen kan jag tänka och känna ibland liksom. Mina problem började nog redan inför första klass, ungefär då min mor blev psykiskt sjuk och intagen för vård i en sex veckor eller så, och man i stort sett fick klara sig själv. Då väl allt i stort då kretsade kring henne. Farsan hade full upp med sitt jobb. Förstår att det hela väl var en traumatisk tid, upplevelse och miljö som formade mig på ett sätt som väl inte direkt var det allra bästa liksom.

Jag är oerhört stresskänslig, för det mesta helt orkeslös och dagligen allmänt lågintensivt nedstämd. Sådant blir i längden mycket tungt att bära och driver mig in i en mörk depression som kan hålla i sig i flera timmar. Tidigare korkade jag bara upp en flaska och tömde den och fortsatte så dag efter dag tills man diplomatiskt sagt väl inte var på toppnivå liksom. Numera försöker jag ofta trötta ut hjärnans malande med att köra kanske en och samma rocklåt i hörlurarna i kanske ett par timmar.

En slags utmattningsmetod av hjärnan som ofta brukar fungera skapligt. Har ingen större behållning av samtal med nån terapeut heller, då jag bara blir helt utmattad av att vända ut och in på mig själv vid sådana koncentrationskrävande besök och sedan knappt minns vad det talats om. Dagen efter ett sådant besök blir jag sedan mest sängliggande och bara liggande och suckande liksom.

Det är väl ett mindre mirakel egentligen att jag har tagit mig så pass långt igenom livet egentligen. För i en massa år så tänkte jag bara dagligen på att göra slut på skiten liksom. Men jag har i alla fall då inget psykosrelaterat som morsan hade att dras med då hon hade manodepressiv sjukdom. Om hon inte åt den rätt tunga medicin som hon hade, så blev hon manisk och helt borta liksom inom en tre - fyra dagar och måste då tas in på psykakut och vårdas i veckor och få mediciner rätt inställda igen.

Så det är väl inte så värst konstig att jag ärvt en del knepigheter och begåvats med en rätt spretig bild när det gäller det psykiska måendet med dess deldiagnoser. Jag har normalt dagligen så pass lite energi att jag knappt klarar av ens det enklaste dagliga som att borsta tänder knappt. Det låter säkert för utomstående rätt fånigt egentligen, men det är så min funktionsnedsättning funkar.

När jag någon gång, kanske max en gång i veckan gnistrar till någon timme, försöker jag göra så mycket nytta här i mitt hushåll som jag bara kan, och det blir då inte att jag kostar på mig att göra sådant som väl egentligen skulle fylla på de psykiska energinivåerna. Därför blir jag efter en sådan kortvarig energikick på nån timme helt utmattad och ännu mer deprimerad, och ser då det mesta i det allra mörkaste av mörkt. Får då kämpa för att inte bara ge upp liksom.

En person som jag med en så blandad psykiatrisk problembild ska så klart inte alls dricka alkohol i berusningssyfte på det sätt som jag gjort i alla år. Men det fungerade länge som ett verktyg för att inte bara hoppa ut framför ett tåg eller nåt. Men det var alltid en fin balansgång för ibland fick det helt motsatt effekt då man ju blir rätt depressiv av tungt drickande.

Det är många gånger genom åren man suttit och druckit starka drycker i utkanten av stan vid sidan av något järnvägsspår och i mörkret mest väntat på ett lämplig godståg liksom. Det att man inte då tog steget fullt ut var väl mest för att inte skämma ut släkten liksom. Har under den tid psykiatrin gjorde sina fåfänga försök att vara behjälpliga nog testat alla de mediciner som läkare ansåg vara adekvata i sammanhanget, utan tyvärr minsta positiva resultat.

Fick bara en massa knepiga biverkningar av olika slag, och en del mediciner till och med byggde på min ångest, stressnivå och depressiva sinnelag. Blir även extra deprimerad av den mörka årstiden. Skulle säkert må bäst av att bo i nåt land där det var sommar året om. Men trivs rätt så bra här i landet, i alla fall vår och sommartid.

För idag kändes det ju riktigt somrigt och var ut på promenad då jag i någon timme mådde rätt så okej. Var till och med trots en rätt oförklarlig ångest ut på balkongen en timme för att få lite extra solljus innan solnedgången. Vilket var något som fick mig att må lite bättre en kort stund. Då lättade lite av min allmänna nedstämdhet vilket är fruktansvärt tröttande i längden.

Men jag kämpar ändå för närvarande trots allt vidare som alkoholfri så länge som det bara går.
För jag tänker att kunde morsan som mest i långa tider under min uppväxttid låg till sängs och grät, stå ut med skiten som livet för det mesta väl är om man har en depressionssjukdom ingen kan bota eller effektivt lindra, om man ska vara helt sanningsenlig.

Då borde väl även jag försöka att härda ut till sista andetaget även om det rätt så ofta alltså är mer än överjävligt och bara känns helt meningslöst så att säga. Men just i skrivande stund så är det väl skapligt. Vilket man väl får vara tacksam för. Nog går det väl till viss del påverka den mest jobbiga nedstämdheten om man har lyckan att sova bra nån gång vilket jag dessvärre väl inte har gjort sen innan man blev tonåring liksom.

Har nog testat de flesta slags sömnmediciner men mår inget vidare bra av sånt, då jag blir dagtrött, seg och även ofta lätt illamående av såna piller som är lite mera långverkande än bara de lättare insomningstabletter som jag nu har utskrivna. För det mesta får jag väl vara glad om jag kanske får sova fyra timmar eller nåt sånt. Sen sätter ångesten och oron in och det är inget som höjer den positiva känslan liksom. Fick ett bra tips tidigare idag att använda en sovmask för att inte behöva väckas av solljuset i alla fall, vilket ska testas. Hur som helst, kul att du tittade in en sväng här.

Ha det gott kompis!

Flarran
lör, 2024-05-04 - 06:05

God morgon! Nu skiner solen och en ny dag har tagit sin början. Tre timmar och fyrtiofem minuter med sovmask på, fick mig att drömma lite annorlunda denna tidiga lördagsmorgon. Tänk jag var på ett hotell i nåt soligt land söderut med nån kändis tror jag. Det var en slags palatsliknande miljö. Mycket palmer, hav, glitter och lyx. Men inte så värst mycket äkta glädje där ändå kändes det som. För det var liksom en rätt så tryckt och tyst stämning på nåt sätt. Man kan då drömma allt möjligt.

Nu när jag gäspar och håller på att vakna till här i köket igen. Så slår det mig att det ju inte var solen som väckte mig idag, utan nog den inbyggda klockan i kroppen som vanligt så att säga. Nu idag är det ju inte mörkt här utanför. Det gör att jag har mindre ångest nu än när det normalt är grått och mörkt ute då jag vaknar till efter en tre timmar drygt. Känner mig lite törstig nu. Men inte på nån alkohol i form av en kall öl eller så. Nej, det är nog mer vanligt kallt, friskt och gott vatten jag längtar efter och behöver känns det som.

Har nu vatten i mitt favoritglas och sitter och slurkar på det. Funderar på om jag skulle göra ett nytt försök att somna om. Men nu vet jag ju av tidigare erfarenhet att det väl kommer att bli rätt så varmt i sovrummet om en stund. Detta då solen ser ut att skina precis lika vackert idag som den gjorde igår. Tror att jag här i stunden är en rätt positiv människa, vilket känns bra och fint.

Något som jag till min skapare kan säga att jag även är tacksam för. Kom alltså på att jag skulle kunna gå in vardagsrummet och försöka att sova en liten stund till. Då solen där inte brukar komma igång på riktigt förens en tre timmar senare vid den här tiden på året. Det är allt bra med olika väderstreck. Men sovmasken en kompis tipsade om igår behövs nog även nu, då dagsljuset väl måste stängas ute om man ska kunna somna till igen alltså. Det var inte dumt med lite kallt och gott vatten. Kör alkoholfritt vidare även idag känns det utan tvekan som.

Ha en fin lördag!

Flarran
lör, 2024-05-04 - 07:12

Har nu tagit min blodtryckstablett, man måste ju göra sånt också så att man inte riskerar att få en stroke i onödan. 139 systoliskt och 97 diastoliskt samt puls på 66 i minuten, en aning förhöjt tryck alltså, men rätt så normalt ändå, vilket ju var bra. Trycket hade nog varit lite bättre rent generellt om man slutade med att snusa tror jag. Nikotin är ju inte så bra. Borde väl kanske även även tänka på min kost lite mer.

Men något tok ska man väl ha för sig. Men tänker på det hela och jobbar väl så smått på den biten med att sluta snusa. Borde väl även som mina vänner här på forumet tjatar om i ett, försöka att gå ut och gå lite mera, men har ju så lite energi. Men ska försöka att ta mig ut på gården lite senare idag tror jag nog. Just nu är jag då inte speciellt nedstämd vilket känns bra.

Var nyss ut på balkongen och lite tyst liksom hälsade på grannens katt som väl satt och filosoferade där på sin balkong över sin tillvaro så som katt bakom ett hönsnät kan jag tro. Det var rätt så svalt och skönt där ute på balkongen. Släpper in lite luft där i stora rummet nu. Dricker i stunden ett glas vatten till, för man ska väl försöka att hålla vätskenivån på en lite bättre nivå kan jag tänka.

Har genom åren mest fått i mig vätska genom alkoholhaltig dryck som öl och annan onyttig blask. Det är inte klokt så dåligt man har skött om sig tidigare. Inte så konstigt att man släpar på en 25 kilos övervikt och saknar normal kondition just nu. Men var dag är ju en ny möjlighet till ett bättre leverne och det är väl aldrig för sent att försöka att bättra sig på de punkter man eftersatt liksom.

Ha det gott!