@Sommar85 Hej 👋🏼 Jag tänker lite som du - att du kanske vill hålla dörren på glänt. Säg till folk att du inte dricker nu - jag kan förstå att du tycker det känns skamfyllt men jag är rätt säker på att ingen kommer att bemöta dig med förakt eller motsvarande ❤️ När jag sa att jag inte dricker till folk generellt så gav jag ingen tidsangivelse om ingen frågade. De människor jag aktivt berättade för var uppmuntrande och sa typ "så bra att du tar tag i det". Bara kärlek.
Ju fler man berättar för desto fler dörrar smygs igen plus att det blir lättare att berätta för varje gång 🥰

Hoppas du kommer till någon slutsats och ett beslut som passar dig 🩵

@Sommar85 ja det är läskigt, det är samma för mig, vill men vill inte. Tror också det ligger en hel del i att hålla dörren öppen. Jag har berättat för två kompisar och ett syskon. Det var skönt och fick så fin respons! Jag skulle behöva berätta för min mamma, det skulle underlätta. Men samtidigt känns det som ett oändligt svårt steg att ta. Men man kan få ta ett steg i taget, man behöver inte ta alla samtidigt. Du kanske kan berätta för en person?

@eling @Carisie Tack för input❤️
Känner att vi är flera som är i stadiet där vi ska acceptera att vi inte kan dricka a.

Jag vill acceptera men innerst inne verkar jag ju inte göra de. Det är så svårt. Förstår att så länge jag inte bestämmer mig så kommer jag inte vara nykter. Slängde snusdosan för ngr veckor sen och de va så skönt, knappt haft sug. Och de är ju för att jag bestämt mig. Men med a är de annorlunda. Jag tänker liksom långt fram ändå. Alla gånger de ska drickas a och jag ska tacka nej.

Dag 2 idag iaf. Inget sug.🌸
De senaste gångerna jag druckit är ju bara så knäppa. Bestämmer mig för att jag ska dricka mycket och så gör jag de. Inte som de var för ett tag sen att jag tänkte dricka lite men så blev de mycket utan jag har bestämt från början att de ska bli mycket. Helt sjukt. Nån gång kommer de ju gå illa. Helnyktert är enda vägen om detta ska gå!!🌸

Att acceptera är nog det svåraste även för mig. Är inte intresserad av att bara dricka lite, eller ett glas. Då avstår jag hellre. Så där är vi lika. Om jag bestämt att jag ska dricka så ska det finnas gott om det så det inte tar slut ”ifall jag vill ha mer”.
Jag tänker att det är djävulen som pratar så. För mig är det allt eller inget som gäller och när väl första glaset är upphällt så blir det alltid mer och i slutändan för mycket. Hur blev det så brukar jag tänka? Och varför klarar ”alla andra” av det men inte jag?

Så med det sagt tror jag vi behöver komma till acceptans att vi inte kan dricka och sluta jämföra oss med andra. Vi är bra på andra saker 😊

Själv har jag två stora utmaningar framför mig: gäster över helgen och andra gäster som ”bjudit in sig själva” till valborg. En annan sak jag behöver jobba på är att säga nej. Det har jag så himla svårt för!

Nu tar vi en dag i taget med siktet inställt på att vara alkoholfria och BLI den som inte dricker för att vi inte VILL dricka. Tror det tar tid att komma dit och man behöver ta sig igenom en del utmaningar och hinder men det ska vi klara! En dag i taget.
Ta hand om dig och ha en fin dag 😊🌸