Jomen det gick ju sådär… plötsligt gick jag förbi systemet i torsdags, köpte en box rosé och satte mig på balkongen… barnen blev både förvånade och besvikna, jag vaknade med ångest och huvudvärk och valde ändå att dricka igår igen. Jag har helt klart en bit kvar på min resa…

@LAO hej LAO! Läste igenom det senaste i din tråd. Ja du kämpar verkligen, och känner igen mej väldigt mycket. Denhär kidnappningen av hjärnan är väldigt effektiv och stark. För mej känns det så tydligt att det tar ett tag innan hjärnan själv börjar producera sina välbefinnande-substanser. Och att det är väldigt lätt att ”hjälpa till” -not - med det förbaskade vinet.
Men finns ju ingen annan väg än uppåt.
Jag drack också igår. Inte jättemycket - eller nåja kanske en flaska faktiskt😫.
I natt bestämde jag mej igen för nya tag med nykterheten. Vi kan hjälpas åt!

@Detblirbättre godmorgon! Tänk att du skriver att jag kämpar när jag tycker att jag okonsekvent och har dåligt fokus och misslyckas. Tack!
En flaska kan verkligen kännas både mycket och lite, men dagen efter känns den absolut inte bra.

@LAO Absolut! Jag förstår precis vad du menar. Hur man anser sig lida eller icke är ju en individuell bedömning 😅 På det stora hela anser jag mig inte lidit av annat än baksmällor. Men vid karatefylla har det fått större konsekvenser som att jag utsatt min familj för att vara full. Jag är jätteglad att jag kapade banden till alkohol tidigt - innan det gått ut över jobb och familj på ett mer skadligt sätt. Men jag tänker också att om du upplever att din hjärna är kidnappad så kanske du verkligen skulle fundera ett varv till på hur du vill att det ska vara. Jag skrev tidigare idag att mina karatefyllor varit ett par om året men att det är vardagsdrickade som lett mig dit. Det betyder absolut inte att du hamnar där såklart. Däremot har jag aldrig känt nån längtan efter buzz eller tystnad från tankar utan har druckit av bara farten och för att jag kan. Karatefyllorna har bestått i att dricka för att sova. Konstigt känns det att bena i det 😂

Nu har du väl sommarlov i alla fall?! Jag har FYRA dagar kvar till semestern 🥳🩵

@LAO det ante mig!
När du beskrev din känsla efter skolavslutningen kände jag som sagt så väl igen den intensiva situationen som starkt sugskapande och tänkte att jag nog själv skulle ha greppat efter en rosébox så snart jag fick tillfälle.
Själv klarade jag av barnbarnsvaktandet utan incidenter.
Nu håller vi oss uppe ur diket, tycker jag! Har du provat Sanpelligrino citron? Den passar också väldigt bra på balkongen en solig sommardag! (Det här med nyponte börjar kännas lite fel för årstiden - men borde ju också gå att dricka kylt, i och för sig.)
Ny barnbarnsdag idag, så jag är på min vakt själv.

@Detblirbättre Jag vill också slå ett slag för att omfamna nykterheten innan livet gått helt åt pipsvängen. Jag tillhör också dem som snarare backade från stupets kant än rasade ner till botten. Min pappa var alkis, han störtdök till botten för oss både. Dog vid 64 års ålder med söndertrasad lever, till följd av kombon 10% öl ihop med Alvedon på slutet. Så slutade han sin dryckeskarriär. Var typ helt borta, sluddrade och raglade för jämnan.

1) Alkoholmissbruk är ärftligt. Mycket ärftligt. 2) Alkoholism är progressivt - ökad tolerans och frekvens är tydliga varningstecken, liksom minnesluckor.

Jag är inne på mitt sjätte år som alkoholfri och det tillhör de absolut bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Jag har tvingats ta hand om alla mina känslor på ett snällt sätt. Jag har mer vila och sinnesro i mitt liv än jag någonsin haft tidigare. Jag står upp för mig själv, mina åsikter och behov på ett rakryggat sätt. Tar ingen skit. Jag slipper ha konstant dåligt samvete och känna skuld, vilket ger mig känsla av förnöjsamhet nästan alltid. Och när skit händer, för det händer fortfarande, så är jag mycket mer kapabel att ta itu med problemen.

Så mitt råd är - go for it!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Sjätte året!!! Grymt jobbat! Jag känner nog som du att jag backat från stupet. Har inga alkoholister i min familj så kanske det bidragit till att jag inte känt mig
🧠kidnappad? Jag känner mig nöjdare och klarare i allt för var dag och kan i förväg glädjas åt att vakna nykter efter en AW som idag 🙏🏼🩵

@Carisie jag tänker absolut på hur jag vill ha det! Drömmen vore att inte vilja dricka, och jag tror att jag kommer komma dit. Men jag håller också på att hitta en annan känsla som jag inte haft tidigare och den har med hälsa och styrka och sundhet att göra. Mer som om jag vill dit än att jag måste välja bort annat. Går det att förstå? Jag vill typ vara en sån med rosiga kinder och aktiv fritid. Typ.

@Antonia just att få vara med mina barnbarn om jag får några är en av mina anledningar till nykterhet. Mina egna föräldrar är skilda och har i princip aldrig fått haft mina barn utan att jag varit med eftersom dom båda dricker.

@Andrahalvlek tack! Min pappa är döende I pancreas nu, min mamma som är 69 har tydliga tecken på demens som jag tror beror på alkohol och jag är livrädd att gå i deras spår, men ändå är det ditåt jag är på väg.
6 år låter magiskt, det längtar jag efter att få säga🙌

@LAO Fullkomligt förståeligt! Det var inte min mening att låta hård. 🥺 Jag har aldrig upplevt att min hjärna var kidnappad utan snarare nån sorts "jag är vuxen och bestämmer själv"-tänk. Och det blev på sikt dåligt.

Att välja bort alkohol blir recycling ♻️ Jag kände tidigt att jag inte ville välja bort alkohol... skrev spaltmeter om det förra våren. Men i takt med att jag valde mitt välmående så fasades alkoholen naturligt ut - eftersom den lirar dåligt med mitt bälmående.

Makes sense? 🤪🩵

@Carisie absolut! Det är så jag tänker att det måste bli. Och jag tyckte inte att du var hård men jag hör ju att jag låter som ett barn. Små steg framåt nu! Tänker att mitt uppehåll var bra för då fick jag känna en annan version av mig själv, och jag gillade den versionen. Nu ska jag ta mig ditåt långsiktigare än förra gången när jag bara stängde munnen.
Tack för att du är med på resan!

@LAO sorgligt med dina föräldrar.
Barnbarnsrelationen är speciell, och verkligen något som berikar.
Men jag vet att det låter ganska främmande när man är i den ålder som jag har kalibrerat dig till.
(Jag känner mig som om jag fortfarande är i den åldern, det är svårt att fatta att man plötsligt blivit lika gammal som en massa pensionärer!).

@LAO Jamen lite kanske 😅 Jag vet av egen erfarenhet att det är svårare att släppa tanken på att "jag ska aldrig mer få dricka vin" än att inse att "jag vill aldrig mer ha någon form av efterdyningar av alkohol". Jag vägrar också att förbjuda mig själv. Jag får dricka exakt hur mycket alkohol jag vill för mig själv. Ingen bestämmer över mig utom jag (typisk storasyster). Så jag fattar bara det ena beslutet efter det andra men jag tänker till varje gång jag erbjuds alkohol. Vad vill jag? 🤔 Hittills har det blivit nej varje gång. Jag har sagt det förr: jag kan inte sitta här i juni 2025 att jag aldrig mer i hela mitt liv kommer att dricka alkohol men jag kommer inte att göra det idag för idag vill jag inte. Jag tänker att man får ta de steg man finner nödvändiga bit för bit för att nå de målen man själv sätter upp. Det är fullkomligt meningslöst att sätta upp mål man inte kommer att kunna hålla och då bli besviken och ta sig en pruttare för att rätta till att man trampade snett igår 😂. Bättre att sätta rimliga mål man kan växa med och öka självkännedom och självkänsla och vara nöjd 🥰
🩵