Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Hej allesammans,
Har precis blivit medlem och anledningen är att jag behöver lite råd och erfarenheter från er. Först och främst vill jag ge er lite historik kring min morsa och således anledningen till att jag behöver skriva på ett forum likt detta.
Hej!
Detta är första gången någonsin jag är med i en grupp eller publicerar något sådant. Vet inte ens om denna sida används men gör ett desperat försök.
Jag och min sambo har ni varit ihop i drygt 2 år. Han är en person som kommer från fantasin i hur han behandlar mig. Otroligt omtänksam, givmild, stolt och SNÄLL. Han hade bokstavligen gjort allt för mig.
Jag kommer inte att bära en namnlapp i dag.
Jag vet att du har sett mig.
Du vet vem jag är.
Du har lyssnat på mig.
Du har bekräftat mig.
Och jag har sett dig.
Du som kommer att gå härifrån starkare.
Mer insiktsfull och determinerad
Att gå vidare.
Du har ingen predestinerad väg.
Så har heller inte jag.
Vi väljer våra steg.
Och de går framåt.
Att mötas
Vi kan välja vilka människor vi väljer att möta.
Länge har jag inte velat mötas alls.
Jag lyfter inte blicken och ser
alla de
människor som kommer i min väg
människor som redan finns i min närhet
människor som skulle kunna få ruska om mig
Hålla i mig
Hålla om mig
En stund
En tid
Ett liv
Här möts vi. Du. Du. Du. Du. Och jag.
Och vi möts.
Vi lyfter blicken.
Öppnar våra ögon.
Öron.
Sinnen.
Hjärtan.
Jag har bytt min känsla.
Jag är ledsen.
Jag är ledsen över hur du har behandlat mig.
Hur jag har behandlat mig själv.
Hur våra barn, framför allt vår son, har blivit behandlad.
Och jag är arg!
Arg för allt du har gjort mig.
Arg för hur du har behandlat mig.
Arg för hur jag har behandlat mig själv.
Arg för hur våra barn har blivit behandlade.
Jag är arg över hur jag fortsatt kommer att bli behandlad och vad det kommer att göra med mig.
Jag har gråtit sedan presentationsrundan
Det är så det nog så det börjar
En förlösande känsla
till det
jag inte känt.
Skuld. Ilska. Ledsamhet. Frustration. Skam. Ånger.
Skuld
Denna tunga ångestfyllda känsla som nu
Sköljer över mig
Tränger sig in i mig
Tränger sig ut ur mig
Allt jag borde ha gjort
Om jag hade haft kraft och mod
att förändra det jag kunde
Men jag hade inte det – då
Inte då
Det gjorde för ont
För jag skyddade mig själv
en livslögn
Min särbo sen 5 månader har nu haft 2 veckors semester ihop med mej. Själv har jag aldrig haft alkoholproblem o avstår sen en månad tillbaka från all alkohol.
Särbon ser semestern som än mer möjlighet att ta ett glas rödvin eller några förutom stark starköl. Jag får mer Ågren för varje dag.
Jag har hittat den där mannen som jag vill ha i mitt liv. Vi är själsfrände i allt utom alkoholen. Vad gör man?
Skiter i förhållandet o låter han hållas med sitt eller försöker göra något annat?
Dum man är som tror att vägen kan fortsätta fast den tagit slut för länge sedan...
Har läst på detta forumet och andra många år och vet om att man som anhörig lätt faller in i att hjälpa beroendet. Men det är jättesvårt när man är där och veta vad som är hjälp och stjälp.
Hej.
Min sambo har en väldigt ohälsosam relation till alkohol, även fd drogmissbrukare. Hans föräldrar är periodare och har vart det sen innan han föddes.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra längre. Vi har 2 småbarn och vill verkligen inte att dom ska få se allt som han fått se.
Den senaste tiden har han börjat smyg dricka. Allt från 3,5or till starksprit. Mängden varierar oxå betydligt. Men jag ser direkt om han druckit vilket gör allt ännu jobbigare.
