Forum för anhöriga

Hej!

Hej!
Ny här. Är särbo med en man som visserligen sköter sitt jobb, men faller längre ner och ner i sitt drickande.
Det påverkar våra barn(inte gemensamma) då han beter sig dåligt, skämmer ut sig osv osv
Jag aka söka hjälpa, för min egen del, och genom det också kanske få honom att inse stt han håller på stt förlora sin familj.

Läste om att man bör vara en förtydligare istället för en möjliggörare, men vad innebär det konkret?

Vet ni?

Jag hittade min mans gömma igår i ett gammalt spegelbord ute i garaget som jag bett honom slänga/ bara att ställa honom till svars blir så trött igår beställde han husvagnssemester på Öland/ jag ska boks av den idag/ sen vet jag faktiskt inte om han var påverkad igår tyckte att han sluddra och hade blanka ögon/vet ej blev så arg på honom och sa att det var lika bra att han flyttade/ hans enda kommentar har du råd med det ja kanske/har hotat med det sen han var på behandlinghem å kom hem 1 år å 7 månader sedan/ min mor är svårt sjuk i cancer å min äldsta sin ska gå barn/ jag orkar inte med h

Jobbigt när man älskar mer än sitt eget liv...Den bästa människan jag någonsin träffat. Blir också en helt annan person när hon dricker. Varit tillsammans i 5 år. Ju mer jag läser, desto mer känner jag att det inte finns någon räddning, hon verkar inte vilja själv. Känner mig så fruktansvärt ledsen. Trodde verkligen att det skulle fungera, att det skulle finnas en utväg för oss. "Problemen" är så mycket mer än alkoholen. odiagnostiserad ADHD som säkerligen hade hjälpt från tidiga barnsben. Vet inte vad jag ska göra. Oerhört vilsen i allt detta...

Har träffat mitt livs kärlek. Han är vältränad. Sprungit i hela sitt liv. Dricker sen åratal tillbaka 2 starköl per dag. Det ena heter att det är för träningens skull som återhämtning. För det andra är han väldigt blyg. Svårt prata med nya människor. Vill gärna ha ett glas i sej för att komma runt det. Har ett socialt jobb som han klarar väl. Ja hela livet i övrigt klarar han perfekt. På helgerna tillkommer gärna en hel del vin.
Jag själv kan inte dricka pga sjukdom eller tar ett glas väldigt sällan. Hur ska jag tackla det här och hantera det här?

Jag hittade den här sidan och det här anhörigforumet ikväll. Jag har läst så många fina, sorgliga och samtidigt hoppingivande trådar här på forumet.. Jag kände att jag nog ville berätta det jag upplevt.

Söndag till torsdag ca 3 st 50cl öl 7,0% samt ca 6 dl rödvin 12,5%.
Fredag och lördag betydligt mer.
Bråk sker 2-4 ggr/månad. Efter bråk dricker han något mindre....men han vill ej sluta. Jag och hans barn mellan 11-16 år försöker få honom att sluta men lönlöst förstås.
Finns bra tips?
Ska jag ge upp?
Han är jättehärlig som nykter men hemsk när han blir aningen för full.
Jag är så ledsen.

Efter gårdagens konfrontation ringde han en gång på kvällen men var då så sluddrig att jag inte hörde vad han sa så det blev väldigt kort. Fick SMS imorse att han ska träffa sin kontaktperson idag och sen börja gå på AA-möten igen och ta en dag i taget. Han skriver att han verkligen älskar mig men förstår om jag inte vill. Är ju ändå någorlunda nytt vårt förhållande. Vill ringa ikväll om det är ok med mig. Jag svarar att det är bra att han orkar och också tar tag i bitarna. Att jag saknar honom och gärna vill höra hans röst. Men. Hur vet jag att han verkligen älskar mig?

Ja vad kallas det? Ångesttimmen, den mellan 3 och 4 på natten. Tankarna snurrar, snurrar och snurrar. Det är som ett getingbo i huvudet. Känner stt jag låtit mig luras så länge men ändå har magkänslan ju talat till mig. Man vill inte veta, att det ska vara sant. Man vill ha ärlighet och öppenhet. Efter konfrontationen ikväll ringde han en gång på kvällen. Märkbart berusad. Får inte fram ngt vettigt. Ångesten lyser och strålar genom telefonen. Maktlöshet. Jag kan inte göra ett skit. Bara han kan och tyvärr tror jag inte att han är där.

Hej. Har världens finaste sambo. Verkligen mannen i mitt liv. Men bara under dagtid då kvällstid innebär att han måste dricka öl. Jag har sagt till honom många ggr att jag tycker han dricker för mkt men han försvarar det med att de e mig det e fel på för klart man kan dricka en öl till maten. Problemet är bara att det blir minst 3 st öl varje kväll 50 cl ibland springer han till Statoil innan stängning för att även där köpa 2 folköl. När han druckit sina öl vill han gå o lägga sig. Han säger hela tiden att det är jag som överdriver för att alla andra hade accepterat det.