Forum för anhöriga

Ny här...och desto mer jag läser av era inlägg desto mer börjar ett strå av obehag att stegra sig...tack att ni delar med er av erfarenheter!

Relativt nyseparerad från en lång relation har jag landat i en ny relation med en kvinna som verkar ha ökande problem med vin pimplandet...hon var ärlig och berättade i inledande skede om att hon hade lite problem och visst blev det ganska friskt med vin i tidigt skede när vi umgicks..lite som två tonåringar trots att vi båda närmar oss 50...men hur det utvecklats känns rätt illavarslande...

Vi har just skilt oss och mitt ex ska flytta. De är över ett år sedan vi skickade in papperen om skilsmässa och han har hela tiden sagt att han ska flytta men inget har hänt. Min man är alkoholist men erkänner de inte trots många saker som hänt under våra år tillsammans. Han har bland annat förlorat körkortet och under en lång period lämnade han prover och lyckade få igen de, men nån större skillnad i hans drickande blev de inte.

Längesedan jag skrev nu.
Har fått tillbaka mitt lugn i kroppen som jag hade ett rejält bakslag i för ett tag sedan.
Att vakna nu på morgonen och slippa alla jobbiga tankar och mitt ex i huvudet är så underbart.
Min ilska jag haft sedan vi separerde har också bleknat.
Har tagit sådan otrolig ork och energi mer än jag kunnat förstå och tro.
Har haft svårt att kunna vara fokuserad på jobbet tidigare när det är nya saker jag måste lära mig.
Men det tar tid att komma ur detta medberoende.

Hej. Jag råkade läsa min 13 årings dagbok där hon skrivit om hur arg hon är på sin pappa, min man. Hon har beskrivit hur elak hon är över en händelse som hände för bara ett tag sen och berättar hur hon hatar honom, att han är egoistisk och att hon längtar tills hon blir gammal nog att flytta.

Jag är ny här. Min man dricker för mycket. Han har alltid druckit mycket redan när vi träffades för 12 år sedan men då såg jag det inte som ett problem. Under åren har det trappats upp. Han har många fysiska skador efter extremsportliv som gör sig påminda och han skyller på dem och använder alkohol för att lindra smärta. Han vägrar ta värktabletter. Vid motgångar i livet och stress på jobbet dricker han också mycket. De senaste två åren har jag upplevt detta som ett stort problem som gör att jag mår dåligt.

Efter många år av frustration, ångest, ilska över denna helveteseld som hustru till en alkoholberoeende jag äntligen bestämt mig. Ja, visst jag har bestämt mig många gånger att "nästa gång ska jag gå!". Men NU ska jag det, verkligen. Min stora fråga idag är:

Hur ska jag berätta för vårt barn?

Hjälp mig med tips och råd och jag är dig för evigt tacksam.

Tack.

Hej, nu är jag här igen - med samma fråga...

Fattar jag ett rimligt beslut nu, när jag väljer att gå? Eller är jag känslokall och cynisk som inte ger vårt förhållande en chans, nu när min man är motiverad att vara helnykter?

Han har en historia av långvarig "helgalkoholism" samt drickande på semestern och ytterligare ett par perioder per år. Nu riskerar han sina dyrbara körkort om han dricker mer och är hårt kontrollerad att han tar sin antabus.

Jag undrar hur sannolikt det är att han ej återfaller igen. Det vill jag inte vara med om! Vi har ett litet barn också.

...att mannen i mitt liv, min stora kärlek sedan många många år tillbaka, inte längre kan kontrollera sitt drickande. Än så länge sköter han sitt jobb oklanderligt. Övrig tid dricker han, mest vin. Vi bor inte ihop men han är hos mig på helgerna och även någon dag i veckan. När han kommer hit har han alltid en bag-in-box med sig (om det inte redan finns en här sedan förra besöket). Senaste helgen hade han två. Han sover större delen av tiden. När han går och lägger sig på kvällen tar han med sig ett glas vin och ställer vid sängen. Sen går han upp på natten och fyller på, flera gånger.

Hej!
Jag har ett ex som är nykter alkoholist/drogmissbrukare sedan september 2015. Vi har ett barn tillsammans. Han har verkligen förändrats till det bättre på alla sätt och vis och vi funderar på att ge förhållandet en ny chans nu när han är nykter. Önskar höra från andra som lyckats hela familjen efter att ena partner varit aktiv missbrukare. Hur gjorde ni? Hur långt tid tog det?
Mitt ex behandlade mig väldigt illa psykiskt när han var aktiv, var otrogen flera ggr med olika kvinnor, smusslade pengar osv.

Hej, min make är beroende av alkohol. Vi har varit ihop i 45 år och de senaste 10 åren har det ökat. Han lider av ångest och medicinerar mot det, men trots det kan han inte låta bli alkohol. Nu har jag äntligen känt att nu får det vara nog, ska ta kontakt med alkoholkliniken i kommunen för samtal. Har ni nån erfarenhet av att prata med såna? Hur är det att gå till AA anhörig möten??