Forum för anhöriga

Hej,

Jag har en son på 25 år som mår psykiskt dåligt (grava sömnproblem, oro, ångest, katastroftankar, depression) och använder alkohol sedan 4-5 år som medicin. Han dricker för att han mår psykiskt dåligt och inte för att han har sug eller abstinens (hans egna ord). Han säger att han inte vill leva, inte vara i den här världen som bara är av ondo. Han dricker 3-4 dagar i veckan, 3-4 flaskor ren sprit.

Han har inget annat missbruk, ingen kriminell bakgrund, inga diagnoser/utredningar. Röker inte, snusar inte, provade alkohol första gången i 17-18 års ålder.

Vi är två vuxna och fyra barn i vår familj. Min mans alkoholkonsumtion har alltid varit hög, vi har varit tillsammans i 7 år och han en 4årig son ihop.
När han dricker så blir han inte alltid arg, det beror på om någon kommer i vägen för honom. Vi alla tenderar att dra oss undan när han dricker på helgerna..
Det börjar på onsdagen med en eller två öl och sen ett par glas vin, oftast inget bråk då på onsdagar..

I januari flyttade min sambo ut efter att jag till sist tröttnat på hans alkoholproblem.
Droppen blev när han försökte smuggla med en flaska sprit till en vistelse som jag – efter alla tidigare bråk och tjafs om alkoholen – bett honom skulle vara just alkoholfri.
Har halva hans bohag kvar här hemma då han tillfälligt bor hos sin bror. Givetvis något knas med tillträdet till lägenheten han ska få...

Vill tipsa om boken Djävulsdansen - Bli fri från medberoende av Ann Söderlund & Sanna Lundell.
Jag lånade den på biblioteket och sen köpte jag ett eget ex i pocket som jag bär med mig.
Detta är en bok för oss anhöriga eller andra som lever nära en beroende, en hjälp ur den kris vi faktiskt befinner oss i, den har hjälpt mig att se på just mitt och vad jag kan och inte kan göra samt förstå min situation bättre och sakta, sakta bryta beteende och gå vidare.
Hoppas den kan vara till hjälp för fler.
Ha det gott alla / Kraxen

Hej,

jag och min flickvän har precis flyttat till en ny ort. Hon har ett jobb inom restaurangsbranchen som är stressigt men hon verkar vara nöjd med det. Vi har en väldigt bra relation, vi har kul ihop och allt funkar. Jag vet att hon har haft och har ångestproblem men inget allvarligt, inget självskadebeteende. Vi har varit ihop lite mer än ett år.

Häromdagen hittade jag en flaska sprit i hennes nessesär i badrummet. Då var den nästan full, nu några dagar senare så var den inte helt full längre.

Min granne bor precis som jag själv under torftiga förhållanden ute på landet. Jag är delvis sjukpensionär, medan han har numera ett heltidsjobb. Grannen har länge haft problem med alkoholen och någonstans i botten även någon typ av ADD/ADHD-liknande problematik, dock ännu inte utredd.

Skriver igen efter 2veckor av kaos , gråt , skam men nyktra härliga dagar ! Svårt att ta in allt . Ibland tänker jag , på allt jobbigt som rattfyllan medför . Men sen är jag tacksam för att det hände och att ingen annan människa blev skadad . Tacksam för att jag fått en möjlighet att börja leva ett normalt liv . Hoppas innerligt att min man tar chansen . Det verkar på honom som att det börjar sjunka in , vad drickandet kostat honom . Allt det praktiska med papper för alkolås har varit en livlina för honom . Alla samtal med barn och vänner har varit jobbiga men så viktiga .

Vi har en son som är 29 år och har blivit av med körkortet, fått sparken från ett välavlönat jobb och blir snart av med lägenheten. Han fick sparken från jobbet i somras pga av alkoholen och han ljög väl en del för oss om orsaken. Vi betalade hans hyror i 5 månader och övriga skulder för han fick bara 5500 i månaden från akassa. Detta året har han inte fått något eftersom han är insatt i något program från socialen och arbetsförmedlingen och sjukassepengarna har inte börjat komma in ännu.

Hej alla kloka!

Jag behöver lite råd. Jag har själv problem med alkohol och har bestämt mig för att avstå det ett tag, för att kanske dricka ett glas eller två sen vid enstaka tillfällen. Om det går.

Min sambo dricker också för mycket. Varje dag minst två glas vin och två glas whiskey. För att varva ner och glömma bort några sorger ett tag.

Vi hade inte setts på ett par veckor, upptäckte ett stort, vitt, fyrkantigt plåster i sidan, lite ovanför midjan på honom...
Ville inte fråga, allt var frid.
Någon som vet vad det kan vara? Antabusimplantat, var sätter man sådana? Någon typ av vävnadsprov? :O