Det här är första gången jag startar en tråd här på alkoholhjälpen, har tidigare last mycket på olika trådar.
Min ålder: 25-30.
Började dricka I tidig ålder , 13-14år. I början räckte det med lite 3.5%or och nån gång fick man tag I lite starksprit. I 16 års åldern började det eskalera redan, hamnade mycket I kriminalitet p.g.a alkoholen till stor del, var skoltrött och hade en frånvaro på ca 80% I 9an. "festandet" fortsatte dagligen med kompisar och man förtärde nu starksprit och starköl på daglig basis.
Jag hamnade manga gånger I slagsmål och det blev anmälan och fylleceller hit och dit. Men jag fortsatte...
I 18års åldern blev det ännu lättare, att kunna gå på krogen och det blev mer accepterat för närstående att handla åt en på bolaget, jag drack dagligen uppåt 10st starköl om dagen. Detta har fortsatt sedan dess och eskalerade även ännu mera några år senare, när man började få problem med bostad, arbete, familj, ekonomi, körkort.
I lite senare ålder har konsumtionen legat på 15-20 starköl dagligen I flera års tid, har varit I fyllecell minst 20 gånger på några år, och haft/fått andra bekymmer med lagen.
Jag vill inte gå in på närmare detaljer om dessa saker än. Har förstört det mesta här I livet p.g.a alkoholen , har snart ingenstans heller att ta vägen och dom flesta har tagit avstånd , har mycket svagt psyke vilket jag misstänker att alkoholen ligger bakom.
Har förändrat mitt drickande på senaste tiden och konsumerar inte alkohol mer än 3-4 gånger I veckan just nu, och mindre mängder vilket är bra tycker jag. Har fått ungefär som en kronisk ångest av allting genom åren , ni som känner igen den där bakfylleångesten när man ligger I sängen och stänger av telefon och inte vill öppna dörren för någon och bara sjunka ner. Bakis eller ej, det är detsamma varje morgon.
Detta äter upp mig inifrån , och inte nog med det så har jag förstört relationer till nära personer I fyllan som jag inte kan se I ögonen längre vilket förstärker hela alltihopa... Nykterheten har ingen betydelse längre då man redan ligger på botten, och saker kan inte förvärras mera. Får ibland enorma minnesluckor av alkoholen och under detta rus kan vad som helst hända, och mycket har redan hänt.....
Det finns tusen saker jag skulle kunna gå in på I detalj men vill helst inte skriva det just nu som sagt, på allmänt forum.
Ett stort problem är även det att jag inte känner för att sluta dricka helt även efter allting negativt.
Alkoholen har blivit ett med mig..
Vad gör man I min situation... någon?