Äntligen på rätt väg!!

Hej! Jag har kikat på forumet i flera år. Dels är jag intresserad av hur själva beroendet fungerar, hur vi fungerar som är beroende och hur människans psyke förändras av alkohol. Jag är imponerad av att människor delar med sig av sina liv. Jag har alltid funderat och tyckt om att diskuterat olika saker. Tycker att det är intressant. Jag har själv haft mest nytta av personer som lever ungefär som mig, när det kommer till råd och tankar kring beroendet. Jag tror också som i mitt fall att båda parter i en relation är alkoholberoende blir vanligare. Som sagt många närstående till mig har alkoholproblem, men det kan vara svårt att erkänna det. Jag är fortfarande i början av min nykterhet och som många sagt krävs det nytt tänkande och annat sätt att förhålla sig till vardagen. Det är mycket i mitt liv som är förknippat med alkohol som semester grillning, bastukvällar, umgänge ö.h. Jag tänker att det jag inte klarar utan alkohol får jag hoppa över. Jag har tänkt på vårt campingliv att går det inte utan A får jag strunta i det. Det är ju ett tag dit. Jag håller med vissa på forumet att det finns få som inte dricker alls i alla fall i mitt umgänge. Jag har inte berättat om mitt beslut för så många än, men vet att vissa vänner kommer att tycka att "man blivit "religiös"för att jag är nykter. Jag har 3 tankar som jag tar till när jag behöver styrka. Min far som skulle gjort allt om han hade kunnat behålla sin fru och sina barn, som han miste pga A (far dog som nykterist). Han sa till mig i en dröm att jag ska ta chansen att bli nykter, han själv skulle ge sin vänstra arm om han hade fått behålla sin familj, farsan va vänsterhänt. Jag tänker på min son som går i grundskolan, och som kanske börjar missbruka droger eller A när han blir äldre. Och om jag säger åt honom att sluta med det, och han säger till mig att" jag bad dig sluta dricka men du gjorde inte det". Vad säger jag då??.Jag har även en bekant som har druckit i många år(känner dottern) hon har haft tufft liv med alkohol, barn som drogar, osv. Hon är helt alkoholfri idag!! Henne har jag som förebild. Kan hon sluta så borde väl jag kunna. Det var mycket på en gång, men jag hoppas hitta folk här på forumet som jag kan byta tankar och åsikter med.

Det känns bra när någon läser vad man skrivit. Ja det enda rätta för mig är nykterhet. Jag säger som fler har sagt, och som stämmer på mig. Total nykterhet kanske och troligen för resten av mitt liv. Det känns inte som en uppoffring, snarare som ett bra livsbeslut som kommer att berika mitt liv.T

Hej! Fint att få respons på forumet. Jag gillat också träning mm. Men måste erkänna att jag där är periodare;)Har tränat hemma en del. Dansat och gjort gympa-övningar till musik som övriga familjen inte står ut med, när jag varit ensam hemma. Det har känts befriande och skönt. Jag har gjort uppehåll i umgänget med vissa vänner som jag druckit mycket med. Det känns bra. Jag är ganska mycket med familjen och jobbar 100% Just nu kan det räcka. Dottern som jag pratar mycket om alkohol med är som jag second-hand frälst. Så sådana rundor har det blivit. Dessutom tidigt på dagen för numera är jag "körbar".på morgonen:) Bara det känns toppen .Du skrev om nya vänner det kanske jag också skaffar mig så småningom. Jag har en del intressen som jag legat lågt med p g a A .Har tittat på en del kurser som är intressanta. Jag ska börja nytt jobb i årsskiftet och det känns också spännande. Jag har redan träffat gruppen jag ska jobba med. Det med känslor kan vara jobbigt. För egen del känns det som sambon och jag bara delar hus och vardag. Så fort något är fel så blir det gräl. Jag har åkt i väg flera ggr utan att säga hej då. En av mina döttrar har sagt att jag får ha tålamod med honom för att det kan ta tid för honom att bli nykter även om det gick lätt för mig. Jo sa jag, det är bara det att jag har väntat på hans nykterhets-beslut i många år och han har nästan alltid haft mer eller mindre alkohol-problem. Nu när jag hamnat i eller druckit mig till samma beroende, så känns det inte som jag har så stort tålamod längre, när jag själv valt nykterhet. Jag har läst om att många parförhållanden svajar när nykterheten kommer in i bilden. Ha de gott Leverjag och alla som kämpar<3

Min relation har väl varit bra ganska länge. Det är när vi försöker vara nyktra som balansen rubbas. Nu tänker jag mycket på mig själv, känner att jag måste det. Ibland hade jag bara velat vara ifred, ibland tänker jag att gud vad skönt om någon sa "det ordnar sig, vi löser det. Vår relation är inte alls där nu, utan skakig. Vi har varit ihop längre än vi inte varit ihop. Med några pauser. Jag har också hört att man inte ska göra stora förändringar i början av nykterheten. Jag ska byta jobb, känner en förväntan inför det:) Men låter förhållandet rulla på så får vi se... När jag kom hem från samtalet med min chef om alkoholproblemet, så sa sambon" men du måste väl inte sluta dricka helt"? Men det är det enda jag känner och är nöjd med beslutet. Jag tänker inte i framtiden ha ett förhållande där den andra dricker för mycket. Vet inte om jag vill att han ska dricka alls.

Jag kommer ihåg när jag läste på forumet för några månader sedan, och många varit nyktra, dagar, veckor, månader. Jag tänkte att det är alldeles för svårt för mig. Hade ju redan försökt en massa gånger och misslyckats. Nu är jag en av dom som varit nykter 2 månader!!:) Så jäkla underbart!! Jag är stolt över mig själv. Nu är det bara att fortsätta. Jag är bjuden på 50-årsfest om 1 månad. Min bästa kill-kompis fyller jämt. Först sa jag till honom att jag var tveksam... Han sa att jag kan åka hem precis när jag vill. Nu har jag funderat och jag ska hjälpa honom med kalaset. Jag kan skjutsa om det behövs. Detta bestämde jag efter att jag pratat med sambon om att jag känner oro för kalas resor semestrar om sambon ska dricka A. Då svarade sambon att han också låter bli A. Vad glad jag blir<3 Det känns mycket lättare då. Jag behöver inte känna oro för det. Nu efter denna tid som nykter inser jag saker som klarnar. Nära släktingar som dricker på ett osunt sätt. Det är lika svårt för dom att sluta. Att försöka minska på A har dom redan försökt med klent resultat. Var och en har sin resa. Jag pratar med en släkting i telefon fast hon är full, men jag pratar hellre med henne när hon r nykter. Hon har en dödlig sjukdom så det är svårt att säga till henne att jag inte pratar med henne när hon druckit. Ibland hittar jag på svepskäl att jag måste sluta prata. Hon vet att jag är nykter nu och tycker det är bra. Jag tänker på framtiden. Hur vill jag bli ihågkommen? En snäll och duktig kvinna som tyvärr söp sig till sjukdomar och sedan förtidspension?? Och död. Nä, jag vill bli ihågkommen som en snäll och duktig kvinna som brydde sig om sig själv så mycket att hon lyckades sluta med A. Hon va stark och frisk och glad långt upp i ålder(förhoppningsvis). Jag känner framtidstro och glädje. Jag är tacksam mot många här på forumet som stöttar och peppar varandra. Ibland krävs "bara" det för att folk ska göra livsstilsförändringar. Mina barn är glada och nöjda med en mamma som slutat dricka. Sambon och jag har hittat tillbaka till varandra igen. Jag önskar alla på forumet en fin helg<3 Och tro på er själva<3

Var bjuden på 50-års fest, som jag och sambon skulle gå på. Jag frågade sambon om han skulle låta bli att dricka? "Jag får väl göra det" Ja men vill du strunta i att dricka? För det måste du välja själv. Jag vill ju inte stå där och någon som säger till dig att "ta dig en grogg! Frugan kör väl? Och du tittar på mig o det blir en svår situation." Jag har svårt att vara nykter på fester som du vet, svarar sambon. Näe det vet jag nog inte för det är väl ca 15 år sen sist? Ska jag ringa kompisen som fyller år och säga som det är? Frågar jag. Han förstår nog. Ja sa sambon. Det hela slutade med att vår vän förstod oss och jag sambon och sonen åkte på fotbollsmatch i stället med varm choklad och kaffe i termosarna.<3 Jag har inte varit på fest sen jag började mitt nya och nyktra liv. Är det vad som krävs så struntar jag i alla fester resten av mitt liv. Tänker varje morgon jag vaknar att vad lycklig jag är och vad duktig jag är som klarat av att sluta dricka. Jag tänker sällan på att få dricka numera. Har sovit över hos vänner med alkohol hemma. Jag har talat om för några att jag slutat dricka och dom är lika förundrade som jag att jag lyckas. Samtidigt är jag på min vakt. Vi har ingen alkohol hemma, det är lättare så. Om min sambo dricker här hemma när jag är bortrest är det hans val. Han har sin väg och jag har min. Vårt förhållande har blivit betydligt bättre. Vi går promenader och vi pratar en del om alkohol och dess inverkan på liv och sjukdomar familj osv. Jag är mer intresserad av att prata om det än han, men så har det alltid varit. Jag är intresserad av människor och våra liv, Livet blir bättre och vi har betydligt bättre kontakt med dom vuxna barnen. Den äldsta pratade knappt alls med oss på 2 år. Nu ska vi snart till henne och hälsa på. Många som slutar dricka blir smalare och har mer pengar över. Har inte märkt av det så mycket. Men jag känner mig fräschare, lite snyggare och tittar folk i ögonen, och känner mig stark. Ekonomin tror jag blir bättre så småningom. Vi är alla värda att må bra! Läs om alkoholism titta på filmer om alkohol och dess verkan på människor. Själv berörs jag av när det är personer som medverkar och berättar om tex en förälder som missbrukar. Det har hjälpt mig att förstå mig själv och varför jag har blivit beroende. Ha en fin dag <3

Det har känts bra länge och väl med nykterheten.Jag är oftast stolt och glad när jag tänker på det:) Sambon har tyvärr druckit när jag hade jour vilket jag inte gjorde "stor affär" av. Tänker att allt har sin tid. Osv. Men nu har han druckit idag igen, blir så J-A trött!! Vill ju inte att barnen ska bli inblandade. Hursom så sa jag nyss till familjen att jag inte åker med på en skidresa vi planerat för jag orkar inte med alkohol och vill inte riskera min egen nykterhet( jag sa det inte riktigt så fint och kontrollerat) Men budskapet gick nog fram. Jag sa också att jag kan åka till annat ställe med bara barnen på skidsemester om sambon inte kan hålla sig nykter. Sonen sa att jag skulle tagga ner. Och jag förstår honom men vill ändå markera att jag är trött på alkoholen. Vi får se hur det blir, men när han dricker känner jag bara för att flytta i sär. För egen del var hemligheten med total nykterhet det lättaste. Jag är glad att jag har lyckats med det, samtidigt som jag fortfarande är rädd om min nykterhet. Det är den finaste och bästa gåvan jag kan ge mig själv. Och i förlängningen till min familj. Vi får se hur det utvecklas men jag riskerar inte nykterheten för något!! Det är inte förhandlingsbart. Ska snart lägga mig och sova gott hoppas jag. Men alltid kymigt att lägga sig när helgen inte blev så fin (A-fri) som jag tänkt mig. Kram på er<3

Jag tog alltid på mig mjukisbyxor hemma,när jag va ledig. Det kändes skönt och avslappnat, och förstås det obligatoriska vinglaset i handen. Efter att ha sett på tv, dator, fyllepratat i telefon.(oftast glömt vad man sagt och till vem??) gått och lagt mig och tagit av mig alla eller några kläder, sen slocknat i sängen nästan alltid utan minne. Så har mitt liv sett ut länge...länge. Vaknar på morgonen.. ska jag till jobbet?? Och dessa försök med att få bort alkoholstanken från munnen och resten av kroppen. Kläderna som alltid kändes som fyllekläder fast dom var ny-tvättade. Jag har gjort mig av med dom kläderna jag hade mest, när jag drack. Nu när jag öppnar min garderob, känner jag glädje <3 Kläderna känns fräscha. Visst har jag köpt en del nytt, men nu har jag inte somnat i fyllan med byxor runt benen. Inte heller undrat varför jag har tröja på mig men helt naken nertill??? Det är en vinst jag inte räknade med och som jag känner varje gång jag öppnar min garderob. Ha en fin dag i Solen (här lyser den) alla fina människor <3

Jag kunde bli förbannad, häpen avundsjuk, bitter på alla jag läste om här på forumet som verkade lyckas kunna sluta med A. Men jag kunde också känna deras stolthet, glädje, styrka, eufori, som hade slutat dricka. Jag förstår om man har alla dessa känslor och fler därtill, beroende ¨på var man själv står och hur man mår. Förut så tänkte jag mycket på varför jag trillade dit. Arvet var en del, med missbruk i släkten. Men också den ökade toleransen. Mer och mer oftare och oftare. För mig gick detta inte supersnabbt utan det har tagit några år. Jag har umgåtts mycket med liksinnade. Har det varit fest(typ varje helg och vardagarna förstås) då såg man till att kunna vara hemma eller sova över hos vänner. Det är klart att varningsklockorna har dånat men jag har hört ett klinge-ling. Idag har jag min a 4 månader A-fritt och det känns helt normalt. Fattar inte att tiden gått så fort. Nu när jag får sug vilket händer högst 1 gång i veckan, tänker jag på olika saker. Hade A varit som knark så hade jag nog sprutat in A i kroppen, för att få i mig det fort nog. Jag öppnade burkar i bilen, kunde inte vänta tills jag kom hem. Öppnade vindunken, kunde halvsvepa 2 glas för att få in vinvärmen i kroppen fort. Och det är klart att en sådan kväll oftast slutade med sludder, telefonsamtal, ledsna barn, och morgonångest. Därifrån till nu och A-fri hur gick det till?? Först att min chef säger till mig om att dottern mailat henne om mitt a- missbruk. Chefen pratar till mig på ett fint sätt, och vill verkligen hjälpa mig, talar också om hur vanligt det är. Var 7:e person i Sverige som har problem med A. I mailet hade dottern också skrivit om hur bra jag skötte mitt jobb och hur jag verkligen brann för mitt arbete. Jag skulle skämmas om jag skulle ha samtal med chefen om A och hade druckit efter vårt samtal och varit tvungen att erkänna det. Jag är en ganska ärlig person och skulle aldrig försöka mig på att ljuga om det. Sedan alla tankar jag haft om missbruket i min släkt. Varför dom ej kunde sluta för gott? Alla som kunde sluta hur gjorde dom? Jag måste sluta för att jag vill det för min skull inte för någon annan. Inte sambon inte mina barn osv. Har jag självkänsla nog till mig själv för att kunna sluta? Ja jag har bra självkänsla har nästan alltid haft det. Men kände på dom senaste åren att den börjar naggas pga A. Om min självkänsla inte räcker till då måste jag först ta i tu med den biten. Ifall jag slutar för någon annans skull och den försvinner ur mitt liv, vad gör jag då? Mitt alkoholintag måste bara handla om mig själv. Sen att omgivningen mår bättre av det är ju en fantastisk förlängning av mitt beslut. Om jag försöker sammanfatta mina tankar så för att jag har kommit en bit beror på : Att jag slutar för min egen skull. Att jag läst en massa om alkohol dess verkningar i mig på andra osv. Att jag pratat med tänkt på andra som lyckats. Att jag inte stämplat mig själv som en obotlig alkoholist utan en person med missbruksproblem. Att jag sett bakåt ibland och framåt ibland. Hur har mitt liv varit? Vill jag ha det så? Hur vill jag ha mitt liv? Såklart har A varit den stora frågan i mitt liv. Hur kunde jag tillåta A ta så stor plats? Jag tänker också på mina barn som nu har en mycket bättre mamma. Tänk om/när jag får barn-barn och dom får bära denna skämskänsla som det innebär att ha mor- eller far-föräldrar som dricker? Barn-barn som inte kan komma hem till mor-mor för att hon är full. Det låter inget vidare och jag har även detta i min närhet. Jag har ofantligt mycket att förlora om jag skulle falla dit på A. Suget finns ibland men jag motar bort det genom att tänka på mig själv när jag raglade omkring här hemma. Ingen vacker syn förmodligen. Hur jag sminkade över mitt fylle-röda ansikte för att barnen inte skulle säga något. Jag mår bra nu och jag kan titta mig i spegeln och känna stolthet över mig själv. Lycka till på er väg. Och jag hoppas ni andra på forumet får en fin dag Kram <3

Tack för underbart fin respons från er <3 Blev oerhört tacksam för vackra ord!! Kram på er och vi fortsätter leva så gott vi bara kan....:)

Jodå ,så är det. Alla chefer och arbetsledare är skyldiga att hjälpa personal som har missbruk. Min chef sa att ansvaret är väldigt omfattande. Jag visste att min chef hade jobbat med missbruk, så det var ju tur för mig. Men chefer som inte kan så mycket om missbruk ska vända sig till företagshälsovården och får fortsatt hjälp där. Egentligen är det inte så svårt att få tag i hjälp utan oftast är det skammen som gör att vi tvekar. Tyvärr blir denna skam ett hinder för många att få och ta hjälp. Ja Sisyfos jag har turen att ha fina barn och att en av dom visste vad som skulle göras när mamma hade problem <3

Det går att försöka förändra andra, men det håller oftast inte i längden. Har ett exempel som handlar om det. Jag träffade på en kille jag känner allt som oftast på second hand butiker. Jaså gillar du second hand så mycket? Nä, följer med sambon mest för husfridens skull, svarade han. Han berättade senare att dom ej heller hade tv, och det gick bra, det enda han saknade var vissa sportkanaler han brukade se på ibland. Det tog ett tag och detta par separerade. När jag träffade honom igen hade han skaffat sig en 46 tums Tv och hemmabioanläggning, och det var i stort sett det som fick plats i lilla ettan. Han låg i soffan och tittade på Tv i stort sett dygnet runt när han var ledig, och jag har aldrig någonsin efter det sett honom i någon second hand butik. Alltså: förändring som kommer inifrån dig själv är mer hållbart än förändring du gör för någon annan. Däremot kan man samtala med människor om tex vinster i förändring. Ställa frågor som kan du se något bra med denna förändring? Var och en har sin syn på saker och ting. Ibland kan det vara svårt att nå fram till tex partnern eller någon annan som missbrukar. Alla försök känns meningslösa. Men jag tror att när människan är beredd på förändring då är hjälpen nära. Och att man börjar se konsekvenser av sitt missbruk. Angående "andras trådar" Jag tycker forumet blir mer levande när vi kommenterar och svarar till varandra. Kram på er <3

Skulle hämta pizza till familjen, igår kväll och när jag kommer dit är det full fest!! Blev verkligen överraskad då detta händer några ggr per år. Där satt mängder med folk jag känner. Dom blev ju glada och ville att jag skulle slå mig ner. Folk var lite uppklädda och lite småfulla .Jag satte mig ner en stund och pratade. Det kändes konstigt först,för jag kände mig överrumplad. Tänkte på hur jag agerat 4 månader tidigare om samma sak hade hänt.. Då hade jag lämnat hem bilen och pizzorna mutat sonen med något, fixat till mig och tagit med sambon ner till pizzerian och supit oss fulla. Hemma hade sonen suttit och väntat på oss. Förmodligen hade det även blivit efterfest och fylledans hos oss senare...Nä jag satt med en stund och kände att jodå snart kan jag nog vara med på någon fest utan A men måste vara väldigt planerat så jag inte trillar dit. Det finns många som gärna bjuder på ett glas. Och den dagen måste jag vara beredd på det mesta. Har en bror som var på utlandsjobb och hade varit nykter i flera år, då han gick på toaletten. Under tiden hade hans nya arbetskamrater beställt in öl till alla. A-djävulen eller ska vi säga hans sämre jag tog tag chansen och han föll..... Jag försöker lära mig av andras misstag för jag behöver inte göra alla själv... Kram på er <3

Välkomna ni nya:) Det känns bra att få respons. Vi kämpar på alla på sitt sätt. Helgerna brukar ju vara jobbigast för då är det "normalt" att dricka. Vi får stötta varandra och minnas dom bra dagarna och lära oss av dom mindre bra. En påskkram till alla er därute <3

Har alltid pratat mycket med mina barn, även om mitt A-beroende .Dom har frågat varför jag måste dricka?Mitt svar har varit att jag är beroende. Men har det senaste året sett en sorg i ögonen på sonen när jag sagt att jag ska "köpa lite vin". Måste du? Har han frågat med ibland bedjande tonfall och ibland surt. Gång efter gång efter gång...... Jag låg och sov jour på jobbet en natt och började tänka på sonen. Jag mindes hans sorgsna blick när jag stannade bilen vid bolaget. Där jag låg kände jag hans sorg, hans förtvivlan av hur hans älskade mamma satt uppe var och varannan kväll och drack sig full. Hur rädd han kanske kände sig för att han inte visste hur full jag blev. Jag drack så sent jag kunde för att han skulle märka så lite som möjligt. Men även om han sov så somnade han aldrig tryggt när han visste att jag drack. Än värre var det helgkvällar när både mamma och pappa var fulla. Det kunde sluta med hög musik och ibland gräl. Jag ligger i sängen och börjar själv gråta när jag tänker på att han förmodligen många kvällar känt sig sorgsen och ledsen och rädd. Och att jag hans mamma gjort honom så illa. Som tur är är min son en stabil och smart kille. Jag pratar med honom om mitt tillfrisknande och jag har aldrig lovat barnen att jag ska sluta dricka alkohol. Däremot har jag lovat att jag ska försöka. Nu kan jag i min nykterhet känna skuld för att jag druckit så mycket och kanske skadat hans själ. Pratar dock med sonen ofta och jag känner att jag är förlåten........<3

Tänker på er alla som också är nyktra idag, men även på er som inte har lyckats denna gång. Vi har alla varit där med ånger, dåligt samvete, dåligt mående över lag. Men en dag vänder det! Det kan handla om att man själv söker hjälp hos någon. Vårdcentral (man kan söka för tex magen och sen berätta sanningen för läkaren) Hos sin chef eller annan person som ev. kan hjälpa en mot alkoholberoendet. Plötsligt är man på gång mot nykterhet, men man måste oftast rulla igång den första stenen själv, så att dom andra stenarna också börjar rulla. Vi har egentligen bara ett val när man blivit beroende av A och det är ju att sluta med A Om man provat massor med gånger med att minska, byta sorter, vita dagar veckor osv. Och ändå mår dåligt av sitt drickande då finns det 2 val. Det första att sluta med A.... Det andra att fortsätta som förut och spiralen neråt är ett faktum. För mig hade detta säkert slutat med en massa alkoholrelaterade sjukdomar och till slut en för tidig död.....Jag är glad att mitt liv fick en vändning även om vissa situationer och dagar ibland kan kännas svårt. Var och en har sin väg att vandra och jag skickar styrka och kraft till er alla. Kram <3

Var och shoppade med en släkting som jag festat(supit) mycket med för någon dag sedan. Hon vet att jag har slutat med A och vi har inte pratat så mycket om det. Vi umgås inte så ofta längre och det är för att vi nästan alltid druckit när vi har träffats. I bilen funderade jag kring om hon skulle köpa alkohol och vad jag skulle tycka om det? Skulle jag bli sugen? Skulle jag säga att hon inte kunde köpa det? Jag kände mig tillräckligt stark för att kunna hantera ev köp.Tyckte jag.Och om jag inte skulle kunna ta det så var jag ju tvungen att säga det i tid. Annars känns det obekvämt för oss båda. Denna släkting har inget körkort och kanske tänkte passa på att handla när vi ändå var ute och körde. Mycket riktigt sa hon lite senare att hon går till bolaget och handlar när vi ändå är i närheten. Jag gick till en annan affär under tiden. Tillbaka i bilen tittade jag hastigt vad hon köpt. Rödvin som jag avskyr som tur var. Kollade inte mer. Tänkte bara på alla gånger vi druckit och grälat och att även hennes A-konsumtion inte är helt riskfri. Jag kände mig glad och stolt när jag släppte av henne. Hade klarat av att köra A i min bil och hade inte en tanke på att köpa eller dricka något själv. Framför allt tänkte jag på alla pengar jag druckit upp. Tänkte på mina barn som har en nykter och glad mamma och som har fått mycket av sin självkänsla tillbaka.......

Skidresa innebar alltid vin, öl, ja alkohol i mängder för mig. Visste inte hur jag skulle klara av detta, denna resa som nynykter. Jodå det gick bra. Sambon har också hängt med på den nyktra vägen. Vi var mest i stugan och backen. För överallt så finns ju alkoholen som en lockelse för såna som oss. Det var after ski hit och dit. Jag kunde känna en viss tomhet på kvällarna, det var som om jag väntade på något. Förmodligen var det känslan av avslappning som kommer så fort alkoholen når strupen. Men jag klarade det och vi bastade varje kväll med kall a-fri dryck. Första kvällen vi var där var utsikten magisk. Solnedgång och en helt vit klippa som reste sig över andra snöbeklädda toppar. Jag sa till sambon när vi stod på stugans altan. Detta är den vackraste utsikt vi har sett i hela vårt liv!! Jag ångrar så att jag inte fota det. Men det blir aldrig lika magiskt på foto. Och min lärdom av detta är. Ser du något fint ta vara på det för det kanske aldrig återkommer. Kram <3

Solen skiner, en fin dag. Vad är det för datum tänkte jag? Jo just det 5 månader sen jag slutade med a!! När jag skulle sluta bestämde jag mig för ett datum som passade bra :) Därför har jag inte räknat exakt antal dagar, utan ser fram emot "mitt datum" varje månad. Detta passar mig bra, för jag har bestämt mig för att jag aldrig någonsin ska dricka alkohol i resten av mitt liv. Ett bra beslut, förmodligen det bästa beslut jag någonsin tagit. Jag vet att jag kan falla, men är glad för mitt liv idag, även om inte alla dagar är lika "soliga". Nu ska jag iväg och träffa en av döttrarna. Hon som mailade chefen om mitt missbruk. Det var det finaste hon kunde göra för sin mamma. Jag blir lite tårögd när jag tänker på det. Jag önskar alla på Forumet en fin dag<3

Satt hemma i soffan för 5 månader sedan var full hade druckit vin som vanligt. Sonen sa till mig, mamma du behöver väl inte dricka mer? Jo idag ska jag dricka men sen blir det annat, svarade jag. För nästa dag var min födelsedag och jag hade bestämt att från den dagen skulle min nykterhet ta sin början. Men jag visste så klart inte om det skulle lyckas något vidare. Det har varit tufft många gånger. Vanans makt är stor. Även själva beroendet av a har känts, att bara kunna slappna av, fira, basta, umgås, dansa, diskutera, utan alkohol. Det är ju så jag använt a dom senaste åren. Baksidan har ju varit alkoholskadorna både kroppsligt och själsligt, skammen och ångesten. Fyllebråken och alla minnesluckor. När jag ser tillbaks på tiden nu så känns det som att det gått väldigt snabbt. Jag tänker fortfarande mycket på alkohol, alkoholism, skador på den som dricker men även följder på familj och människor runt missbrukaren. Men den största insikten är att det faktiskt går att sluta dricka med hjälp av detta forum! (Nä jag ropar inte HEJ än) det kanske man aldrig kan göra. Hursomhelst så är jag på god väg. Jag har ätit gott med familjen för att fira nykterheten. Sambon håller sig nykter. Just nu är det gott att leva<3

Fint att ni finns med som stöd. Jag är jättetacksam för er som jag har kontakt med. Jag önskar er allt gott. Forumet är så bra för ord och tankar som man inte alltid vill eller kan dela med sina nära och kära. Här blir man inte dömd för sjaskigheter som man gjort eller varit med om pga sina a-problem. Jag har haft en bra helg. Humöret har svängt lite grand, men jag är sådan som person. Oftast lugn och glad, men ibland ett lite hetsigt temperament. Kram på er :)

Kunde känna tomhet och lite sug för någon månad sen, när jag såg någon dricka framförallt mousserande vin som var mitt gift. Nu när jag ser någon bära vin eller bolagskassar tittar jag på personen och kan tycka synd om hen. Det är såklart inte alla som har problem, men många som bär på kassarna och boxarna har problem med a. Jag tittar hur personerna ser ut. Flera ser ut som om dom dricker för mycket. Då känner jag mig lyckligt lottad, att mitt liv fick en sådan bra vändning, på ett snabbt sätt. Jag ser mig ofta i spegeln och ler mot mig själv, tittar på mina ögon som är klara och blå. Tänker på allt som hänt. Min sambo är också nykter, sedan en månad tillbaka. Han ska ju vara nykter ett år. Vet inte vad som händer sedan men bryr mig inte om det nu. Sambon har tom börjat promenera och jogga!! Han har aldrig tyckt om det, men nu gör han det. Ofta går vi tillsammans. Det känns bra. Mina andra relationer med vänner är lite sisådär. En släkting jag druckit mycket a med träffar jag knappt alls. Lite synd men hon dricker ofta och jag är rädd att hon ska trigga mig till det. Jag tror hon känner sig lite undantagen. Vi får se vad som händer med det, men jag skippar hellre alla mina vänner än att någonsin dricka a. Jag har en del andra vänner också och dom träffar jag ibland. Jag känner för att börja i någon kurs eller så, med själsligt perspektiv. Får se om det dyker upp något. Jag läser en bok just nu som är jättebra. Brene Brown. Våga vara operfekt. Hon är professor och föreläsare. Boken handlar om att våga visa vem man är även sina tillkortakommanden, och att det gör oss modiga och äkta. Författaren själv har varit nykter i 15 år. Hon skriver lite om AA och att det inte riktigt var hennes grej trots att hon gick på möten länge. Men hon förstår att AA är bra för en massa andra personer över hela världen. Mer om hennes a-problem står i tidigare böcker hon skrivit. Brene Brown skriver på ett öppet och humoristiskt sätt.Mycket bra bok. Idag var jag sambon och sonen på en handelsträdgård där det även fanns studsmattor, djur, och andra aktiviteter. Tidigare alltså för 5 mån. sedan så fick vi alltid vänta tills vi va "körbara" och efter det så var det bolaget och andra inköp till barnen för att döva dåliga samvetet. Nu var vi på en Pizzeria efteråt och tog vatten och cola till maten. Skulle det minsta sug infinna sig, tänker jag bara på när jag hällde i mig flera öl på raken för att känna berusning och den spykänslan jag fick efter, även den uppstoppade känsla när magen blåstes upp av all öl, det tar bort sug direkt. Andra gånger tänker jag bara på allt elände a fört med sig för oss. Tänker också på personer runt mig som dricker, har barn, barnbarn och deras jobbiga liv. Eller sådana som dog av alkoholen. Då känns det lätt att avstå. Ha en fin kväll, oavsett om du klarat helgen nykter eller ej. Det blir bättre. Kram <3

Som jag tidigare skrivit om är det mitt/vårt tankesätt som behöver förändras. När jag blev sugen på a såg jag framför mig sonen med en ryggsäck på sig packad med sina tillhörigheter och på väg till fosterfamilj. Vi var kanske en bit från det scenariot men hade jag fortsatt hade han kanske själv valt att flytta. Den tanken gjorde mig förtvivlad, för vem vill bli av med sina barn? Jag känner till barn som blivit placerade tack vare mammans drickande, och det är oerhört sorgligt. Jag tänkte även på personer som drack mycket mer än mig för det finns ju alltid. Ville jag sjunka ännu längre ned i alkoträsket, eller ville jag kravla mig upp? Jag såg framför mig hur jag var på beroendemottagningen där det finns personer jag känner(personal) inte en kul känsla alls. Döttrarna som skrev sms meddelanden på FB små brev om hur mycket dom hatade alkoholen och vad den gjorde med mig och sambon. Berättelser om vad jag sagt och gjort på fyllan som aldrig var smickrande. Mitt utseende började mer och mer likna en fyllkärring, och vem vill se ut som det? Det fanns 1000 anledningar för mig att sluta och dom anledningarna vägde betydligt tyngre än att fortsätta sjunka djupare ner i dyn. Jag hade läst och tittat på filmer om Alkohol i flera år. Ofta var jag full när jag läste eller såg på film, och det verkade ju vanvettigt. Men all kunskap och information om ett problem är bra, ju mer man kan desto bättre förutsättningar för att lyckas lösa sina problem. Jag satt och drack vin och läste en AA bok. Sambon sa till mig lite hånfullt att "ja det verkar ju hjälpa" Faktiskt så gjorde hjälpte det på sikt, vilket jag naturligtvis inte kunde veta då. Ha det gott <3

Hamnade i en situation idag, då min killkompis ringde mig och tyckte att jag sagt upp bekantskapen med honom. "Så här kan du inte hålla på" Han menar att jag håller mig undan gamla kompisar och att jag borde kunna vara med fast dom dricker för det finns andra som klarar det. Jag försökte förklara mig att jag inte klarar det och den personen han pratade om har antabus och då kan det vara lättare för honom. Kompisen undrade hur länge jag skulle hålla på med detta, och undrade också hur länge min sambo skulle stå ut? Jag försökte förklara mig igen, men han var berusad och det slutade med att han tackade mig för alla fina år som varit men att nu var det slut. Vi lade på. Pratade med min sambo och sa att kompisen förstår inte hur svåra problem vi har. Sambon höll med, och det gjorde mig glad. Sambon har många gånger förminskat sina a-problem, men gör det inte längre. Tyvärr så innefattar vårat umgänge med vänner oftast alkohol. Jag ska prata med kompisens sambo någon dag så kanske hon kan förklara svårigheterna vi har med a. Vi har pratat om alkoholproblem förr och hon dricker mycket måttligt, och ser nog problemen på ett bra sätt. Tråkigt med killkompisen men allt har sin tid. Mitt a-sug är inte borta men jag tänker på hur vi haft det då försvinner det ganska snart. Styrkekramar till er alla <3

Hej! Nu kom min killkompis hem till mig, bad om ursäkt och sa " Glöm det jag sa igår, det är skönt att nån sköter sig" och gav mig en kram. Kändes mycket bra. Tänker lite på semestern, vi brukar alltid åka någonstans tillsammans med killkompisen och frun. Vi får se hur det blir i år. Kan tänkas att dom följer med på en "hälsoresa" någonstans i vår husbil. Dvs semester utan a men med god mat, miljöombyte, och kanske en simtur. Nu bjuder jag honom på ett glas isvatten med bär. Och på vår altan sitter vi nu och solar oss.

Tänker på det när jag träffar folk på promenaden, i affären, på jobbet, att det kan vara någon av er? Förmodligen inte med tanke på att vi är över 9 miljoner i Sverige, men ändå.. Jag läser olika trådar, och saknar vissa på forumet. Jag fantiserar om vad dom kan tänkas göra om dom inte skriver här på länge. Vissa klarar väl av sina problem och försvinner från forumet. Andra orkar inte skriva när det är som jobbigast. Vi använder forumet på olika sätt. Jag samlade information hela tiden fast mitt missbruk av a ökade. Jag funderade mycket och pratade med människor som hade erfarenhet av missbruk på något sätt. Någonstans så visste jag att jag skulle kunna sluta, med hjälp, men oftast kändes det hopplöst. Det blev värre och värre. Dom vuxna barnen pratade om problemet varje gång vi sågs. Hemma började missbruket visa sig i form av ofärdiga projekt, säckvis med tomburkar att panta allt som oftast, besvikna barn när jag var full, mm mm. Ändå en fasad som kanske såg ok ut. Umgänget bestod oftast av andra vänner som dricker mycket. Och dessa bastukvällar (förtäckta fyllefester) som allt som oftast slutade i gräl eller sambo som slocknade i soffan. Jag har trott en massa saker om a-missbruk och beroende som inte stämmer, eller som jag missuppfattat. Tex att man kan sluta med a utan att det har gått helt åt skogen. Tidigare så skulle man nå botten, men jag förstod inte att det var väldigt olika som botten såg ut. I mitt fall så var det nog mycket nära a missbruket gett bestående konsekvenser för jobbet, kroppen, psyket, utseendet, ekonomin, hälsan, mm. Det hade redan gett konsekvenser i relationer inom familjen. Mycket gräl, besvikelse, skam. Jag hoppas vi alla som har problem med a kan klara av det, förr eller senare. I början kanske vi tar små steg... men sen behöver vi vidga vyerna och tänka på vad vi vill få ut av livet så att vi lever det liv, vi själva vill och önskar....Kram <3

Idag är det 6 månader sedan min förhoppningsvis sista fylla. Skulle kunna skriva senaste, men väljer sista. Det känns mer definitivt. Vilket känns helt rätt. Har funderat på alla fester och kalas, jag inte varit med på. Vet inte hur det blir men har inte någon som helst lust med fyllefest, dvs sådana tillställningar som varit planerade eller oplanerade. Människor jag känner som varit mer eller mindre fulla,,, och jag. Visst har det ätits men huvudtemat har ändå varit alkoholen. Tiden går fort. Det är tiden som jag också började fundera på när det gäller A. Hur länge lever jag? Förmodligen kortare tid när jag missbrukar A. Framförallt när krämpor börjar kännas som troligtvis är alkoholrelaterade. Som jag nu vet att dom var det, för nu är krämporna borta!! Jag vill leva frisk så länge som möjligt. Nu kan jag det pga mitt goda beslut. Tiden i början av nykterheten var värst. Nu känns det faktiskt ganska enkelt. Jag önskar er alla en fin kväll <3 Och glöm inte att ta hand om er själva, det är så tillfrisknandet börjar... Kram

Klart att det går. Var och en får göra på sitt sätt. Sötsuget är vanligt, men vad är lite godis mot alkohol?? Du blir varken full dum eller tappar minnet av det. Det är jättestarkt av dig lärare40 att klara flera veckor, fortsätt så. Du har facit på Danmarksresan. Använd det till ditt beslut. I början avstod jag flera tillställningar och resor. Nu efteråt känns det bra, för då behövde jag inte gå i fällan. Unna dig andra saker som inte har med A att göra. Du kommer på dina egna vägar med tiden. Vad är det som är roligt på Danmarksresan? Åka båt? Dansa? Träffa folk? Tänk igenom det hela och gör sedan ditt beslut. För varje gång du klarat att avstå alkoholen, desto starkare blir du. Tack för gratulationerna från er <3 Kram

Varje gång vi inte ger upp är vi närmare målet. Lärare40 även om du inte är nöjd med dig själv nu så lovar jag att du blir nöjdare efter hand. Det ena ger det andra. Promenera till en början om du inte redan gör det. När man märker att konditionen förbättras så vill man även äta lite nyttigare. Mat är ändå bränsle för kroppen, men a är bara ett gift och tomma kalorier. 16 dagar är jättebra! Fortsätt så. Du kan ju även läsa om alkoholens skador och vad som förbättras i kroppen när man slutar dricka. Ta hand om dig :)

Detta låter kanske kaxigt, men om man nu bara är ute efter t ex rödvinets smak som passar så bra med ost, kött, choklad osv då är det väl lätt att ta a-fritt alternativ? Eller ölsmaken, alla säger ju att många a-fria sorter är goda. Tror därför ändå att alkoholruset är det dom flesta vill åt. Funderar på mycket i min ensamhet. Barnen i skolan sambon på jobbet. Tycker mycket om att vara själv. Mer ju äldre jag blir. Har nästan aldrig bott ensam, men tror inte jag skulle vilja det om jag fick välja. Levde ensam varannan vecka vid separation. Då kände jag mig ofrivilligt ensam. Just nu känns det skönt. Det är då alla funderingar och tankar kring livet kommer. Jag måste påminna mig själv om att det inte är så viktigt att allting är perfekt, att jag inte hinner fixa alla saker i hemmet som behövs. Jag har en vän och hon brukar säga att hon har tak över huvudet mat, och en säng att sova i. Det är inte alla som har det. Och så är det. En massa människor svälter här på vår jord. Dom har krig och är på flykt. Jag har det bra nu. Och min önskan har gått i uppfyllelse. Den som jag önskade flera hundra gånger. Önskan om att leva nykter... Jag skickar mitt tack till universum <3

Har ofta funderat på vårt a-beroende. Varför vissa dricker tills dom tuppar av, andra har mycket hög promille men står på benen och verkar inte så fulla som dom borde vara. En av mina döttrar sa till mig när jag drack att" gå till en psykolog eller något för att reda ut varför jag mår så dåligt att jag måste berusa mig" Det var ingen ide att säga emot, men jag tänkte att det är inte därför jag dricker. Läste nyligen någonstans att beroendet kan vara psykologiskt eller fysiologiskt och säkert även en kombination av dessa. Aha tänkte jag, mitt beroende är ju fysiologiskt. Alltså jag har druckit mer och mer oftare och oftare och till slut fått ett fysiskt beroende. Jag har aldrig fått en kick som många säger om sina första fyllor. Det förklarar ju saken, att jag inte dricker för att glömma något eller slippa tänka osv. Det känns som om jag går från klarhet till klarhet om mitt missbruk. Vad skönt det känns när jag får svar på saker som jag undrat över i flera år. Jag har mycket att glädjas över, mitt nyktra liv. Min ännu friska kropp. Min familj. Mitt fantastiskt intressanta arbete. Vänner, ja det finns många saker i livet just nu som är bra. Ta hand om er... Kram

För att ni finns. PP Poppe Jas och ni andra. Alla på forumet medverkar ju till varandras friskare liv. Poppe häng kvar och läs, du behöver inte skriva om det inte känns bra. Jag läste i flera år innan jag skrev, men det är ju olika hur man vill göra. Jag har pratat med några vänner om eventuell camping i sommar. Även sagt att om dom vill åka med oss blir det a-fritt. Jag vet inte hur stark jag är när flaskor kommer fram. Min sambo verkar också tycka det är riskabelt att ev ta med vänner som dricker när vi är med. Vi vill inte falla i sommar någon av oss. Tidigare har alkoholen varit en stor del av semestern. I år ska sommaren bli "den bästa i mitt liv" Jag ska verkligen njuta av alla blommor som doftar, av att vara tillsammans med min familj och av min ledighet. Kram och sov gott, det ska jag göra <3

På forumet. Blir faktiskt a-sugen ibland av vissas trådar!! Det är ju inte meningen men har läst att någon annan också uttryckt det. Då bläddrar jag till annan tråd. Det handlar nog om gånger som folk skriver om roliga fester, vinglas osv. Suget försvinner oftast när jag tänker på avsomnad sambo i soffan titt som tätt. Fyllelukten från oss båda. Barnens frågande eller arga blickar. 2 fulla föräldrar som vaknar bakis och eventuellt ska till jobbet, beroende på om det är arbetsdag eller ej. Skammen som syns både i mina och sambons ögon. Nä jag radar upp minnen för mig själv och tänker att jag vet att jag aldrig någonsin kan bli måttlighetsdrickare, och jag är nöjd med det. Mina tankar handlar också om för tidig död. Hör om unga människor som dött eller fått sjukdomar och är lättad över att det inte är i min familj, i alla fall inte denna gång. Vi vet inte hur länge vi får leva och den tid i alla fall jag har kvar ska jag försöka använda på ett bra sätt så att jag känner mig nöjd, och i förlängningen av det även mina nära <3

Var hos en vän idag på lunch. Vi har inte träffats på länge. Jag förklarade hur illa det var med mig och sambons drickande, och att vi faktiskt är glada att det går så bra som det gör. Jag fick verkligen berätta många av våra sämsta gånger med A för att hon förhoppningsvis ska förstå. Vi diskuterade ev. semesterresa tillsammans med våra män. Jag förklarade att hon och sambon kan semestra med oss utan A. Och att dom kanske kan"festa" av sig med andra vänner och åka en mer hälsosam resa med oss. Vännen sa att hon har inga problem med det. Hon skulle prata med mannen om resan. Hennes man(mycket god vän till mig) tycker det är konstigt att vi inte kan vara med på fester osv och dricka a-fritt. Jag sa att det kanske vi kan längre fram, men känner på mig att det kan bli svårt. Efterhand förstod vännen att våra A-problem är större än vad dom trott. Jag sa att hade våra fester alltid varit så roliga och bra som vi haft tillsammans så hade vi inte haft problem. Utan att det är alla övriga dagar vi dricker A som är problemet.Jag vill inte riskera mitt fina liv för vänner som ev ej förstår mitt missbruk. Tänker på A-lagarna som oftast inte har så stora chanser på hemmaplan. För så fort dom lämnat behandlingshem så står "kompisarna" utanför dörren med bolagskassar. Då gäller det att stå emot. Jag kan välja vänner. Dom som förstår min/vår situation och dom som inte gör det. Att många förminskar a-problemet är ju förödande för oss med missbruk. Ser fram emot en ledig fredagskväll. Solen skiner, något gott att äta och bara må väl både ikväll och i morgon..

Har 7 månaders dag imorgon men har dygnspass på jobbet. Det blir lite Gofika nu i stället. Känner ändå att sommaren kommer med nya utmaningar i form av många som dricker alkohol vid fler tillfällen. Pratat med en vän idag, hon vars mamma också varit nykter i flera år. Hur svårt det är för vissa att förstå att man har a-problem. Eller så har dom lite riskbruk själva och därför inte vill se problemet. Vännen sa till mig att man måste kanske välja bort folk som inte förstår problemet, och så får det bli. Jag ser hellre mina barn ha nyktra föräldrar än ha kompisar som äventyrar vår nykterhet. Det känns ju ändå efter många år, men det är ju mitt liv och mina barns uppväxt. Jag önskar oss alla styrka och glädje och soliga sommardagar var vi än befinner oss i livet.. Kram

Hej Jullan. Bra att du läser och skriver. Det är alla tankar funderingar och känslor som gör att vi kan bli nyktra. Att man börjar tänka på ett sätt som är viktigt för att göra rätt val i livet. vet inte om du har en tråd här, men hade annars varit intressant att läsa den. Och Levande du är en fin person, som stöttar många. Ha en fin dag alla som finns på Forumet och försök göra bra val idag Kram <3

Fick reda på att min nära släkting som har dödlig sjukdom ligger i respirator. Känns overkligt. Skulle tillbringa några dagar hos henne, men det blev inte så. Fick besöka henne på IVA i stället. KOL har hon i sista stadiet. Jag vet inte hur jag känner. Tror inte att hon ska dö. Hon har funnits i hela mitt liv. Hon har även druckit mycket alkohol vilket inte gör det hela bättre. Igår när jag pratade med henne och jag förstod att hon är så sjuk, grät jag efteråt. Vet inte om det är en förträngningsmekanism, men jag kan inte ta till mig att hon förmodligen dör inom något år, kanske snart. Hoppas hon finns hos oss ett tag till... Jag är ändå glad att jag och 2 av mina syskon och min sambo är nyktra idag och varit så en tid. Vi visar vägen för dom övriga syskonen. Det går att bli nykter på olika sätt. Ett sätt passar mig ett annnat sätt är bra för andra. Pratade med en av de nyktra syskonen under bilresan från IVA om alkohol. Han och jag har alltid kommit överens, jag är så glad att vi även är nyktra båda 2 sen en tid tillbaka. Och att våra familjer numera har närvarande föräldrar, både psykiskt och fysiskt. Midsommarkramar

Får se hur det blir med släktingen, känns ändå hoppfullt att hon får den fina vård vi har i detta land. Känslan ena stunden sorg. Sen känns det som vanligt emellanåt. Att livet pågår fast hon ligger i respirator. Tittade på dokumentären Medberoendets makt UR play. Tips från en nykter bror. Mycket bra. Visar även missbrukarens liv och vardag. Handlar om ett medelålders par i Finland där kvinnan varit alkoholberoende men har slutat och mannen bara fortsatte supa och vad som händer med förhållandet. Absolut sevärd.

Släktingen har vaknat upp. Hon är mycket svag och emellanåt förvirrad. Får se hur återhämtningen blir. Hon och hennes make dricker mycket, får se om dom kan minska eller sluta efter denna pärs. Rökningen är ju det som kommer att ta hennes liv. Alkoholen har förstört kroppen likaså. Detta gör ju inte mig speciellt sugen på alkohol. Vet inte vad hon har för levervärden. Eller andra alkoholrelaterade men. Hon är några år äldre än mig. Kan känna mig skyldig att jag är så frisk. Kan bara tacka gudarna att jag inte verkar ha fått bestående men av mitt drickande och att jag har valt ett gott och friskt liv.

Pratade med en vän som var berusad och skulle basta med andra vänner. Fick en saknad av vårt umgänge... Tankar gick hit och dit. Försökte hitta något sevärt om A på datorn. Hittade öppet arkiv svtplay, En dag i taget. Det handlade om en kvinna med alkoholproblem och hennes son. Fanns så mycket igenkännande på ett tragiskt sätt, där A betyder mest i livet och vad mamman gjorde för val. Kände igen mig så väl stundtals att jag började gråta. En gammal film men ack så aktuell. Rekommenderas absolut. Mina tankar gick återigen åt rätt håll. Vill inte hamna i den skiten jag varit i. God natt

Har varit nykter så länge nu att det börjar kännas som en annan livsstil. Jag har varit på kalas där det förmodligen dracks alkohol men ingen som blev full. Jag satte mig medvetet närmast barnen för att slippa en person som jag alltid blir upprörd på. Han har en människosyn som inte är human. Såg därför inte om det dracks vin. Men det brukar serveras något glas till den som vill ha. Värdinnan vet om mitt problem även min sambos så hon frågade inte oss. Tyckte det gick smidigt ändå. Jag tycker inte om dessa kalas pga personen som har rasistiska åsikter. Med på kalaset finns ett barn som har en förälder med utländsk härkomst och denna förälder har dött. Då blir jag ännu mer upprörd över personens uttalanden. Vet inte varför men har i alla år avskytt dessa kalas mer eller mindre. Fösas ihop med människor för att min sambo är släkt med dom. Jag har undvikit många kalas för att jag jobbat. Har medvetet inte tagit ledigt för att slippa tillställningarna. Har pratat med personer som haft samma uppfattning om släktträffar. När jag har fyllt år har jag enbart bjudit människor jag tycker om och som tycker om mig. Får se hur kalasen ser ut här hemma hädanefter. Med tanke på att det inte än i alla fall serveras alkohol. Tror att våra barn också tycker det är bäst med a-fria tillställningar. Så studentfester och liknande här hemma blir nog inga problem. Släktingen med kol mår bättre. Hon ska inte röka mer i alla fall. Vi pratade även om A. Jag förklarade om mina egna krämpor som försvunnit för att jag slutat med A. Hon är nog inte klar med sitt alkoholdrickande än? Nu kan hon inte handla A själv men tror att hennes man som också har problem, handlar åt henne. Han kan ju förmodligen inte sluta själv heller. Där ser man alkoholens makt över människan. Fast hon legat död, så fortsätter dom nog att dricka. Jag vet bara att han har druckit efter händelsen, men jag vågar inte ens hoppas på att hon slutar med a. Jag är tacksam att hon lever och att jag själv är nykter. Förresten köpte min sambo en sportbil idag, det var ett mål han hade när han gjorde sitt a-stopp. Att lägga pengarna på en sportbil istället för på öl och sprit. Mycket bra val. Något som förstör din kropp och dina relationer eller en liten dröm man närt några år. Det är bara att välja....

Ær på semester i Oslo. Mycket barer och uteserveringar. Det ær bæst att se till så man inte ær tørstig i værmen. Visst kan det se lockande ut med immiga glas, men då tænker jag genast på en raglande Miss lyckad med fyllerøda kinder och besvikna barn. Och hur besviken jag skulle bli på mig sjælv om jag føll. Tillvaron kænns fin. Nu ett skumbad och hemmaspa dærefter. Mycket lættare att ta hand om sin kropp nu nær sjælen mår bra. Kram

Sonen och jag ær hus-och kattvakter i Oslo. Kænns bra att byta miljø ett tag. Lægenheten ligger centralt och vi lær oss lite om storstadslivet. Sambon kommer lite senare. Han berættar om små førændringar och byggen han håller på med hemma, i telefon. Tror att det ær viktigt før alla førhållanden att vara i från varandra då och då. Nu ska jag gøra lite gymnastik- dansøvningar till musik som jag tycker om. Det gør mig gott Och allt som ær bra før mig gynnar min omgivning. Ha en fin dag...Klem, som dom sæger hær...

Var på en nøjespark utanfør Oslo i går med sonen. Lade mærke till att det inte fanns en onykter person på området. Det fanns flera resturanger men ingen alkohol serverades. Førmodligen førbjudet att dricka alkohol dær? Tyckte det var mycket bra. Varit på Liseberg och sett elændet många gånger. Fulla førældrar eller i vissa fall en full førælder, och barn. Jag har aldrig tyckt att det passar att dricka i offentliga sammanghang nær man har barn med sig. Tydligen tycker inte norrmænnen det heller. Sjælvklart ær det inte bra med fulla førældrar med barn alls. Tycker ændå riskerna ær større på platser man inte kænner till...

Idag är det 8 månaders nykterhet för mig. Känns bra men kan ändå känna en tomhet då och då. Det är klart att jag är stolt och glad. Men i dessa semestertider känns det lite ensamt. Numera dricker folk förmodligen mer än dom gjorde förr? Jag kan inte minnas att många drack på helgerna, att det alltid var öl eller vin till grillning, picnic, symöte, fotbollsmatch i verkligheten eller på tv. Nu för tiden är det så. Kolla alla fb-bilder som läggs ut. Jag blir lite irriterad. Jag kanske är avundsjuk? Samtidigt vet jag att var 7.e person i Sverige har a-problem. Inte blir det bättre när vi uppfostrar barnen till att gå samma öde tillmötes, genom att låta alkoholen flöda både till vardag och fest. Min semester har precis börjat. Vi ska åka med husbilen, men har inte bestämt vart. Första gången vi är nyktra på camping. Vi får se hur det känns, att vara nykter bland semesterfirare. Det borde finnas andra nyktra på campingar. Eller håller dom sig hemma? 8 månader har gått fort. Nu märker jag att pengarna räcker längre. Tycker jag ser fräsch ut med lite solbränna. Jag börjar få tillbaka midja och plufsiga ansiktet är borta. Har hört mig för om yoga och meditation. Tror på detta istället för att ändra sinnestillståndet med kemiska medel. Jag har använt alkoholen för att bli pigg för att bli avslappnad för att bli gladare osv. Nu får jag försöka på andra sätt. Om jag inte lyckas får det vara lite tomt. Tror att det ger sig med tiden. Ha en fin sommarkväll....

Är van att belöna mig med a när jag gjort något. Tex jobbat, städat, fixat i trädgården, målat mm. Det känns svårt att hitta en annan belöning för mig. Varför inte bara vara nöjd med resultatet? Svårt att efter många år av a-belöning hitta något annat. Likvärdigt går inte eftersom a gjorde en sinnesförändring. Ibland när jag blir sugen på a jämför jag med knark. Åh vad gott det vore med en spruta innehållande en drog!! Det ändrar också sinnena i hjärnan. När jag tänker så blir det lätt att avhålla sig från a. Har sett en del av knarkets baksidor på jobbet, inget kul alls. Både jag och sambon har haft svårt att börja med våra projekt utan a. Nu håller jag på och målar inne. Ska belöna mig med en bastu ikväll och göra någon god a-fri iskall drink. Det är inte detsamma som ett rus, men fördelarna med ett a-fritt liv för mig/oss är betydligt fler. Ska ta kontakt med fler människor där a inte är huvudtemat. Det får bli mitt höst-mål....

Det kanske finns personer här på forumet som kommit på smarta belöningar för väl utfört arbete hehe. Skriv gärna tips till mig om det. Enkla som lite större belöningar vore kul att få läsa om. Kram <3

Läste lite på din tråd, och man förstår att många unga personer också har a-problem. Jag har en bror som var a-beroende när han var 24-25 år. Kanske tidigare. Hade han tagit tag i sina problem då, hade hans familj inte haft det så jobbigt som dom haft i säkert 20 år från och till. Vill bara säga att du är smart som försöker lösa dina svårigheter med a nu. Kram

Ja, serierna har ju uppehåll nu men börjar till hösten igen. Jag ska också försöka ha det som belöning. Både med tv-program eller om jag kollar något på datorn. Tack för tipset...

Har försökt att tvinga mig själv att börja måla i hallen. Jodå idag efter jobbet ska jag måla flera timmar.... Vad händer? Jag smiter undan och hittar mig själv sittandes i min bil på väg till second hand, fast jag skulle måla!! Vad ska jag göra med mig!!! Kram

Mitt liv känns som om att jag är värd vad som helst för att jag inte dricker. Jag menar att när jag ska köpa tex skor så säger jag till mig själv att köp skorna fast dom är dyra, det är du värd. Vet inte om jag är konstig men har ofta "diskussioner" med mig själv. Det har jag alltid haft. Hade det även när jag drack. Men då lät det mer att. Kom igen åk till bolaget lite vin har väl aldrig skadat.. Eller Okej åk till affären och köp lite gott som ungarna vill ha å så en six-pack eller helst 2 till dig. .Det är som att alkohol-djävulen har förvandlats till nykter-ängel som tycker att jag ska belöna mig själv när det går bra. Jag är faktiskt nöjd med det.. Jag hoppas många orkar hålla sig nyktra idag, annars tar vi ett nytt friskt försök imorgon. Kram...