av Kattsingen

Kattsingen
tis, 2020-07-14 - 11:33

Vaknade utsövd, efter en drömlös sömn. Har använt sömntabletter i många år, men hoppas kunna dra ner nu snart. Värken i kroppen är något mindre idag.

Har sträckt ut handen till ett par olika bekantskaper, vet att jag inte kommer klara det själv nu. Är nyligen separerad och har inga vänner, så min vardag har bara varit att sitta och dricka och äta (har även ett matmissbruk) tills kvällen kommer. Vill inte vara ensam längre.
.
Jag har satt några saker på en lista, som jag ska försöka göra varje dag:
1 social sak (har planerat lunch med bekant nästa vecka)
1 självkärlekssak (ska till Emporia och shoppa, och köpa skön hudkräm)
1 bra-för-kroppen sak (det blir nog många steg på Emporia...)

Men bak i huvudet härjar hela tiden ångesten och tanken "Vad ska jag göra nu med mitt liv?" Jag har inget jobb, ingen partner, inga vänner, och jag bor på ett tillfälligt ställe. Och skammen över att vara 42 år gammal och inte ha presterat ett skit.

Kattsingen
tis, 2020-07-14 - 14:30

Nu är den här, den förbannade eftermiddagen. Ångesten och suget kommer alltid efter lunch. Vill bara äta och dricka tills kvällen kommer. Vad annars kan jag göra, jag har ju inget, ingen. Jag är bara ett stort misslyckande.
Fan vad jag hatar min "nya" feta kropp, vill bara gömma mig under täcket så att folk slipper se mig.

sötsuget är hemskt. sitter här och drar i mig en hel påse Kinapuffar. och skäms

Ensam1984
tis, 2020-07-14 - 15:29

Välkommen in i värmen. Jag vill stundtals också gömma mig under det där täcket, mest hela tiden faktiskt. Förstår alla dina känslor men jag har två uppgifter till dig. Du säger att du är misslyckad, men det tror inte jag på. För då hade du inte varit här.

1. Vad har du lyckats med, vad är du stolt över med dig själv, vad är bra nog med dig?

2. Om du sluter ögonen och fantiserar att när du öppnar dem så har en sak i ditt liv förändrats, vad skulle det vara? Hur kan du ta dig dit? Hur kan vi här hjälpa dig?

Är själv snart 36, ensam (såsom mitt nick säger), lite tjock och alkoholist, så vet hur det känns. Men jag tänker också att vi har sådana tillfällen att bara fokusera på oss själva och inte behöva bry oss om andra, ta hänsyn till andra - bara fokus på att vi ska bli de bästa jagen - för oss själva.

tips: ta en lång promenad till affären också, då släpper suget. Lovar!

Kattsingen
ons, 2020-07-15 - 13:06

Det är svårt att somna. Jag sover bättre nykter än när jag druckit, men det är svårt att lugna ner mig och somna in. Det oroar mig eftersom jag måste ta fler sömntabletter än jag brukar, och det var ju inte hållet jag skulle åt.

Många känslor kommer och går. Jag har inget sug direkt, men vanan och tankarna på att äta och dricka är konstant där. Har hört att det tar 3 veckor att bryta en vana, så jag hoppas att tankarna börjar klinga av efter ett tag.

Tiden släpar sig fram. Såg nu att klockan bara är 13, och jag känner mig redan redo för läggdags.

Tack för tipsen, @Ensam1984!
Har pratat mycket med min terapeut om det du skrev under nr 1. Det är inte mycket jag kan känna stolthet över just nu. Att jag är en bra kattmamma kanske. Men jag är lite stolt över några saker jag gjort tidigare i mitt liv, så jag bestämde mig för att prova igen - och har alltså påbörjat ett projekt. Får se hur bra det går denna gången.

Om jag fick ändra på en enda sak så hade det varit att väga som jag brukade göra - 15 kg mindre än nu. Jag var en helt annan människa - snygg och orädd. Med Antabusen så har jag tagit första steget på vägen tillbaka, men jag vet att det kommer ta tid. Och självhatet är helt överväldigande och paralyserande ibland.

Kattsingen
ons, 2020-07-15 - 17:44

Idag var det tydligt att jag har en specifik tid om dagen när jag dricker. Avgrunden som kallas eftermiddag. Kl 13 till 18 är jag som mest obekväm. Idag distraherade jag mig med att fynda i FB-grupper, körde och hämtade ett bord. Har också anmält mig till volontärarbete en gång i veckan. Det verkar lagom.

Känslor idag: Ensamheten efter separationen, förhållandet som gick upp som en sol och ner som shit on fire, är påtaglig. Skammen över vad jag blivit, avskyn för den egna kroppen. Rastlöshet, otålighet. Men ändå är där också känslan av att jag är lite mer ok idag än för en vecka sedan.

Vjlo
ons, 2020-07-15 - 18:42

Vad bra du hittade på något distraherande idag! Hoppas det blev ett bra köp :-). Jag tror det är extra viktigt i början att just fylla tillvaron med aktiviteter av olika sort, det kanske inte har så stor betydelse vad, men något som gör att man inte bara sitter och kollar i handen efter flaskan/glaset som brukade vara där.

Kattsingen
ons, 2020-07-15 - 19:07

Tack @VillJuOcksåLeva
Jag måste öva på det där, hamnar gärna bara framför datorn annars. En. Dag. i. Taget.

Kattsingen
tors, 2020-07-16 - 10:17

Orolig idag. Inget planerat alls. Detta är precis en sådan där mellandag som gärna fick försvinna in i dimman. Och varför pratar ingen om förstoppningen..? Har inte varit på toa på 3 dagar. Och så skiner solen, och det betyder ju liksom att en ska göra något vettigt med dagen. Usch, min inre tonåring vill verKligen inte vara med idag.

Kattsingen
tors, 2020-07-16 - 19:46

Idag har varit en prövning, helt klart. Så mycket ängslan, flera gånger har jag längtat efter att få fly in i dimman.
Men jag har åtminstone gjort en insikt. Jag tycker mycket om att köra bil, det lugnar mig. Att få sätta mig bakom ratten och trycka på gasen lindrar, i alla fall tillfälligt. Att vara sjukskriven är både på gott och på ont. Måste ge mig ut på något ärende på eftermiddagarna, få tiden att gå, men också få något gjort.

AmandaL
tors, 2020-07-16 - 20:35

Skönt att ha lite att göra, ibland är det jätte bra för att börja tänka på annat än alkohol. Ibland räcker en cykeltur till någon mysig glasskiosk, ibland kan mathandlingen på Ica hjälpa. Kom ihåg att sug är en känsla som alltid går över, den kommer och den går igen, som att vara arg eller glad, man känner det och man är det super intensivt men känslan kommer ge med sig efter ett tag. Håll ut och jättebra att du gör något annat om suget blir för jobbigt ???

Onkel F
tors, 2020-07-16 - 21:53

Helt plötsligt skall man fylla dagarna med något annat än alkohol. Det som räddat mitt förstånd de 2 gånger (somliga lär sig aldrig) är dagliga promenader. Vid den tid det är som jobbigast? Det kanske inte är något för dig, du skriver om värk i kroppen och sjukskrivning, men om du kan så prova.
Iofs har du säkert fått höra det här från din vårdgivare också. Men det fungerar för mig. Bättre sömn, stabilare psyke och viktminskning är min erfarenhet.

Lite lustigt, det är dag 4 för mig också, fast utan Antabus den här gången.

I all välmening

Onkel F

Kattsingen
fre, 2020-07-17 - 12:11

Vaknade utsövd, utan att ha vaknat en enda gång under natten! Det var åratal sedan det hände.

Men med denna kick kom också det förödande självförtroendet. "Jag har kontrol, jag kan sluta när jag vill, jag behöver inte Antabus, jag vill ju kunna dricka lite då och då - för att det är trevligt, bara" Började googla hur en kan motverka Antabus, hur många dagar man måste ha tagit det för att det ska verka, om man kan dricka någon tesked vin kanske - för att kolla liksom..?

Jodå, jag hör hur det låter. Men ändå har jag hällt upp ett snapsglas med vin. För att testa. Det är ju fan också.

olycklig1978
fre, 2020-07-17 - 12:14

Gör dig av med vinet..... Häll ut skiten å kämpa vidare! Jag kämpar med dig!!!!
Kram

Vjlo
fre, 2020-07-17 - 14:32

Vi har nog alla här haft den debatten med Alkoholberoendet i någon form... den är vad jag vet väldigt svår att vinna över.

Att du skriver här är ju tecken på att du vet vad du ska göra, och inte göra.

Kattsingen
fre, 2020-07-17 - 14:57

Jag vet, jag vet. Men nu är det gjort...

Jag hade bara två glas vin kvar i boxen, inte en droppe mer någonstans i huset. Nu vet jag i alla fall vad som händer. Det tog ca 30 min, sedan var jag illrosa i ansiktet, hjärtat slog som en stånghammare, och jag blev alldeles täppt i näsan. Det gick dock över snabbt, också kanske 30 min.

Kanske är jag inte redo att sluta? Kanske behöver jag ta detta i steg?

Vjlo
fre, 2020-07-17 - 16:18

Ursh vad obehagligt!! Skönt det gick över !

Lite oklart, det är ju en typisk fråga som du själv behöver rota lite i och som bara du kan svara på

Jag tror att en del av att bli nykter/nyktrare inte handlar om att man har kunskap om hur det är/ska göras, utan att man tar några kliv och lever i det. Den egna erfarenheten betyder 100 gånger mer än tankar om hur hemskt/farligt/bra det kan bli.