av Varafrisk

Se klart
fre, 2020-08-07 - 15:32

Jag funderar på olika saker när jag läser dina inlägg. Eftersom du vet att jag håller på dig så vet du också att det jag skriver är utifrån att jag önskar att du ska ha det bra.
Alkoholen har dig i ett sånt grepp att trots att din dotter behöver dig med än nånsin- så kan du inte hjälpa henne tillräckligt.
Jag vet att du gör det du kan, men jag vet att man agerar bristfälligt som förälder när man dricker.
Man ser inte riktigt sanningen i vitögat. Man förtränger den när man dricker. Man duckar för jobbiga insikter. Jag har varit där och jag vet. Ett barn som mår urdåligt kan vara ett skäl att dricka, varje dag.
Jag funderar på ett par saker:
Hur mycket dricker du?
Hur förhåller sig din man till ditt drickande?
Kan ”dra ner” möjligen vara en väg att gå istället för att inte dricka.
Att försätta sig i en sits- varje dag- som bekräftar att man inte klarar det man har tänkt, är mycket tufft för självkänslan.
Kan du- med hjälp av din man- (som du har stöttat i nöd och lust) hitta mål som är görbara. Möjliga.
Vad tror du?
Kram ?

Varafrisk
fre, 2020-08-07 - 21:51

Tack för ditt inlägg Se klart?

Jag tar inte illa upp och jag funderar lite hit och dit. Men innan jag skriver vidare så skriver du att jag inte kan hjälpa min dotter tillräckligt...hur menar du/hur tänker du där?

Kram?

Charlie70
lör, 2020-08-08 - 07:40

Se klart kommer säker svara själv på din fråga, men eftersom jag är inne på samma linje i förhållande till mina barn så tänkte jag ge några exempel från mig.

När jag dricker har jag t.ex. sämre ork, sämre tålamod (både med processer och barnet självt), jag lever med en underliggande skam (här sitter jag på ett möte igen och är bakfull).

När jag inte dricker mår jag bra. Det känner mina barn - TYDLIGT. Mår jag bra mår de bra. De är mina speglar. DETTA ÄR LIKSOM KÄRNAN. Jag är deras nyktra, ärliga förebild som har läget under kontroll. Alla timmar under dygnet, varje dag. Genom att jag själv mår bra och visar på sunda vanor är jag en förebild. Gäller pigga och glada barn men även barn som är under isen (min 15-åring har varit i alla lägen de senaste åren).

Det blir mindre bråk mellan barnen och mellan mig och barnen. De är glada och harmoniska individer. DET är mycket tydligt för mig. Jag har levt på att spela teater i alla år som jag har druckit. Låtsats vara pigg när jag inte är det, lagat mat, städat, tvättat, handlat, fixat möten, deltagit i möten, funderat på nästa steg i olika processer kring barnen trots att jag egentligen bara skulle behöva ligga och vila. Det har tagit på mina krafter genom åren. Barnen har haft det bra, men inte så bra som de skulle kunnat haft det, med en på riktigt pigg, inte bakfull mamma.

Den ärlighet och renhet i mitt vara som jag upplever som nykter gentemot mina barn är svår att förklara. Men den finns där. Jag märker vilken tydlig skillnad det är nu när jag är nykter. Min närvaro tillsammans med dem är så mycket mer självklar. De kan lita på mig varje sekund av sitt liv. Jag vet att jag tar de bästa besluten jag kan nu när jag är nykter. Det gjorde jag inte alltid förut.

Framförallt min 15-åring märks det tydligt på. Han vet att han kan lita på mig nu. Det är inte det där, nu har mamma tagit ett tredje glas vin så nu är det inte lönt att prata längre jag går till mitt rum och spelar i stället.

Jag tycker själv jag famlar och svamlar lite i detta inlägg i försök att förklara. Har lite bråttom i väg nu men återkommer gärna till frågan. Se klart kan säkert förklara hur hon ser på det också.

Kram!

Andrahalvlek
lör, 2020-08-08 - 08:23

Jag har alltid sagt att framför allt yngsta dottern har varit som en barometer på mitt humör. Mår jag dåligt så mår hon dåligt, och hon blir då utåtagerande på ett eller annat sätt.

Det spelar ingen roll vad jag säger eller gör, det vill säga hur väl jag spelar teater, hon scannar av mitt inre på en millisekund. Trots sin utvecklingsstörning.

Eller så bidrar utvecklingsstörningen kanske till hennes förmåga att läsa av mig. Hon utgår alltid mer från kroppsspråk än verbalt tal. Bättre människokännare finns inte, hon är klockren på att läsa av folk.

Min äldsta dotter föddes vuxen brukar jag skämtsamt säga. Hon har aldrig kommit med några bekymmer till mig, mer än småsaker. Så blir det nog när man har en lillasyster som har tagit så mycket plats. Och äldsta dottern har mått bra, eller så har hon spelat teater bra.

Nu på senare tid upplever jag dock att våra samtal har fått ett helt annat djup. Hon berättar till exempel om svårigheterna med sin och killens relation. Aldrig hänt innan.

Hon lyssnar på mina råd, som jag ger med mer eftertanke och respekt än tidigare eftersom jag är mer lyhörd. Min fingertoppskänsla är mer påkopplad. Vad hon gör sen är upp till henne helt och hållet.

Jag har också märkt att ett sådant svårt samtal leder till ett annat svårt samtal, i ett annat ämne, och så vidare. En positiv samtalsspiral.

Jag vill att hon ska kunna berätta om svåra saker i sitt liv för mig. Hon behöver sätta ord på det jobbiga, och att någon verkligen lyssnar.

Om jag sedan kan bidra med något klokt råd så är jag lycklig. Då utgår jag alltid från mig själv. ”Så här var det för mig...” eller ”Om det hade varit jag så hade jag gjort så här...”. Hon får lyssna helt enkelt och ta till sig det hon vill. Men huvudsyftet är att hon får prata.

Ett exempel var i maj när det blev strul med deras hyreskontrakt. Både hon och killen var helt knäckta.

Jag boostade henne som fan och hjälpte henne att hitta en massa ”luckor” i informationen från hyresvärden. (Vad finns skriftligt etc.) Jag gav även råd om ton och tajming och formuleringar i kontakten med hyresvärden. (Förhandlingsstrategi typ.)

Nästa dag fick jag ett sms ”Du hade rätt, och jag fick rätt. Tack ❤️”

När jag var onykter, vilket jag ofta var kvällstid då vi pratade i telefon eller på olika familjemiddagar och kalas, så var jag som en bulldozer. Noll fingertoppskänsla. Jag slutade lyssna helt och pratade ännu mer istället.

Jag har inte tänkt på detta fullt ut tidigare, vilken skillnad det har blivit sen jag blev nykter. Tack för att jag fick möjlighet att utforska detta ❤️

Kram ?

Torn
lör, 2020-08-08 - 09:10

Jag håller med i allt det som Se klart, Charlie och Andrahalvlek skriver. Sedan har jag funderat lite på det här med dit jobb. Som kurator måste man väl vara riktigt skärpt så det blir rätt när man ska hjälpa andra. Att du dricker påverkar garanterat din förmåga där också. Även om du inte dricker på jobbet. Sedan låter det ganska oroväckande att du har varit övertalig så länge. Tänk om du blir av med jobbet, inte bra.
Jag undrar också liksom Se klart hur mycket du dricker när du dricker, alltså alkoholmängd per dygn. Blir lättare att förstå din situation om vi vet det.

Det jag skriver är av ren omtanke, så du kan få ett bättre liv. Vill bara att du ska må bra.❤️ Kram

VaknaVacker
lör, 2020-08-08 - 09:28

Har själv barn med psykisk ohälsa så jag förstår hur du har det. Det är så tufft och påverkar ens mående så mycket.
Barnen är det viktigaste vi har.

Hoppas du kommer dithän att du bestämmer dig för en vit månad och tar det hela därifrån. Så mycket vinster som kommer vartefter man är nykter.
Men jag vet, ens beroendehjärna vill ta det där "bekväma beslutet" att dricka för att få koppla bort och koppla av. Jag har varit där.
Kram❤

Varafrisk
lör, 2020-08-08 - 11:18

Godmorgon!

Har läst era inlägg Torn, Andrahalvlek och Charlie70. Jag har läst och tar det till mig.

Tack för din förståelse VaraVacker!

Jag har lyssnat t vad ni skrivit. Jag tänker att ni känner inte mig och ni känner inte min dotter. Jag vet att ni vill mig väl men jag tänker att jag skriver inte mer i detta inlägg. För om jag skriver mer blir det som ett försvar och jag vill inte försvara mig...men jag vill bara beskriva min dag igår...igår lämnade jag mitt arbete vid 10.30...hämtade min dotter och var m henne hos läkaren, därefter t apoteket därefter köpte jag frukost t henne och hennes pojkvän...var på El-Giganten...körde hem dem t sig. då var klockan ca 13....hämtade dem strax före 15. för min dotter fixade inte att vara hemma h sig..bjöd dem på mat hemma h oss...vid 17.30 åkte vi på fotbollsmatch ...samling 18 och match 19...pratade med hennes pojkvän som har haft det trassligt/har det trassligt...var hemma 21.30....min dotter är väldigt speedad och taggig..faktum kunde pojkvännen få henne att tagga ner lite grann....men eftersom inte jag har varit nykter en längre period så har jag inte svaret känns det som...om jag räcker till....men där jag definitivt inte räcker till och inte kan räcka till är...när min dotter har landat hur blir det m hennes jobb/jobb..med vänner..m den här pojkvännen...är hon bipolär?

Och ja...hur alkoholen påverkar mig känslomässigt på alla olika plan...det förstår jag och är medveten om...

Ha en fin lördag?

Se klart
lör, 2020-08-08 - 12:07

Jag tror att vi är många som upplever att relationer förändras på olika sätt när alkoholen inte tar plats i våra liv.
Det är ofta till det bättre- men behöver verkligen inte betyda att vi ställer upp ”mer”.
I mitt fall som har ett barn som mått väldigt, väldigt dåligt i perioder så tror jag inte att hen upplevde mitt drickande som ett problem- alls!
Jag fanns alltid där, alla turer med skjuts och handlingar, tusentals sms och pepp.
Hon mår ju idag mycket mycket bättre och det har inte med mig att göra.
Däremot upplever jag att jag kunde ha varit mycket rakare, och att jag kan vara det nu. Jag frågar om saker, jag förväntar mig förändrade beteenden i vissa fall. Vi har en rakare kommunikation när inte en av oss har så mycket skuld, som jag hade. Jag har rak rygg och måste inte lösa ”allt” tvärtom ”vågar” jag släppa kring vissa saker.
För mig har det varit ett tillfrisknande i relationen.
Jag letar inte alls problem som jag tänker att du har, men jag tror vi alla får vilsammare och därmed ärligare relationer utan alkoholen.
Och att vi som är föräldrar slipper extra skuld som vi ju ofta har ändå.
Jag hoppas du förstår hur jag menar, och jag är säker på att du gör allt för din dotter. Bombsäker.
Kram!

FinaLisa
lör, 2020-08-08 - 15:43

Varafrisk, jag tror du behöver en paus från din dotter och hennes pojkvän.
Det låter som du tar alldeles för stort ansvar för deras mående, du har ju fullt upp med att fixa dit eget.
Finns det inga andra vuxna stödpersoner i er närhet? Kommunen kanske har någon verksamhet? Du jobbar ju som kurator och det är förståeligt om det känns jobbigt att be om hjälp när det gäller ens egen arbetsplats men det finns väl ändå andra nätverk för unga med psykisk ohälsa?

Sedan tror jag att du måste se sanningen i vitögat; du säger att du vill sluta dricka men jag tror du tänker fel där.
Jag tror att du vill VILJA sluta dricka och det är skillnad.
Jag höll på så i över 30 år med nikotin, jag gick alla kurser, har prövat alla hjälpmedel men lyckades inte utan föll tillbaka i återfall år ut och år in. Hela tiden sa jag, jag vill sluta men jag kan inte...
Tills en dag för snart fem år sedan.. då bestämde jag mig: Nu vill jag sluta på riktigt!
Och då gick det. Inte ett bloss, ingen längtan en enda gång sedan dess, bara en stor lättnad!
Det kändes som jag lämnade ett fängelse!

Så för din egen skull så tror jag att du måste bestämma dig för vad du vill. Antingen minimerar du intaget alkohol till en mängd som du hanterar och kan hålla.
För det är ju ingen idé att du hela tiden dricker och mår dåligt av det.
Du säger ju själv att du mår bra när du är nykter. Så då kan du ju välja att typ må bra 5 dagar i veckan och dåligt 2...? Eller tänker jag helt fel nu?
Jag vill så gärna hjälpa dig Varafrisk! ??
Tänk vad kul om vi kan dansa nyktra på en kurs på Billströmska nästa år! ????‍♂️

Kram ?

Varafrisk
lör, 2020-08-08 - 19:54

Lördag kväll...och där jag bor..är det en jättefin kväll:)

Har varit på stranden idag och tog mig ett dopp...ville inte bada först för vattnet kändes inte helt fräscht. När det inte finns några badgäster då övertar främst kanadagässen stranden men även lite andra fåglar. Så det var lite fjädrar och lite annat...men det började blåsa lite och det kändes som det blåste bort lite grann. Har tänkt mycket på vad som har skrivits i min tråd...och har funderat på lite olika saker hur det har varit/är i mitt liv utifrån alkoholen.

Ställer jag frågan "hur tänker du kring att inte räcka till" ..ja, då får jag ju räkna med att jag får svar. När jag får vissa svar så reagerar jag väldigt kraftigt inom mig...och det handlar mer om mig själv än om de inlägg jag får. Jag har skrivit om det tidigare men bara för att ni ska förstå så handlar det om min syster mfl som alltid bemötte mig/behandlade mig som den lilla...så när någon säger något eller som här skriver något så öppnas den ömma punkten upp blixtsnabbt och jag är där igen ..som den lilla flickan...som inte förstår...det är därför jag säger att det här handlar om mig.

Dessutom tänker jag givetvis efter hur har mitt alkoholberoende/missbruk påverkat mig och därefter mina barn. Fast det var ju inte så att det var första gången som jag tänkte på det idag...hur mycket har jag inte tänkt dessa tankar....under åren...och nu. Och jag tänker ju inte endast på de åren då jag har druckit alkohol utan även före jag drack...då jag ibland hade onödigt snäva gränser för mina barn därför att jag var dödligt rädd att förlora dem. Och då tänjde dem givetvis på gränserna.

Jag förstår givetvis att alkoholen påverkar relationerna med barn, med respektive och med vänner. Ju större plats alkoholen tar desto mer påverkar det relationerna. Lik förbannat dricker man. Man dricker fastän att det påverkar relationer, arbete, hälsa...och det beror ju inte på att man inte förstår i alla fall inte för min del. Så jag förstår! Men när det handlar om beroende då är det en sak att veta det teoretiskt och en annan sak praktiskt.
När det gäller mina barn har jag alltid funnits där...och ibland kan jag inte förstå hur jag inte fallit ihop. Som person har jag alltid var väldigt känslosam...glad, ledsen, arg..som en berg- och dalbana...och efter flera års drickande har jag blivit starka i känslorna arg och ledsen. Fast numera är jag ytterst arg ihop med mina barn. Så utan alkohol hade jag förmodligen varit en mindre arg mamma och kanske inte lika lätt ledsen.

När det gäller att få stöd från andra beträffande min dotter så finns det ingen i nätverket. När jag var med henne på vårdcentralen igår fick hon medicin samt att en kurator ska ringa upp henne om en vecka. Jag frågade om remiss till Vuxenpsyk men läkaren ville inte skriva någon. Jag tänker att vi kan skriva en själv om hon vill. Om det är så då att man ser att hon har en diagnos så skulle hon kunna få hjälp med boendestöd..om hon själv vill.
Jag jobbar inte själv inom kommunen men jag har aldrig haft problem med att be om hjälp. Jag hoppas att facket kan hjälpa henne med situationen på jobbet. Jag känner att jag behöver vila och få ro...men hon är verkligen ensam...och när hon mår så här..då kan jag verkligen inte släppa det...men oron tär på mig.

När det gäller mitt jobb så arbetar jag ju på en barn- och ungdomshabilitering. Sa upp mig för tre år sedan då jag hade en tillsvidareanställning som LSS-handläggare men trivdes inte jättebra på arbetsplatsen och med arbetet och hoppade på ett vikariat som kurator. Då fanns det gott om arbete för socionomer. När det vikariatet tog slut fick jag ett annat kort vikariat på en annan habilitering och när det tog slut skulle min kollega gå på sin andra föräldraledighet. Under det senaste vikariatet blev jag lasad och därmed tillsvidareanställd. När min kollega kom tillbaka från vikariatet var det bestämt att jag skulle vara kvar på arbetsplatsen tills något annat dyker upp för högsta chefen sa "att man säger inte upp någon pga arbetsbrist". På min arbetsplats finns det två team och det ska vara endast en kurator i varje team. Jag har kvar ca fem patienter/föräldrar som jag har haft en långvarig kontakt med annars ska jag inte ha patienter. Min chef grundar det på att om man är fler så gör man mer i varje ärende och den dagen då jag inte är kvar då kan det bli tungt för min kollega. Min chef har semester nu men jag ska prata med henne när hon kommer tillbaka jag har gjort det tidigare för jag mår inte så bra av denna situation. Har haft några andra arbetsuppgifter men det fyller inte mina dagar. Om det sedan skulle bli så att man behöver säga upp en kurator så blir det troligtvis inte jag eftersom jag inte är sist anställd men det kan bli anställning i en annan kommun. När det gäller hur jag är på jobbet så brukar jag inte prata om mig själv i superlativer...men när det gäller det fysiska arbetet med patienter/föräldrar/möten då är jag verkligen där...och väldigt närvarande. När jag sedan sitter på mitt kontor..och i synnerhet nu när jag är övertalig...tja...då är det lätt att kolla facebook, alkoholhjälpen osv...men verkligheten är att min arbetssituation ger mig inte den energi som den tidigare har gjort.

När det gäller mitt drickande så åker jag näst intill varje dag till systembolaget...köper en begränsad mängd för att kunna vara körbar nästa dag och ha lite kontroll...jag dricker det inköpta under ett par timmar. Men jag känner ju att även om mängden är ungefär densamma så blir jag tröttare, minnet påverkas och min mage. Så jag har tänkt på vad ni har skrivit Se klart och FinaLisa...att minimera på drickandet. Min man och jag har pratat om detta idag...och vi håller på och lägger upp en plan.

Idag har jag relation med mina barn, min svärdotter och min man...de finns i mitt liv. Även om jag är övertalig på mitt arbete så har jag en tillsvidareanställning och fantastiska kollegor.

Ikväll känner jag mig lite lugnare..och lite mer hoppfull!.

Kram:)

Varafrisk
sön, 2020-08-09 - 08:49

Billströmska folkhögskolan...

När jag vaknade upp tidigt imorse och låg och tänkte som vanligt kom jag på att jag glömde att skriva i mitt senaste inlägg.....

....så kul det vore FinaLisa att dansa nykter på Billströmska folkhögskola nästa sommar????☀️????

Kram ?

Varafrisk
sön, 2020-08-09 - 21:47

Har lite svårt att komma t ro. Orolig för min dotters situation och jobbet.
Varit på födelsedagskalas för min svärdotter i em. Trevligt men min dotter var inte i form och det är lite svårt att hantera det. Tog ett kvällsdopp ..så skönt?? Nykter idag??

Kram?

Varafrisk
fre, 2020-08-14 - 22:31

Det har varit en oerhört tung och svår vecka både när det gäller min dotter och mitt jobb?ångesten har varit nästintill kvävande så det har inte gått bra m alkoholen.

Min chef har semester men kommer tillbaka på tisdag. Jag har mailat henne om att jag måste ha ett samtal m henne. Förändras inte min arbetssituation då går jag snart in i väggen. När det gäller min dotter så är det alldeles för långt att berätta om men jag är extremt orolig för henne. Lämnade in en egenremiss t vuxenpsykiatrin i tisdags. Jag är otroligt misstänksam mot den kille som bor hos henne, han är inte bra för henne. Men jag försöker hela tiden bemöta henne lugnt även om hon är så jobbig ibland för hon är ändå kvar i stan och hon söker mig och min man vilket känns bra. Trösten i det hela är att det brukar lugna sig efter ett tag??

Igår så letade jag upp ett telefonnummer t internetbehandlingen för jag är kritisk mot att ingen kan fixa det tekniska strulet samt att ingen svarat på meddelande när den ordinarie psykologen haft semester. Den person som svarade var den ordinarie psykologen. Så vi pratade lite om strulet och hans chef ska ringa mig nästa vecka för att lyssna t min kritik men vi pratade även om mitt alkoholmissbruk. Vad samtalet resulterade i var att jag ska vara nykter en vecka och så ska vi stämma av på torsdag i nästa vecka. Även om jag vet att det spelar ingen roll vilken dag den första dagen som nykter är samt att jag har tänkt under så många år att bli nykter så var det som att jag inte var redo igår. Så himla dumt!

Igår bestämde min man och jag att vi skulle åka t en badplats efter jobbet, ta oss ett dopp och ta m kvällsmat. När det var dax så började tankarna gå om vi inte ändå skulle köpa en flaska vin som vi kunde ha när vi kom hem fr badet.
Den här veckan har jag druckit mest för att dämpa den oro som jag känner för min dotter. Men så kände jag ikväll (eller det är ju inte endast ikväll) att det känns som min hjärna är vadderad av alkohol och jag har ständigt ont/svullen i mage...känslan att komma ur det här var starkare än känslan att dricka...samt att jag vill vara nykter om det händer ngt m min dotter...och faktiskt lite grann att jag kände mig trött på att dricka. Det var inte enkelt men idag är första fredagen på evigheter som jag inte dricker och första gången på evigheters evigheter som vi har valt att åka t en badplats m matsäck på en fredagskväll...å när jag hade landat var känslan så skön??

Somnar nykter??❤️

Kram?

Andrahalvlek
fre, 2020-08-14 - 22:59

Hoppas innerligt att det ordnar upp sig både för din dotter och dig snart. Styrkekramar i massor till dig ❤️

Kram ?

Varafrisk
fre, 2020-08-14 - 23:18

Jag behöver SÅ mycket styrka nu?? för att hålla mig över ytan...för att inte låta all oro styra mitt liv...och jag önskar av hela mitt hjärta att min älskade dotter ska få må bra, få hjälp och att inget allvarligt kommer hända henne??❤️

Varafrisk
lör, 2020-08-15 - 08:18

Har sovit otroligt dåligt inatt. Gick och la mig vid 23.30..låg och läste. Då ringde min dotter men när jag svarade så svarade inte hon och jag hörde massa ljud och röster och jag blev otroligt rädd. Jag la på och försökte därefter ringa upp henne men fick inget svar. Fast så ringde hon och sa att det var bra och att hon och den där killen var ute och gick. Tog tid innan jag somnade även fast jag var trött. Kl två vaknade jag av ett sms fr min dotter men hon svarade på ngt som jag skickat tidigare. Vid fyra var jag tvungen att gå på toa. Tittade då på min mobil och såg att hon ringt mig vid två och jag hade inte hört det??? Mycket märkligt jag var ju dessutom spiknykter?efter det var det svår att sova. Fantasin skenade iväg. Hon hade ju trillat på torsdagskvällen och var på akuten igår fick handen lindad och fick antibiotika. Läkaren sa att hon skulle åka in om hon fick feber. Till slut somnade jag men då har vår hund Bella hållit på...så nu känner jag mig som en trasa?fast hur hade jag inte känt mig om jag dessutom druckit alkohol?!?!

Nu ska jag ta min dödströtta kropp, ta på mig träningskläder, ta m Bella och få kroppen att vakna upp under en promenad vid Vänerns strand.
Kanske tar jag en ”höneblund”, som du brukar säga Andrahalvlek, under dagen?

Önskar er en fin lördag??

Varafrisk
lör, 2020-08-15 - 13:11

Känner mig låg och ledsen?
men idag är nog första gången på evigheter som jag två timmar före Systembolaget stänger kan säga...att jag vill inte dricka. Hade ngn bjudit mig vet jag inte om jag kunnat säga nej fast den risken finns inte idag. Så det blir ingen alkohol idag. Nu är jag vid stranden ...det är jättefint väder...lite svårt att njuta...men jag är här och nu ska jag ta mig ett dopp☀️

Vjlo
lör, 2020-08-15 - 13:19

Hej,
De tillfällena när man - av kanske okänd anledning - känner sig låg, nere, ledsen, trött är ju inte så kul... man vill liksom inte de ska finnas, och snabbt gå att bota. Går ibland, ibland inte....

Tror du gör helt rätt just nu - skriver här hur det är, och även farorna du ser, skulle någon... Men samtidigt säger du till dig själv, du ska åtminstone ta ett dopp även om det fina vädret inte gör dig så glad som du tänkt :-)

En dag i taget.... :-)
Och ett dopp... i taget...

Varafrisk
lör, 2020-08-15 - 16:31

Tack för ditt svar VillJuLevaOckså?
Vill att min dotter ska må bra...hennes dåliga mående kryper sig in i varje cell hos mig...vill att det ska vara som vanligt på jobbet...och när det är tufft både på jobbet och hemma så blir det liksom allt för kvävande?

Är dock glad över att jag kommer att vara nykter både en fredag och lördag??

Kram?