Japp, Incels som dom kallas. De vill inte skaffa familj, eller ens en flickvän. Allt finns ju på nätet är deras inställning. Och barn tycker dom verkar jobbigt. Det har blivit väldigt vanligt.

Jag tror jag flydde mycket pga ett tråkigt jobb, och brist på utmaningar. Sedan var jag redan ganska långt gången med beroendet av alkohol sedan mitt tidigare förhållande, så det bara eskalerade mer och mer med den ökade toleransen, Så jag hamnade i en ond spiral eftersom alkoholen ju gjorde mig ännu mer omotiverad och jag mådde sämre och sämre.

Nu trivs jag bra på jobbet, men som jag har skrivit om innan. Det är lite för lugnt egentligen. Men jag har så mycket att göra på fritiden numera och livsglädjen finns på ett helt annat sätt, så det gör inget om det är lite väl dött på jobbet i bland.

Kram

Förlåt, men jag känner nästan så. Dessa så kallade incels är arga för att kvinnor inte ”ställer upp på sex” så till den grad att de generellt hatar kvinnor. Sådant kan göra mig skogstokig. Precis som man har en skyldighet att göra sig ”anställningsbar”, vilket många ungdomar tycks ha missat, så har man som ensamstående kvinna eller man en skyldighet att göra sig ”relationsbar”. Jag har nog precis hittat på ett nytt ord ?

Kram ?

Har inte hört talas om Incels..Däremot har jag träffat män som är ”eviga” singlar..Tror det finns många orsaker till det..Sviken kärlek, jobbigt att anpassa sig till andra, svårt med att känna kärlek, beroende..(Spel av alla de slag, alkohol, porr..)..Men frivilligt ensamma har jag inte stött på..Inom psykiatrin har spelberoendet ökat lavinartat..Jobbade i socialpsykiatri i några år..I vår lilla kommun hade vi kontakt med ett 20-tal unga killar som spelade på nätterna, och sov på dagarna..År efter år..Levde på soc bidrag..Mycket tragiskt..Inte lätt att motivera till någonting..Suck..Blir ju inga bra fäder eller sambos av dom killarna, om dom nu skulle ha den orken att träffa någon..?

Killar som grupp har hamnat på efterkälken. Tjejerna drar till storstäder och pluggar på högskola och killar stannar hemma och spelar. (OBS: nu generaliserade jag grovt!) Men det är så tragiskt att man knappt kan ta in det. Spelande är ett oerhört starkt missbruk som det borde finnas mycket mer hjälp för. Skolan, relationer, hälsa, jobb - allt blir lidande.

Så kallade Incels är inte heller frivilligt ensamma, det är mer ”surt sa räven om rönnbären”. Men de har en konservativ syn på könsroller, och vill och kan inte anpassa sig till en modern relation. Plus att kvinnor inte växer på trän heller. Det gör inte män heller. Tyvärr.

Kram ?

Svårt ämne detta. Det är ju som du säger generellt. Tjejer slår killar i skolan med klar marginal och studerar i högre utsträckning och gör karriär. Mycket har förändrats snabbt och man kan undra vad det är som har orsakat detta. Det finns många som har svar på frågan, men själv finner jag att de svaren jag har sett känns lite väl förenklade. Dock känns det ju som att något borde göras snarast.

Att tjejer är duktigare i skolan tidigare än killar beror på att deras konsekvenstänk, som sitter i pannloben, mognar tidigare. Och framgång föder framgång. Pannloben skadas av alkohol och andra droger, allra helst om man dricker i tidig ålder. Så ett klart samband med alkohol finns det.

Kram ?

Projekt colarestriktion fortsätter. Idag ville dottern äta middag på McDonalds. ”Det blir ingen cola, du får dricka mjölk eftersom det är torsdag” sa jag kanske tio gånger innan vi åkte.

Ett mindre bryt vid skärmen blev det. Förstås. Sen drack hon skeptiskt upp lättmjölken det första hon gjorde och sa sen ”Nu ska jag ha guldstjärna”. Själv fick jag sitta och bita mig i tungan och kolla upp i taket typ för att inte göra för stor affär av det. Efteråt var hon stolt som en tupp! ”Berätta för pappa hur duktig jag var.” Sötnöt ❤️

Själv tänkte jag äta den vanliga kycklingsalladen med belugalinser. Den var slut. Så det blev halloumiburgare med morötter och kolsyrat vatten, och brödet slängde jag. Jag är faktiskt nästan värd en guldstjärna jag också ?

Kram ?

Egentligen är det inte alls lätt för dottern att sätta nya nyttigare rutiner. På det området är hon som en tjatig treåring, hon försöker med alla medel lirka sig till det hon vill ha. Hon är dessutom makalöst duktig på att läsa av kroppsspråk. Jag tror det beror på att hon själv har en språkstörning och är svår att förstå i tal, så hon har utvecklat andra skills helt enkelt. Ungefär som att en blind är svinduktig på att tolka ljud och har en fantastisk känselupplevelseförmåga i sina fingrar.

Det innebär att jag alltid måste vara övertygad inifrån och ut. Det får inte finnas minsta tveksamhet inombords. Hon märker det direkt och fortsätter tjata. Jag kan säga ”nej” på precis samma sätt i samma typ av situation, men hon märker direkt när det är läge att tjata. Märker hon att jag är övertygad inifrån och ut ger hon sig direkt, nästan helt utan tjafs. Hon morrar då mest för sakens skull liksom. Eller pustar och stånkar och stampar i golvet snarare.

Med henne måste man vara konsekvent i kubik. Ger man sig en gång har man två månaders helvete framför sig. Att hon då lever i två olika hem, där hon har kanonkoll på de olika ”reglerna” gör ingenting enklare. Jo, att hon har kanonkoll underlättar. Hon vet precis var pappas gräns går, och var mammas gräns går.

Det här med colarestriktioner har vi förstås försökt förut, många gånger, och det brukar funka några dagar. Att vi två föräldrar nu bestämt oss för att vara stenhårda båda två om detta kommer att underlätta enormt. Hennes pappa la ju grunden första veckan, och jag har följt upp den här veckan. Nästa gång hon kommer hit kommer det att vara enklare för alla.

När jag drack hade jag inte alltid samma tålamod med henne. Ibland ville jag bara att hon skulle hålla tyst och gå och lägga sig så att jag kunde dricka vin ifred utan ständiga avbrott. När jag var utmattningsdeprimerad hade jag absolut inte tålamodet. Minsta motstånd från hennes sida så rev det inom mig av obehag. Så där så man bara vill gallskrika ”håll käften”, men man gör det inte så skriket river liksom hål inombords istället.

Förstås har jag orkat de allra flesta dagar, men när man måste vara konsekvent i kubik är det lätt hänt att falla igenom någon minut här och där. Det var ett långt inlägg för att förklara att jag tror att min nykterhet påverkar hur ”lätt” det faktiskt verkar vara att sätta nya nyttigare rutiner även hos dottern.

Idag åt hon inte upp all sin pommes på McDonalds ”Jag orkar inte”. Har aldrig hänt tidigare. Colan måste öka suget även efter annat på något sätt. Tidigare i veckan har hon också slängt mat som hon inte orkat äta upp, både pasta och stekt potatis. Och ikväll sa hon återigen ”kommer du med äpplet sen?” Den ungen upphör aldrig att förvåna mig. På ett positivt sätt.

Kram ?

Idag tog jag en spontan semesterdag. Jag har kört fast lite på jobbet eftersom jag väntar på ett antal beslut för att kunna jobba vidare med lite större saker. Kunde därför utan problem ta en spontanledig fredag.

Förutom besök hos frisören för både mig och dottern i eftermiddag så la jag några timmars jobb på dotterns ekonomiska redovisning till överförmyndarnämnden. Minns så väl hur jag i fjol knappt förstod vad jag höll på med. Nynykter och trött, trött, trött. Jag fick dock ihop det till slut och jag lovade då mig själv att göra det här löpande, för att slippa sitta med ett helt års redovisning på en gång.

Det höll till april, så redovisning av maj till december har jag gjort idag. Men jag har fått till ett bra system nu, så det är bara att nöta på. Varje överföring/betalning/kvitto ska listas och printas. Bäst av allt - det stämde på öret när jag var klar! Nu återstår bara att göra ytterligare en massa utskrifter, fylla i ett antal blanketter, sätta in allt i en pärm och lämna in. Jag blir nog klar nästa vecka, det vill säga en hel månad tidigare än sist.

Jag tror nog att jag kan tacka nykterheten för den framförhållningen. I mitt tidigare liv på helgerna så var jag ju antingen full eller bakfull, och kvällstid efter jobbet orkar man ju inte så mycket som kräver hjärnceller. Vid den här typen av saker är det själva igångsättandet som är det jobbiga tycker jag, är man väl igång går det rätt bra. Så länge uträkningarna stämmer åtminstone.

Imorgon ska jag skriva på kontraktet till dotterns nya lägenhet. Jag vet fortfarande inte vad hyran ligger på. Jag vågar inte ens gissa, allt det här är jungfrulig mark för mig. Jag kan antingen bli positivt överraskad eller rejält orolig. Direkt på måndag måste jag ansöka om bostadstillägg från Försäkringskassan, och sen är det bara att hoppas att det inte drar ur på tiden för mycket. Men det får lösa sig på något sätt, det måste lösa sig.

Vi ska hämta nya sängen också och köra den till mellanförvaringen. Lite i taget så är det snart dags.

Kram ?

Allra viktigast är alltid att vara nykter, men det behöver jag inte jobba med aktivt varje dag längre. Otroligt skönt ? Jag lider med er alla som tvingas kämpa med det aktivt, men jag vill samtidigt ge er hopp om att det finns ett liv bortom bergen där alkohol är historia - och ska förbli, utan större kämpainsats.

Idag är det viktigast att 1) hänga här med er en stund, 2) diska, 3) promenera, 4) skriva på hyreskontrakt, 5) hämta dotterns säng, 5) promenera, 6) hänga med er en stund till. Allt annat får liksom bli av eller inte. En höneblund blir det nog också om jag känner mig själv rätt, och kanske handlar jag och lagar någon ny spännande mat, eller så äter jag rester.

Att disken ens står med på viktigast-listan (ni är ju väl bekanta med min inställning till disk) är att chefen för LSS-boendet kommer hit till mig kl 11, då vi ska skriva kontrakt. Det finns gränser för vem jag kan tänka mig att visa upp min diskbänksmisär för ?

Två promenader i dagsljus hinns med, en kortare och en lång. Hur lång vet jag faktiskt inte, så det är en anledning till att jag går just den rundan för att få reda på steglängden. När jag ska få ihop mina 12.000 steg per dag planerar jag ihop ett pussel av olika rundor, och då är det bra att veta steglängden på varje runda på ett ungefär. Jag gissar på att den är cirka 7.500 steg, får se hur rätt jag gissat. Det blir broddar på, inte på grund av snö och is utan på grund av våta löv och klipphällar.

Jag har börjat lyssna på John Ajvide Lindqvist bok ”Vänligheten”. Jag gillar en del av hans böcker, inte alla dock för en del är bara konstiga. Men jag gillar verkligen hans sätt att använda det svenska språket och skildra samtiden. Hans sätt att beskriva 70-talet i boken ”Låt den rätte komma in” var helt otroligt bra. Han beskriver varje individ i detalj, och varje individs relation till andra med enorm igenkänningsfaktor. 20 timmars lyssning har jag framför mig.

Ajvide läser boken själv också på ett mycket engagerat sätt. Varje ord sitter som en smäck, förstås eftersom han själv skrivit orden. Han har en rytm och en inlevelse som är ren fröjd att lyssna på, ens om man inte hade förstått ett enda ord. Vissa formuleringar är så vackra eller tankeväckande hos mig så att jag måste spola tillbaka och lyssna igen, bara för att njuta. Han är så noga med detaljer att man tänker att han måste ha varit på platsen just då. Fast jag vet att han skapar allt i sin fantasi. Vem kunde tro det om en skräckboksförfattare liksom?

Chill helgkram ?

Ljudbok på? Annars är det ett tips..Innan pandemin bodde sonen i egen lägenhet..Då hade jag Väldigt hög musik på, eller podd..Nu när han är här och pluggar på distans, är det inte lika lätt..Distansundervisningen håller troligen till början av mars.Sen blir det fart på diskborste och musiken i köket igen..??????..Vad kul att det går bra för er dotter med bättre matvanor..Gäller att hitta rätt motivation, från både dotter och föräldrar..Kram..???

Som låter ganska späckad ändå.
Här blir det lååång social promenad. Jag tänker som du, att det finns en stor befrielse i att inte behöva jobba aktivt med nykterheten men som jag önskar att det går att förmedla hopp.
Det är - men jag minns ju själv mina tankar- så eländigt att tro att livet inte skulle kunna bli 100% bra utan att vara berusad.
Men det har ju tagit tid för tankar och känslor att jobba sig igenom hela systemet.
Är sugen på Ajvide-boken, blev peppad nu, så den blir nästa bok efter en som ska betas av för bokklubben. Tack.
Ha en fin lördag, kram ?

Alltid ljudbok när jag diskar, annars hade det varit ännu tråkigare. Det är egentligen okej att diska, men det har inte högsta prio helt enkelt. Mat på bordet och rena kläder är viktigare. Och promenader, och hänga här med med er, och en hel massa annat.

Kram ?

Lyssnat på 6 timmar och 14 återstår. Han hoppar hit och dit i tiden och mellan olika personer och gruppkonstellationer, så man får inte slölyssna. Och det vill man inte heller, det är något med språket och hans röst som fullständigt trollbinder. Jag kan inte ens beskriva handlingen, och jag har ingen aning om vartåt det här är på väg. Mer än att jag vet att det blir övernaturligt på något sätt. Jag bara njuter av vartenda minut av boken och tar alla chanser att lyssna. Jag vet inte vad det är som trollbinder mig så.

Kram ?

Jag blev inte positivt överraskad, men det motsvarade inte heller mina värsta farhågor. Jag kan bara konstatera att enbart hyran blir högre än den ersättning som dottern idag får från försäkringskassan varje månad. Och då tillkommer hemförsäkring, bredband/tv, telefonabonnemang och kostnader för mat och kläder. Det vill säga mycket högre kostnader än hon har idag, trots att hon betalar en liten hyra till både mig och sin pappa för mat och boende.

Men jag väljer att inte oroa mig, det här får försäkringskassan lösa. På måndag postar jag en ansökan om bostadstillägg. Vi betalar skatt i det här landet för att bland annat kunna ta hand om de invidivider som behöver det allra mest, och min dotter tillhör dem. Ända sen hon föddes har jag gång på gång varit så tacksam över att vi inte lever i USA eller något annat land utan det sociala skyddsnät vi faktiskt har i Sverige. Det finns ju inget försäkringsbolag som vill ta i henne med tång ens, så där finns ju ingen hjälp att få.

En säng för totalt 14.000 kr är levererad till mellanförvaring. Dyr säng, men det är ju en investering som kommer att hålla i många år. Det är en 160 cm bred dubbelsäng så jag eller hennes pappa kan enkelt sova över hos henne när det krävs. I början krävs det sannolikt, och även när hon är sjuk tex. Om jag får bestämma. *hönsmamma*

Jag gick lite fel på rundan, men jag knallade runt lite random istället och fick ihop hyfsat med steg. Ska kolla på kartan och göra ett nytt försök imorgon, så lätt ger jag mig inte.

Chill helgkram ?

Att jag hittar rätt imorgon alltså.

Om inte annat får man upptäcka nya saker. Idag upptäckte jag till exempel att ett nytt dagis håller på att byggas, som jag inte kände till, och ån/forsen jag besökte var en otroligt mäktig upplevelse.

Kram ?

Jag har läst en handful av hans böcker och kan hålla med om "Låt den rätte komma in". Utsökt prosa och kliché-igt nog bättre än filmen, som i och för sig också var ett mästerverk! Han lyckas också ofta få till ett slut som är oväntat, tyvärr ibland till det sämre som i "Hanteringen av odöda" och ibland till det mycket bättre som i "Himmelstrand". "Vänligheten" hade jag inte hört talas om ännu. Jag har dock någon ny bok jag inte minns namnet på i läsa-högen som jag köpt på någon bokrea för länge sen. De senaste böckerna jag har läst har inte varit skönlitteratur.

Återkom gärna med ett omdöme om boken.

Även idag blev det två promenader och totalt 12.798 steg. Jag börjar få rutin på att planera mina promenader efter vad jag ska göra i övrigt. Lediga dagar blir det två promenader, varav en lite längre, eftersom jag helst vill promenera i dagsljus. Riktigt skönt var det ute idag, även om det är svårt att tro när man bara tittar ur genom fönstret.

Hjälpt min mamma med räkningarna, suttit lite med dotterns räkenskaper och ska ta ett bus till med det. Imorgon ska jag åka till jobbet och tänkte passa på att skriva ut. Har ingen fungerande skrivare hemma.

Lagom chill nykter söndag utan baksmälla, och jag är grundtacksam för det ??

Kram ?