av Tvången

Tvången
lör, 2021-01-16 - 17:24

Igår blev det sådär mycket som hänger kvar hela dagen efter.

Var rejält sliten efter jobbveckan. Köpte 4 öl och hade lite vin kvar. Drack inte upp allt men blev såklart påverkad. Hamnade sen hemma hos ett sällskap som enbart hade sprit. Drack inte mer än 3-4 drinkar men hejsan vad det slog till. Jag dricker aldrig sprit, delvis för att jag inte kan kontrollera effekten av starksprit. Men, bjuds jag och inget annat finns, då tror jag att det är lugnt.

Det hände inget speciellt och hem kom jag, även fast jag inte minns just hemkomsten... Ingen ångest idag mer än irritationen över att jag inte kan njuta av livet utan alkohol.

Tvången
sön, 2021-01-17 - 10:06

Frustration. Hopplöshet. Dåliga känslor väl ihopblandade. De är väl egentligen olika uttryck för ångest.

Den här veckan ska vara vit. Måste få tillbaks lite självförtroende.

Kennie
sön, 2021-01-17 - 21:47

Att bli nykter är en process tror jag. Man misslyckas några gånger och får då klart för dig att man faktiskt inte riktigt styr över alkoholen och inser att det verkligen är viktigt att sluta. Så se inte ner på dig själv för att du drack mer än du tänkt, jag tror det är ett steg på vägen. Fokusera på att du är bra som tar nya tag!

Andrahalvlek
sön, 2021-01-17 - 22:28

Låter som en trigger för dig. Tänk HALT när tankarna på att dricka kommer. Det står för Hunger, Arg, Ledsen/ensam, Trött. Ha sen en plan för hur du kan åtgärda dessa triggers på ett nyktert sätt istället. Eller förebygga så att det inte uppstår.

Håller med Kennie, slå inte på dig själv. Lär dig något av motgångarna istället så du inte gör om samma misstag gång på gång. Analysera, korrigera planen, och på att igen bara.

Kram ?

Tvången
mån, 2021-01-18 - 17:06

Tack för fina ord och stöd. Ni har rätt båda två. Vet att jag kan men hjärnan min är så insvampad nu så det är svårt att nå fram till styrkan och lusten att sluta. Är helt övertygad om att allt i mitt liv skulle bli bättre om jag slutade dricka för gott. Jag kommer dit, det vet jag men stressen över planlösheten är jobbig.
HALT tror jag mycket på. Speciellt hungerdelen. Jag har nästan aldrig kunnat fortsätta dricka efter matintag. Så den delen funkar. Ledsen/ensam är definitivt den del som är svårast att lösa.

Idag har varit en bra dag iaf. Dricker ändå nu. Finns ingen annan anledning än vanans/svaghetens makt över mig. Ska fixa lite här hemma så kvällen inte blir helt bortkastad.

Tack för att ni läser och skriver.

Andrahalvlek
mån, 2021-01-18 - 18:12

Det är faktiskt så att sen jag blev nykter så trivs jag mycket bättre i mitt eget sällskap. Jag är inte längre ensam, jag är självsam!

Kram ?

Tvången
ons, 2021-01-20 - 18:20

..höll det iaf. Fan. I vilken ände börjar man med sig själv? Man är ju redan den man är och har format sig till. Behöver en rotvälta i mitt huvud.

Igår mådde jag bra. Inte toppen men bra. Jag kände mig tom och ensam men under kontroll och inte överväldigande. Tänkte ibland att jag ville gråta men hade det inte i mig. Mår så bra nykter. Men mår så bra annorlunda påverkad.

Trivs så jävla bra på jobbet så när jag kommer hem så är jag helt vilse. Har ingen aning om vad som kan ge samma... Trygghet? Vet inte hur jag ska fylla alla fria timmar från jobb till sömn. Eller så vet jag men är oförmögen att dra med mig drivet från jobb till fritid.

Onsdagskväll. Lillördag. Party party not.

Tvången
sön, 2021-01-24 - 14:20

...känns det. Har druckit sanslösa mängder fredag och lördag. En helg helt bortkastad. Bakisångesten börjar komma tillbaks också. Har inte känt den på 4-5 år.

Pratade med min behandlingsläkare i veckan. Han verkade riktigt skärpt. Trevlig som tusan. Tydlig, smart och inga krusiduller. Jag måste nog sluta helt med alkoholen. Tror inte jag har något annat val. Tvinga in mig i verkligheten. Våga.

Charlie70
sön, 2021-01-24 - 19:04

Låter ju toppen med en bra läkare. Inte alltid de finns när man behöver dem.... Rädslan för att sluta med alkoholen kommer att fejda bort ganska snabbt. Om du nu bestämmer dig för att sluta vill säga. För mig tog det en månad typ, sedan fanns det liksom ingen rädsla kvar, bara övertygelsen att min hälsa står över allt annat.

Andrahalvlek
sön, 2021-01-24 - 22:40

Det är med alkoholen som en mångårig relation. Så länge fördelarna överväger så stannar man. Men när nackdelarna överväger är det dags att ta ut skilsmässa. Tror jag. Men jag vet också att det kan ta lång tid att komma till skott.

I mitt fall fanns det inga fördelar alls på slutet. Möjligen några glas i goda vänners sällskap, men det skedde väldigt sällan tyvärr. Nästan alla fyllor slutade med minnesluckor, kräkningar och bakfyllan från helvetet. Plus att jag generellt hade svår ångest och svåra sömnstörningar.

Det var till slut inte värt att utstå så mycket misär för så lite. Och jag har i nykterheten kommit på att jag kan ha precis lika roligt med goda vänner även om jag har alkoholfritt i glaset. Jag har nästan roligare.

Lista dina nackdelar och fördelar med alkoholen. Då vet du om det är dags att ta ut skilsmässa på allvar. Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och att verkligen bestämma sig, och det beslutet måste mogna fram.

Kram ?

Tvången
tis, 2021-01-26 - 07:03

Ja, det där med att komma till skott... Min kanske minst utvecklade färdighet av alla. Men är ganska bra på att hålla i när jag väl kommit loss.
Skilsmässan är på g.

Att dricka sansat i sällskap kan jag. Men dricker typ aldrig i sällskap, så varför jag med tar sällskapsdrickande i beaktande är knäppt. Träffade en vän i helgen, då drack jag totalt 2 öl. Helt normalt. När jag kom hem och var ensam drack jag 7 till. Helt onormalt.

Tisdag idag. Har en antabus redo.

Tvången
lör, 2021-01-30 - 12:05

Kampen går vidare. Druckit varje kväll. Hållit min nivå. Alkolås på jobbets bil visar aldrig rött. Har räknat på det där, för den borde ju fan göra det. Om jag ska vara ärlig i skammen så borde den göra det. Eller har jag hög förbränning? Jag fattar iaf inte.

Nåja. Jag fick en insikt för ungefär 10 minuter sedan. Det är därför jag skriver nu. Jag har aldrig behövt eller velat ha återställare. Alltid bara väntat ut bakfyllan. Börjat dricka först när jag mått bra igen. Men nu, de senaste helgerna, inser jag nu, har jag börjat med det. Jag har tänkt att det är bra för mig att börja dricka tidigt, för då blir det ingen sen kväll och jag vaknar välmående dagen efter. (Jag vet hur det där låter....). Men nyss kom insikten. Det är återställare jag tar. Och jag vill inte behöva det. Jag vill inte vara beroende av det med. Jag vill inte dricka längre. Det är över. Jag har förlorat kampen. Det är egentligen ingen kamp ens. Det är en rutschkana. Jag är rädd för ett liv utan flyktmöjlighet men jag borde vänja mig. Det är ni många där ute som kan vittna om att man gör. Önska mig lycka till och ha en härlig lördag.

Torn
lör, 2021-01-30 - 12:20

Det låter som om du har bestämt dig. Det blir bra, du fixar det. Och det är så otroligt mycket värt det, jag lovar.

Lycka till, och se till att håll i nu.
Bli fri från skiten innan det blir ännu värre. ?

Tvången
lör, 2021-01-30 - 13:41

Tack ? Jag ska. Vill ha förändring. Lycka till själv. Vet inte om du har nån tråd här men ska kolla nu.

Andrahalvlek
lör, 2021-01-30 - 13:55

Att tvingas inse att man behövde en återställare var verkligen en milstolpe i min dryckeskarriär. En annan milstolpe var att jag på slutet nästan drack en hel vinbox på en kväll. Toleransen hade ökat enormt. Enorma minnesluckor nästan varje gång var en tredje milstolpe. Jag hade gått och stått och pratat och umgåtts med folk men kom fan inte ihåg någonting. Hur går det ens till?

När jag sen började kaskadkräkas (har inte kräkts på fyllan sen tonåren), till och med i sängen en natt i sömnen, så var det nog. Det här är inte jag. Jag vill inte leva mitt liv så här. Den 9/2 har jag varit nykter ett år, tjoho!

Kram ?