av Kallekandricka

Se klart
mån, 2020-12-28 - 01:30

Och vill minnas att jag hade en usel svacka runt fem månader, det släppte efter en tid och sen blev det faktiskt bara bättre även om stress och annat finns kvar. Jag har försökt att inte uppehålla mig så mkt kring orättvisorna utan fokusera på acceptans av hur det ät. Dessa villkor gäller för mig.
Bra kämpat med så många månader och här är en till som kör nykter nyår! Kram ?

Kallekandricka
fre, 2021-01-01 - 04:38

Ja hörrni! Detta var den första nyktra nyårsafton jag har haft sen jag var femton år gammal :)

Ifall jag får ha hälsan i behåll vill jag definitivt ha fler nyktra nyårsaftonar än onyktra sådana i mitt liv, men innan jag når jämvikt har jag några år att ta igen.

Det känns bra i alla fall.

Låter det rulla vidare.

Ändå är jag less och bitter på nykterheten i och med att det inte ger mer än vad det gör. Jag kanske inte var så nedgången som jag tyckte? Jag vill känna mig piggare, starkare, friskare, uthålligare, mindre ångestbenägen etc, mycket saker som jag skyllde på alkoholen. Har mina vändor hos läkaren just nu också. Tänkte det var ingen idé att gå till läkaren när jag var på botten och alkoholbekymmer var min enda sjukdom just då. Nej, jag väntade tills jag är spiknykter sen ett halvår.

Det känns bra på något vis. Man kan bli utredd på riktigt och slipper vara rädd att allt ska avrundas till levnadsvanor.

Det är en bonus jag glömmer bort: Sköter kosten något oerhört mycket bättre nu, nyttig mat, inget eller väldigt lite småätande osv. Det är kul.

Kanske dags att skriva en lista med för och nackdelar.

Denna nyktra nyårsafton passerade i alla fall galant.

Ta hand om er.

Andrahalvlek
fre, 2021-01-01 - 10:26

Efter den första tidens euofori infinner sig ett stadium där det inte händer så mycket. Man har vant sig vid nykterheten, inget himmelrike har öppnat sig. Livet lunkar på med ups and downs.

Men om jag tänker efter så har jag återfunnit glädjen i små vardagliga ting, rastlösheten är inte lika stark och jag är mer chill helt enkelt. Trivs bättre i mitt eget sällskap, har mer tålamod med det mesta. Min upplevelse är att varken dalar eller toppar i humöret är lika djupa/höga längre, men de känslor jag har känns mer genuina och de håller i sig längre. Jag skrattar mycket hjärtligare, bara en så sak. Jag uppskattar umgänge med andra mycket mer - och jag uppskattar att vara självsam också mycket mer.

Den nyktra resan är nog en mix av att fly från skräckbilden och att sträva mot målbilden. Att göra plus- och minuslistor då och då - för att faktiskt påminna sig om hur det var, vad man uppnått och vart man vill, tror jag är jätteviktigt.

För min egen del känns det så oerhört befriande att slippa all skuld, skam och lögner som hänger ihop med alkoholen. Att alkoholen inte längre har någon plats i mitt liv frigör så oerhört mycket tid. Tid som jag använt mycket för att vila, men också för att återuppta gamla hobbies och odla nya intressen. Jag älskar att lära mig nya saker, det är en tydligt stark drivkraft hos mig. Och när jag verkligen märker att mina kognitiva förmågor har förbättrats oerhört mycket, så blir jag så tacksam och glad för att jag tog det här beslutet.

Gottnyttårkram ?

Kallekandricka
fre, 2021-02-05 - 15:43

Hej

Har varit bortrest och lite annat har gjort jag inte skrivit. Det börjar närma sig sju månader sedan jag drack något nu.

Man börjar vänja sig vid att vardagen är så här grå, för det är minsann lite svårt att sätta guldkant på tillvaron utan alkohol. Samtidigt glömmer man bort hur jäkla eländigt det kunde vara och kännas periodvis när man drack. Det är förstås så även nu, vissa dagar känns för jävliga, men de är inte i närheten lika illa som dagarna emellan när man drack.

Det var svårt under resan eftersom några i sällskapet drack frikostigt, lukten av vin väcker gamla minnen. Inga särskilt positiva minnen.

Jag vet ändå inte om jag verkligen vill ha ett helnyktert liv för resten av min tid. Jag kommer låta månaderna rulla på i nykterhet, åtminstone tills jag uppnått ett år, det känns som en rimlig måttstock, sen kan jag kanske omvärdera. För då är jag kanske redo att försiktigt introducera alkohol igen på gott och ont.

Någonstans längs vägen känns det som att jag kommer behöva ett sista bevis för att det är färdigdrucket för alltid, delvis för att det har gått så lätt för mig att hålla mig nykter. Fast då glömmer jag nog bort hur jävligt jag hade det för ett halvår sedan.

Inte alls säkert jag känner så här om ett halvår förstås.

Det är främst till mat jag verkligen känner att det verkligen fattas något, och vissa särskilda tillfällen.

Det är dock svårt att avgöra hur det är efter coronaåret. Resan jag varit på var inte under ordinarie omständigheter, man umgås inte med folk som vanligt och så vidare.

Jag funderar på hur mitt liv hade sett ut idag om jag fortsatt att dricka som brukligt under de sex månader som passerat. Det mesta av att vara nykter idag får jag ju betalt för i framtiden eftersom jag är relativt ung och frisk nu och eventuella skador kanske inte märks ännu. Men sex månader är ändå ganska länge. Jag ville ha ut mer fördelar än de jag fått. Framför allt trodde jag det skulle finnas mer energi och ork.

men men... jag kör vidare.

Anonym26613
fre, 2021-02-05 - 22:04

Vilken story! All in på en gång och du fortsätter på samma bana. Intressant att du inte blivit så imponerad av fördelarna. Det är många som funderar på varför vissa får så fina resultat och andra inte.

Vore trevligt att läsa ännu mer om dig! Du är duktig på att skriva. Hoppas du får en underbar helg ?????

Andrahalvlek
fre, 2021-02-05 - 23:13

Starkt gjort att klara av att stå emot när andra dricker omkring dig på en resa!

De där fördelarna med nykterheten kan smyga sig på, och komma lite senare för vissa. För egen del märker jag att energin kommer efter ett tag när jag GÖR saker. Lusten finns kanske inte alltid att sätta igång saker. Jag får tvinga mig lite lätt - bestämma mig för att ta kontakt med någon eller åka någonstans, utöva eller utveckla ett nytt intresse, men sen krävs inte ytterligare så mycket för att jag ska gå igång rejält. Så jag knappt kan sluta.

Jag behöver liksom en viss grundnivå energi för att sen naturligt varva upp rejält. Och för att fylla upp till grundnivån kan det krävas lite handpåläggning.

Jag är kanske ovanlig på den punkten, eller så är det fler som känner så. Huvudsaken är att man själv vet hur man fungerar, så man kan ta hänsyn till det. Alkoholen funkade alltid som flygbränsle för mig, den gjorde mig pigg och energisk på allt. Men tyvärr störtdök ju flygplanet inom några timmar, och det vill jag inte tillbaka till.

Ja, jag är lite mer tillbakalutad idag. Men jag är grundglad och grundnöjd, och jag är inte lika rastlös. Mitt livstempo har dragits ner rejält, och det tror jag är hållbart i längden. Men jag är å andra sidan mycket äldre än dig, så det är kanske inte så konstigt att jag tänker så.

Klokt att du kör 6 mån till, väldigt mycket kan hända under den tiden.

Kram ?

Kennie
fre, 2021-02-05 - 23:39

Det här med orken kan ju delvis hänga ihop med att rätt många av dina nyktra månader har sammanfallit med den mörka delen av året. Och då blir ju de flesta lite tröttare än vanligt.. Så kanske blir det annorlunda i vår. Tycker du har en bra poäng med att din nykterhet nu blir en belöning till dig själv i framtiden, då du kommer må mycket bättre än du hade gjort om du fortsatt som förut. Känner som du, att jag inte är säker på hur jag vill göra framöver. Men jag längtar mindre efter att dricka nu, det kommer och går lite.

Sisyfos
lör, 2021-02-06 - 08:00

Ja, det finns kanske andra förklaringar till varför du inte har mer ork och energi just nu. Hur ser livet ut i övrigt? Kost, motion, fokus? (Å så min käpphäst vitaminer, mineraler, blodstatus).
Jag tror att de flesta människor har de här växlingarna naturlgt. Ups and downs. Tittade på Anders Hansens program om hjärnan där en neurolog berättade att hon aktivt försökte träna sin hjärna för att må bra. Jag tror att det kan fungera. Fokus på positiva saker. Jag jobbar på det nu (och på träning och kost), men det är lätt att halka tillbaka.
Man får nog helt enkelt jobba lite med lyckan! och kanske se till att kroppen faktiskt har allt den behöver för att fungera.

Kallekandricka
ons, 2021-04-21 - 21:09

Tack så mycket för att ni skriver.

Det värmer. Jag har läst igenom min tråd från början till slut.

Jag är fortfarande nykter. Det har gått NIO månader! Det är helt otroligt.

Det har stundtals varit fruktansvärt jobbigt, men på senare tid har det faktiskt börjat lossna. Programmerat in nya vanor, tänker inte alltid i alkoholbanor som man gjorde tidigare, vin till maten t ex. Jätteskönt.

Tänkte skriva längre, men ville bara droppa en note så ni vet att jag krigar vidare!

Närmar sig ett år nu!

Kennie
ons, 2021-04-21 - 22:24

Härligt at höra! Jag känner också att det lossnar mer och mer, alkohol är inte så intressant längre. Och nu kommer vår och sommar med behövlig energipåfyllning. Ja, vi kämpar vidare!

Se klart
ons, 2021-04-21 - 23:42

Grattis! Så bra att du skickar ett meddelande- tryggt att veta.
Igår tänkte jag på hur jag numera ser fram emot mina kvällar. precis (eller iaf snarlik) känsla som när jag skulle få ta ett glas vin. Avkoppling, njutet. Med den avgörande skillnaden att jag inte dricker.
Jag insåg precis idag att nu har min hjärna rört sig 360 grader.
Heja dig fortsatt!

Kallekandricka
sön, 2021-05-23 - 22:55

Hej alla.

Det har gått över tio månader utan att dricka en enda droppe.

Jag har tänkt att återintroducera alkohol i liten bemärkelse. Men jag vill först vara helt nykter under ett års tid. Två månader kvar bara! Jag tycker alkohol saknas vid särskilda tillfällen och vissa maträtter. Använder inga droger annars, så någon verklighetsflykt blir det inte för denna Kalle. Det kan väl vara välförtjänt ibland, eller? Men det vill ju till att det dricks vid rätt tillfällen. Och att det stannar vid högst ett par öl. Det är dumt att tänka man ska dricka igen. Det gör det lättare att hålla upp på något vis. Jag får se vad som händer. Jag kanske inte vill, men är osäker på det ska hända särskilt mycket i den frågan på bara två månader till utan alkohol.

Mitt främsta problem var inte att jag alltid drack mycket utan att det alldeles för ofta blev något, oavsett dag eller tillfälle. Jag kan inte säga att jag saknar drickandet särskilt mycket. Förutom när ångest och stress gör sig påmind. Sådana känslor är fel att dricka på. Det är väl till maten då, och i goda vänners lag. Grilla, tacos, midsommar och så vidare.

Det här har verkligen inte varit lätt för mig.

Det har varit något av det svåraste jag gjort.

Jag tänker fortsätta vara nykter åtminstone till jag når ett år.

Tack för allt stöd jag fått av er.

Vin Santo
mån, 2021-05-24 - 10:47

@Kallekandricka
Jag har läst din tråd idag och känner igen mig i en hel del av det du skriver.
Jag var exakt i dinsituation för några år sedan och började lite försiktigt efter 12 månaders uppehåll. Gick snabbt att komma tillbaka till gamla vanor och till och med värre... :(
Du har satt korken på flaskan och det är bra men för att bli långsiktig måste du börja arbeta med dig själv och gå till botten med varför du drack - i annat fall är det nog dessvärre en tidsfråga innan du är tillbaka och hittar du då kraft att göra ännu ett nykterhetsförsök?
Mitt råd: Sluta räkna dagar, ta en dag i taget (som många säger här...) och försök förverkliga dig på nya sätt och skapa helt nya vanor. Bli en annan person helt enkelt - inte bara en nykter kopia av ditt tidigare jag.
Stort lycka till!!!!!!!!

Torn
mån, 2021-05-24 - 11:38

@Kallekandricka Jag läste ditt första inlägg i din tråd nu. Det var vääldigt mycket där som i alla fall jag absolut inte skulle vilja uppleva igen.🥺 Är du säker på att det är värt att börja dricka ”så smått” igen? Tänk om du hamnar på ruta 1 igen.

Ha det bra!

Sländan
mån, 2021-05-24 - 14:05

@Kallekandricka som du har kämpat 👍🏻💕men det är nog inte tiden som du ska titta på. Har man alkoholproblem så gäller det tyvärr livet ut. Det känns som om du inte riktigt har hittat något annat verktyg att ta till, istället för alkohol.
Jag läste i din tråd att du hade funderingar kring AA. Jag har hittat mycket genom deras böcker som är väldigt bra.
Skulle de vara värt att börja om från början för 2 öl ?
Många som varit nyktra ett tag som börjar igen, faller oftast väldigt fort tillbaka och i värsta fall ännu värre.
Jag är övertygad om att det är den där lilla alkoholdjävulen, som sitter och väntar på att få styra ditt liv igen. Om du inte kunde styra din alkoholkonsumtion tidigare, vad är det som gör att du tror att du kan de nu🤔
Det är du som bestämmer, men jag hoppas att du gör rätt val.
💕 sländan

Kennie
mån, 2021-05-24 - 22:51

Härligt med 10 månader, du har verkligen krigat och kört på trots svackor och tvivel. I ditt senaste inlägg funderar du på att dricka igen, men du skriver också att du inte saknar drickandet särskilt mycket. Du skriver också en grej som jag inte vet om jag fattar rätt:
"Det är dumt att tänka man ska dricka igen. Det gör det lättare att hålla upp på något vis. “ Menar du att du liksom kan fortsätta nykter för att du kommer få dricka igen senare? För i så fall tycker jag också att det låter riskfyllt.
Du har också tidigare i tråden skrivit att du vet att du inte bör dricka igen. Så varför? Är det verkligen alkohol som fattas i livet? Själv lutar jag mer och mer åt att drömmen om det goda glaset är en lögn. En dagdröm vi lurar oss själva med när det känns grått. Jag har inget principiellt emot att dricka måttligt, men jag tror att så länge man längtar efter det så är man inte riktigt redo. Du skrev det bra själv i ett tidigare inlägg - Jag är alldeles för sugen för att det ska vara bra för mig-. Hur känns det på den fronten nu?

Se klart
mån, 2021-05-24 - 23:23

Hej,
Har tänkt på dig och undrat hur det gått. En spaning på forumet är att de flesta män inte har samma behov av närvaro och kanske stöd här. De är mer klara- själv. 😊
Nu tänker jag att ditt inlägg verkligen signalerar: behöver lite hjälp att tänka här.
Och det får du ju jättebra. Kan du ”nyttja” oss lite mer de här sista två månaderna? Vända och vrida på de olika scenarierna ihop med oss och kanske utan att vi är så lösningsorienterade utan att det kunde vara mer utforskande? Så att du också kan undersöka vad som drar, sug, vanor och hur ditt liv varit som nykter?
Jag är nyfiken. Kram.

Sisyfos
tis, 2021-05-25 - 08:17

Dricka igen eller inte, det är en fråga jag vrider och vänder på litegrann. Jag har inte varit så långt ner i träsket, men återfallit tidigare efter en ganska lång tid med kontrollerat drickande (endast i sociala sammanhang). Du skriver om vissa sammanhang och vissa maträtter... du har också skrivit att du upplever att det är svårt att få guldkant på tillvaron utan alkohol.
Alkohol är en förrädisk drog för den påverkar både kropp och hjärna. Man ser upprepade återfall härinne hos de som ska återgå till kontrollerat drickande och många predikar evig avhållsamhet som enda väg.
Vi har lite olika utgångslägen där vi som finns härinne tror jag och det beror på hur drickandet har sett ut tidigare. Vad man har druckit i för sammanhang, vilka kickar man får och hur man mår och om man kan stoppa när man börjat.
Och då kommer den stora frågan om det är värt risken? Vad tillför alkoholen som man inte kan få utan alkohol? För mig är det glasklart att jag inte kan börja laborera med ”vanedrickandet” igen. Alkohol till helgen, till vissa maträtter... (plötsligt passar alkohol till alla maträtter utom pannkaka). Det är extremt lätt att öka mängden per kväll eller antalet dagar per vecka om du gläntar på dörren. Jag återgick gradvis till hög konsumtion genom att börja med halvflaskor.... alltså jag visste ju att jag inte kunde köpa en hel flaska och att det var för mycket. Men om man köpte till fredag och lördag fanns två halvflaskor hemma och då började de så klart ta slut redan på fredagen.
Så jag höjer ett varningens finger till att vanedricka. Det går kanske bra under de perioder när man mår bra, men sen kommer perioder av stress, deppighet och trötthet och då är alkoholen där som medicin snabbt igen. Och sabbar sömnen, måendet, driver på ångest... sämsta medicinen i världshistorien, eftersom det blir en ond cirkel.
Så vanedrickande är inget för mig. Där är det så jäkla slut som det kan bli i ren självbevarelsedrift. Det finns kanske andra här som inte har en tendens att medicinera med det, men just den risken kan jag aldrig mer ta.
Och då har vi alkohol i sociala sammanhang. Det var aldrig mitt problem. Jag har inte druckit särskilt mycket i såna sammanhang. Jag umgås heller inte så mycket med såna som dricker i min mening mycket. Tänker att det finns en poäng i de mängder som klassas som riskbruk. Det handlar om total mängd per vecka och att begränsa varje tillfälle. Sen kan man ju fråga sig om det är värt risken och jag tror som många skriver härinne att man bör veta varför man vill dricka, vilket syfte har man med att dricka.
Tror tyvärr också att det kanske har hänt saker uppe i hjärnan när man har druckit för mycket så det är kanske lättare att återfalla än man vill veta och återfall är en risk man tar.
Och då kommer slutligen frågan ska jag eller ska jag inte. Jag tror att jag kan ta nåt glas då och då vid väldigt sparsamma sammanhang. 9 glas per vecka är för mycket för mig tänker jag. I så fall skulle jag dricka för avkoppling etc och jag vet att jag borde koppla av på annat sundare sätt.
Midsommar då, en liten snaps? det drack jag i påskas och det gick bra. Nu vet jag inte. Jag är för stressad tror jag och kommer kanske att vara det även runt midsommar. Vi har mycket att göra då. Den sista tiden när jag drack, hade jag inte så hög total veckokonsumtion men kunde dricka stora mängder. Blev besatt av alkohol, mer åt periodarhållet. Så jag har fått en enorm respekt för drogen.
De andra som säger blankt nej är säkert betydligt smartare, men jag har alltid varit en sån som slickar två gånger på lyktstolparna också... kanske går bättre nästa gång,,, vill heller inte sätta in mig i några fack. Men för mig kokar det ner till eventuellt i sociala sammanhang och då enbart när jag mår riktigt bra och inte riskerar att medicinera lite efteråt av bara farten. Det är tyvärr inte nu.
Fundera lite över det du skriver om guldkant, deppighet etc innan du bestämmer dig tycker jag.