av Se klart

Se klart
sön, 2021-10-17 - 00:55

Fixardag, långpromenad och löptur med vovvis, gillar henne så mycket. Har gjort iordning barnens rum (betyder barnbarnens) blev så fint, våningssäng och nya gula påslakan och ordning i legolådorna, krukor, krokar.
Min man har fått min förkylning = med extra allt pga man. Han som har sånt tålamod med mig när jag inte orkar/är sjuk Mitt tålamod med sjuka vuxna män, en specifik, är så dåligt. Behöver jobba på att bli bättre, ska sova på saken kanske vaknar jag upp imorrn och är lite ny! J

Sisyfos
sön, 2021-10-17 - 07:13

Haha, jag har heller inget tålamod med sjuka män… men inte så mycket tålamod att vara sjuk själv heller. Rastlösheten gör sig påmind.
Jag tänker ibland att era beskrivningar här i det vidare livet innehåller receptet till ett gott liv.
Motion, tillfredsställelse (lycka, tacksamhet), avkoppling, reflektioner i stort och smått och nära och kära. Det räcker liksom så.
Har ni läst Tage Danielssons Sagan om flickan som ville bli berömd? Underbar livsvisdom om att tro att gräset är grönare på andra sidan.

Se klart
sön, 2021-10-17 - 09:36

Ja sant @sisyfos- tålamod är vägen fram när det känns snårigt. Och jag LÄR mig av min mans tålamod - med mig- med livet. Det är en av hans riktigt goda egenskaper. Men jag som är snabb (ibland för snabb) blir också otålig när det går långsamt. Så jag gissar att vi passar ihop av det skälet 🙂
Tycker att du, jag, vi är bra på att dela med oss av vad som funkar ”för mig” och då kanske för nån annan.
Det är därför vi på forumets passar så bra ihop! Kram 😍

Varafrisk
sön, 2021-10-17 - 17:53

@Se klart Tycker alltid om att läsa inne hos dig. Det händer alltid så mycket, så mycket på gång oavsett om det är det lilla eller det stora. Och du beskriver det väldigt målande...Ja..tålamod ja....jag brukar ha ett gott tålamod men när det gäller alkohol, förändra matvanor är jag allt annat än bra men jag kan bli bättre.

Önskar dig en fin söndagskväll och en fin vecka den som kommer:)

Se klart
mån, 2021-10-18 - 00:05

Tack @varafrisk för din kommentar- nånting händer det ju för det mesta men mer smått än stort, glad att du läser- ibland blir man (jag) ju lite 8-årings dagbok ”Kära dagbok, idag var det blåsigt..”

Hursomhelst så har jag något behov av att samla dagen- ibland är det reflektioner kring att inte dricka- ibland är det mer vad som varit bra eller inte.
BRA den här helgen; hund-sällskap, massa uteliv (promenader that is) sålt en byrå som jag hade kunnat elda upp så pass har den irriterat mig. Köpt en underbar kostym fast jag inte behöver fler men.. den var så cool-snygg; jag när väl nån dröm men sen kanske man ser ut som en pianofröken-tant som vill vara tuff. Vi får se (älskar min f d pianofröken men jag tycker jag börjar lika henne allt mer och ja.)
BRA: Sprang 5 K och det var mer än ett år sen! Min runstreak- 6 veckor nu- är ju endast 2 km men jag behöver lite längre tid i rörelse för att få fart på skallen.
Jag har känt mig väldigt avkopplad i helgen, för ovanlighetens skull; inga tider att passa. Lite force majeaur pga makens förkylning- och när jag väl lärde mig att hantera hans snytpapper etc så stängde jag liksom av honom (han har mest sovit..) Det var som att ha en singel-helg som nunna.
BRA var också svampplocket- vi har ett ställe som ligger löjligt nära, och löjligt mycket kantareller är det nu. Min tålmodiga man rensade medan jag sprang och sedan lagade en middag som blev mycket konstig. Thai grön curry pga jag hittade japanska auberginer och de finns så sällan. Men visst hade asiatiska kryddhyllan på något vis försvunnit i flytten så det blev mer som en gröt jag har ätit på studieresor i Etiopien. Minus smak.
Hm- det hör kanske inte till bra grejer.

En av de absolut bästa sakerna är att jag lyssnar på Åsa Larssons nya, senaste, men även sista bok om Rebecka Martinsson. Hon läser så fint så man blir som inbäddad.
Jag längtar efter att också vara nån som gillar kokkaffe, kan skjuta en ren om man råkat köra på den, har kärva men kärleksfulla släktingar, valt bort Prada-kappan för fjället. (Har f ö inte råd med nån pradakappa…)
Och som kan prata med hundar.
Rebecka Martinssson, henne vill jag vara för en stund.
Ett tag började jag klä mig som Sara Lund i danska brottet. Sen var jag kär i Saga Morén länskrim Malmö. Härom veckan blev jag helt förälskad i Ia Langhammer- kollega till Robert gustavsson i Det som göms i snö. I en scen satt hon i bilen och åt medhavd fika när de var på något spaningsuppdrag. Jag kunde liksom inte se mig mätt på allt hon rymmer.
BRA och fint att läsa i forumet. Tänker på er när jag ligger med näsan i kantarell-klustrena.
Jag är redo för måndag. Ser fram emot veckan. Men alltid känslan av att spänna fast sig i nån ”fritt fall” på Grönan och sen iväg.
Hoppas ni alla liksom jag har tankat på. Frosten kommer nu men det är så vackert så jag blir helt tagen. Vem har hittat på allt det här fina? Att vi får var med på det.
Wow ändå. Kram 🌸

Sisyfos
mån, 2021-10-18 - 07:11

1111 inlägg i din tråd idag.
Det är för snyggt för att låta bli att notera.
Rebecca Martinsson - visst är det hon som i princip blir ihjälslagen i slutet av varje bok? Just det har jag lite svårt för. Det blir lite för mycket våld.
Det är kul att testa ny mat! Ibland blir det bra, ibland vet man att man inte ska göra om den. Ibland vet man att man måste läsa på lite bättre som med Pitabröden jag bakade i fredags. Lägg mellan två bakdukar för att jäsa… Att försöka pilla loss dem från bänken utan att de punkterades var jättejobbigt men 6 av 15 lyckades jag med. Man får glädjas åt det lilla och åt att jag vet hur jag ska göra nästa gång och att de gick att äta ändå.
Så gläds du åt din kostym. Åt frosten, åt 5 km. Jag Mötte förresten ett gäng springande ungdomar på lördagens morgonpromenad. De sprang så snyggt. Det var upploppet och de sprang med långa vackra kliv. Jag vill också springa. En sån skön känsla. Det får bli mitt mål.
Ha en bra vecka!

Andrahalvlek
mån, 2021-10-18 - 07:47

@Se klart skrev:"Min runstreak- 6 veckor nu- är ju endast 2 km men jag behöver lite längre tid i rörelse för att få fart på skallen."

Grattis till 6 veckor runstreak! Det viktigaste är att etablera vanan tror jag, liksom få in det bland både vardag och helgaktiviteter. Det ska liksom mycket till nu för att jag inte ska uppnå mina 12.000 steg per dag. Endast riktigt allvarliga saker skulle kullkasta det. Med lite fantasi går det alltid att få till, totalt handlar det ju bara om cirka 2 timmars promenad per dag. Klart att det går att knö in någonstans. Morgonpromenaden idag var magisk 😍 Krispigt kyligt, urvacker himmel precis innan solen kommer över horisonten.

Kram 🐘

Se klart
mån, 2021-10-18 - 08:21

Åh @sisyfos jag är inte nån vän av våld men Åsa Larsson skriver om allt annat!
Skälet till att jag själv började springa för 15 år sedan var precis det du beskriver. Jag var ute och gick med mina gåstavar- förbi mig sprang en hind- kvinna i 30nånting ålder. ”Jag ska också” var min absolut främsta drivkraft de första åren 😅
Jag tycker du är otrolig som får in två timmars promenad varje dag. Men förstår också tjusningen en tidig morgon som den här. Det som har varit bra för mig - för att komma igång- är att det varit ett kort spring, men nu verkar det kunna bli längre.
Idag ska jag hämta ut mitt nya Sats-kort. 💪🏻
Kram på er, måndag- helt okej.

Se klart
tis, 2021-10-19 - 00:12

Det allra allra mesta i mitt liv är bra, rullar på, med ni vet vad eftersom jag redogör för när jag tar ett steg till höger och ett till vänster 😩men något jag verkligen inte får ihop är mina matvanor. Jag är ofta inne i jobbet innan jag går upp ur sängen- dricker ett par koppar kaffe sen går jag upp och sätter mig vid datorn och kan sitta mer - eller mindre- i ett sträck. Nån gång sen lunch tar jag något att äta- yoghurt och granola eller bara yoghurt och frukt. Ibland äter jag först vid 14. Jag är inte så jagad kring lunch men behöver ofta svara på Mail/slack som uppstår under tex en förmiddag med mycket möten.
Jag skulle absolut kunna blocka för lunch- bestämma mig för att gå ut eller laga till något hemma. Men jag är noll hungrig då, och har ingen lust att avbryta mitt flow som brukar hålla sig fram till eftermiddagen. Sen saktar jag ner, brukar vara klar mellab17-18.
Sen äter jag middag vid ca 19 (gått ärenden eller handlat efter jobbet) sen äter jag något på kvällen, glass, keso/mango.
Min vardagsmat är noll prio främst dagtid.
Jag får helt klart ihop kalorierna- inga problem. Men jag är så sällan hungrig - när jag är inne i jobb. Idag åt jag vindruvor och en pressbyrå- croissant. Fram till middag
Jag tror faktiskt det blir bättre när vi får börja jobba på kontoret (från imorgon).
Nån mer som har såna skruttiga matrutiner efter pandemin?
kram och godnatt säger jag till min tålmodiga intresseförening som möjligen orkat läsa…

Charlie70
tis, 2021-10-19 - 07:33

@Se klart godmorgon! Jag har precis avslutat mitt projekt mattant. Det blev långt ifrån så många kilon ned som jag tänkt mig (dock en del, och inte klar än) men oj så mycket jag har fått möjlighet att reflektera över vad JAG mår bra av. Hur olika sorters mat påverkar mig, hur sockerkänslig jag är, hur ofta eller sällan jag behöver äta, vad jag sover bäst på osv osv. Och det bästa med min mattant (utbildad hard core dietist av gamla sorten) har varit att hon under hela vägen varit så öppen för mina individuella behov. Att äta tre ggr om dagen med två mellanmål som standard är INTE hennes utgångspunkt. Så, utifrån mina erfarenheter från samtalen med dietisten kan jag ju inte låta bli att fundera över vad ditt (eventuella?) missnöje över dina matvanor ligger i? För jag kan inte läsa in att du mår dåligt någonstans under dagen, bara att du tycker du äter lite "konstigt". Stämmer det?

Kram!

Se klart
tis, 2021-10-19 - 07:59

Godmorgon @charlie
Jag mår bra av min ”kosthållning” jag går inte upp i vikt (som väl är något att se upp med) och kanske är det också så att matlagandet och myset kring det minskat i samband med att jag slutat dricka.
Så som svar är det egentligen konstigheten jag funderar över. Och möjligen vitaminintag och om det kan höra ihop med min morgon-trötthet. Mer logiskt är kanske att det hör ihop med min kvälls-pigghet.
Spännande att höra om dina erfarenheter. Jag gillar hardcore-dietister och är inte någon vän av att förbjuda viss mat. Om vi inte blir sjuka av den förstås.
Kram 🤗

Torn
tis, 2021-10-19 - 09:33

@Se klart Hejsan! 🤗 Så du äter ingen frukost alls då? För mig har det blivit en total förändring mot hur det såg ut förr, när alkoholen stod för majoriteten av min näring. Då åt jag endast en måltid om dagen. Middag kl 18.00 med familjen. På slutet tog den också emot, hade ingen aptit. Nu äter jag alltid frukost, inte så mycket, men 3 mackor eller fil och flingor typ. Lunch, mitt på dagen någon gång, middag kl 18.00. Inga mellanmål att tala om, förutom typ en frukt eller en glass i bland om jag är sugen. Jag är grymt nöjd med att ha fått tillbaka aptiten! Förr mådde jag konstant kymigt, förutom när jag drack öl.
Frukostar på hotell åt jag aldrig tex. Jag minns första gången vi var på hotell efter jag hade blivit nykter. Barnen stämde upp i mycket förvånad, men glad kör: Va! Ska du följa med ner och äta frukost!? 😅

Fy sjutton vad alkoholen hade förstört mitt liv då. Att aldrig vara sugen på mat var hemskt! Kram

Se klart
tis, 2021-10-19 - 15:08

@torn jag äter underbara frukostar på helgen. Hur länge som helst. Croissanter och bröd och hallon och yoghurt och ägg. Då är jag helt avstressad och kan sitta hela förmiddagen med mina papperstidningar. På vardagen, jag hamnar liksom i jobb-tänk innan jag gått upp.
Men i morse masade jag mig upp och åt två mackor, sedan lagad lunch (föll sig så)
Nu är jag trött som en gammal boaorm i soffan efter tröga möten och en lätt huvudvärk på det.
Jag har överlag inte så jättemycket hunger men tror det också kan bero på snusandet, snarare än stress. Jag känner alltid att jag har mycket att stå i- men sitter aldrig någonsin och jobbar på kvällen till exempel. Så linjen mellan jobb och ledig är tydlig. Dåligt samvete för eventuella jobbsaker jag inte hinner är noll procent.
Ikväll blir det korv stroganoff med småbarnen. Kram!

Se klart
tis, 2021-10-19 - 22:55

Har huvudvärk och skyller på dagens regelbundna måltider.. . Skoja.
Min man är fortfarande sjuk och om han har en annan familj baciller som nu börjar göra sig hemmastadda här, då vet jag inte, orkar inte ens tänka tanken.
Idag har jag fått ett besked om en klasskompis som dött oväntat och hastigt. Kan bli huvudvärk. Som ett dovt moln över hela dagen. Jag VET som de allra flesta att livet är helt orättvist (vilket är skäl gott nog att vara tacksam varenda dag att just vi råkat födas just här och nu). Ändå går man runt som nån tant justitia och balanserar vågskålar i sitt dagliga liv.
Allt är slump och tur.
Det vänder för en stund min värld.
Tur att en är nykter och kan tänka de små tankarna till slut. Idag sa jag till min man att jag känner mig som jag har Nalle Puhs lilla hjärna. Jag förstår inget alls.
Haft en så fin kväll med mina ljuvliga små killar, spagetti med köttfärssås, lyssna på ’bra låtar” (man får välja var sin favorit i turordning och alla måste lyssna)
Har ni glömt bort hur rufsiga ettagluttare luktar? Lite skola, balsam, tvättmedel och kastanjesamling i fickorna,
Försök att hitta nån du känner tillräckligt väl för att få snusa i nacken. (Ja jag vet att man frågar först, stopp min kropp)
Blä idag är jag trött men har sprungit min runda. Kram 🌸🥰

Se klart
tors, 2021-10-21 - 00:27

Jag har en UR-jobbig process med ett av mina team på jobbet. Jag har varit chef rätt så många år vilket gör att jag sällan hamnar i lägen där jag blir vill-rådig. Men nu kliar- sliter jag faktiskt mitt hår. Jag kommer ingen vart alls med alla mina ”vanliga” sätt.
Jag tänker att motsträvighet ofta handlat om osäkerhet. Som kan hjälpas med; information, transparens- så här ser våra strategier ut (har bolagets vd bestämt och jag är förankrad i dem och känner tillit till min ledning.)
Eftersom mitt jobb är att skapa kraft och framåtrörelse i organisationen blir de här klackarna i-och därmed tvär BROMS mycket svårt att hantera. Dels för andra som traskar eller springer på. Åt rätt håll. Och för mig som nu har slut på fantasifulla omtag.
Jag har aldrig löst den här typen av situationer med att sätta ner foten och neka med hela handen. Jag tänker inte att det frigör energi. Men nu funderar jag ändå på om det är vägen fram. För att tydliggöra.
Men jag lever i en egen och stark önskan att med bra nog underlag. Väl formulerade mål. Att känna ”jag är med” är huvudsaklig bytta för alla människor.
Jag har kommit 1 enda millimeter på ett halvår. Med den beprövade processen.
Imorrn ska jag ringa en coach som jag gillar mycket och se om hon har tid.
Annars blir det hårda nävar i bordet för att jag känner mig ARG över att samarbetsviljan är så låg på ett par ställen.
Att inte se vägen fram i sådana här situationer är väldigt ovant för mig. Sover dåligt. Imorrn ska jag agera- inte vara stressad och orolig kring om jag utför mitt jobb på fel sätt. Kram på er. Nykter- skänkt alkohol NOLL tankar idag. Verkligen min trossbotten numera. Vilar mot den, mitt livets fundament. Men jag känner mig misslyckad som chef åt alla håll och kanter idag.

Se klart
tors, 2021-10-21 - 00:27

Jag har en UR-jobbig process med ett av mina team på jobbet. Jag har varit chef rätt så många år vilket gör att jag sällan hamnar i lägen där jag blir vill-rådig. Men nu kliar- sliter jag faktiskt mitt hår. Jag kommer ingen vart alls med alla mina ”vanliga” sätt.
Jag tänker att motsträvighet ofta handlat om osäkerhet. Som kan hjälpas med; information, transparens- så här ser våra strategier ut (har bolagets vd bestämt och jag är förankrad i dem och känner tillit till min ledning.)
Eftersom mitt jobb är att skapa kraft och framåtrörelse i organisationen blir de här klackarna i-och därmed tvär BROMS mycket svårt att hantera. Dels för andra som traskar eller springer på. Åt rätt håll. Och för mig som nu har slut på fantasifulla omtag.
Jag har aldrig löst den här typen av situationer med att sätta ner foten och neka med hela handen. Jag tänker inte att det frigör energi. Men nu funderar jag ändå på om det är vägen fram. För att tydliggöra.
Men jag lever i en egen och stark önskan att med bra nog underlag. Väl formulerade mål. Att känna ”jag är med” är huvudsaklig bytta för alla människor.
Jag har kommit 1 enda millimeter på ett halvår. Med den beprövade processen.
Imorrn ska jag ringa en coach som jag gillar mycket och se om hon har tid.
Annars blir det hårda nävar i bordet för att jag känner mig ARG över att samarbetsviljan är så låg på ett par ställen.
Att inte se vägen fram i sådana här situationer är väldigt ovant för mig. Sover dåligt. Imorrn ska jag agera- inte vara stressad och orolig kring om jag utför mitt jobb på fel sätt. Kram på er. Nykter- skänkt alkohol NOLL tankar idag. Verkligen min trossbotten numera. Vilar mot den, mitt livets fundament. Men jag känner mig misslyckad som chef åt alla håll och kanter idag.