Nykter livet ut

Tack för alla fina hälsningar och grattis! Jag känner mig mest att jag gratulerar mig till ett livsavgörande och BRA beslut. Jag gratulerar mig till att jag slipper dricka. Att mitt liv har blivit så rikt på allt annat.
@sisyfos jag ser aldrig att någon kapar tråd utan är glad för allas tankar! Jag är inte heller en bästa vän av AW. Hennes tvärsäkerhet känns nästan ”gubbig”. Hon avfärdade klimakteriebesvär som ingenting- dvs fanns ingen vederhäftig forskning. Då skulle jag säga att forskningen kommit beklämmande kort…
@pilla jag tänker som du. Inte behöver vi mer av vad vi borde? De flesta av oss ha guldmedalj i den sporten, alla år med alkohol har ju varit ett enda gatlopp av borden. Nu är vi här. Det vi bör är att vara lyhörda för våra egna behov och vad vi orkar. Alkoholen gjorde sitt för att nöta ner våra små känselspröt. De måste få växa till sig! Görs bäst utan pekpinnar. 🤗
Jag har min varannandag- tröttma. Då är det lugna gatan här. Vilar allt jag kan istället för Treo och köra på.
Några småskruttar sover middag och spelar Ipad. Storisarna vilar och snickrar. Vi helgar söndagen helt enkelt.
Tänker på er alla, och vilken tur vi har, som har varandra. Aldrig ensam på forumet.
Varm kram till den som behöver en! ❤️

Pigg idag. Var hos frisören klockan 08, så himla lycklig att orka upp och ha energi! solen skiner, mamma kom förbi för att hjälpa mig med några grejer (hon pular på med sitt, vi dricker kaffe och pratar lite när jag tar paus)
Från imorgon har jag tänkt börja gå till kontoret men inte hela dagen utan 4-6 timmar får räcka. Jag hoppas det blir bra, en stund i taget. Kram 🥰

Tack fina vänner @torn och @andrahalvlek och tack för grattis @NiPa.
@andrahalvlek- har själv fått signaler från medarbetare likt din. Först tänkte jag ”ånej kan inte bara folk komma tillbaka och jobba” men nu med nya uppdateringar så har jag förståelse och ska ta det vidare med HR faktiskt. Oro är viktig att lyssna på, du stärker mig i den tron.
Jag har känt mig nästan salig idag. Wow- såhär känns det att orka och ha LUST att göra. Jag är så beroende av den där lusten (gäller väl alla!) men inser när den dippar att det jag vanligen gör på en kvart, liksom blir såå jobbigt.
Men jag är ödmjuk. Varannan dag har det varit såhär långt. Håller tummarna för två dagar i rad.
Mamma var här på middag. Vanliga tillfällen hade det varit ett tillfället för mig att dricka ett par glas vin och den ett par till. Slog mig först nu. Så lätt livet är med den här ryggsäcken av nyktra dagar- snart år. Livet är mycket fint att få vara med om.
Kram alla fina! 💕

Hej @charlie så glad för dina rader men är långt från ett energiknippe, däremot är det precis som du beskriver- känslan av att livet återvänder. Påminner faktiskt om den resan vi gjort ihop. Kram till dig 😍

Heldag på kontoret idag, eller 9-16 iallafall. Det var på gränsen, huvudvärk nu. Imorgon går jag hem vid lunch.
Skjuter massa grejer framför mig som en snöplog. Men det får jag ta när jag orkar och hinner.
Att komma hem från jobbet är verkligen lyxigt och en av de saker som är härligt med att jobba ”på jobbet”. Jag trivs så himla bra i vår lägenhet, nästan knasigt att jag kan få ha det så. Väntar på att min man ska komma hem från jobbet, blir hämtmat idag- minus väntvin- känns sunkigare än någonsin.
Har budat hem amaryllis-påse precis som förra året. Minns att min pappa just hade blivit sjuk då. Att jag ville göra något för mig. Numera känner jag inte så ofta att jag måste ”unna mig” - ett ord jag faktiskt inte är så förtjust i. Men däremot glädjs jag väldigt åt allt fint jag har. Saknar vinet mindre än jag saknar jordgubbar på vintern som @torn skrev så roligt i @charlies tråd. 😂. Saknar ALDRIG att bli full. Stressar ju inte på samma sätt som tidigare så jag saknar inte heller att ”varva ner” med hjälpmedel, lugna kvällar brukar räcka för att tanka energi till nästa dag.
Idag regnar det, mörkt och blåsigt.
Vilken tur vi har, vi som får vara inne där det är varmt. Som har någon att ringa som gillar oss. Som är påväg istället för i baksug. Friska. Pengar på något litet konto. En hjärna som inte är marinerad i alkohol. Känslor som går att se, liksom som tågspår istället för en bilolycka. Ingen skam som ligger millimeter under huden och river.
Tisdag i november, jamen det gick att skrapa ihop lite tacksamhet idag med!
Kram 🥰

@dagsattförändra tack! Tänk att tids nog blir inte mycket kvar kopplat till a, så skönt. 🙏🏻

Jobbat hela dagen- förmiddag hemma och em på kontoret. Roligt och energigivande att träffa kollegor. Lite dränerande att sitta i möten till klockan 17… men så mycket som händer nu, turligt nog är energin påväg uppåt och jag kan anlägga min vanliga ”en sak i taget”- hållning, då brukar det mesta lösa sig. Just nu är mycket i mitt arbete även nytt för mig. Kräver massor, behöver förstå och liksom införliva kunskapen så att jag kan leda min flock med nån sorts trygghet. Men lika ofta hör jag mig själv säga; jag vet inte, det får vi ta reda på, som svar på frågor.
Jag hade aldrig klarat att vara en så osäker chef när jag var ung, haha. Ju äldre desto mer känner jag riktigt genuint att vi behöver vara många kloka som tar gemensamt ansvar. Ingen chef är ett geni. Däremot har jag blivit bra på att sätta ramar. Ingen ska jobba över. Om vi jobbar rätt så fixar vi både utveckling och arbetstoppar inom ramen för vår tid.
Nu ska jag titta på tv (Knutby) och ta ett återfall i mitt glassätande. Ensam hemma, mysigt det med! Kram alla höstrusk-stretare. Mina amaryllisar står på balkongen och bidar sin tid! 🎅🏻

Åh @sisyfos julgardiner står på min lista i livet 😍 så mysigt. Jag tittar på serien som bygger på Jonas Bonniers roman. Väldigt bra måste jag säga. Min man tyckte han hade hört allt om Knutby men denna tillför perspektiv, nä kräla i skuld och skam tror jag inte det minsta på. Men att vara ärlig. Och att stå för det man gör. Människor på jorden har ju inte nån guds tillåtelse att bete oss, tvärtom ställer livet ändå krav på anständighet. Vänlighet mot andra människor. Ungefär som här! Kram 🥰

Sitter på tåget och bakom mig sitter en kvinna 60+ som är plakatfull.
Så sällan jag ser de där alkisarna utom på parkbänken då, och det gör mig sorgsen.
Ett utspillt liv på plats 48 vagn 3.
Jag mitt lilla präkto pratar en stund med henne men inser att hon nog inte riktigt är här.
Idag hade jag ett bra möte med min chef, som jag gillar mycket. Jag har mycket just nu, så jag har i samråd med HR skjutit fram vissa processer. Sånt har jag stor frihet kring. Känner mig aldrig bunden eller att någon bestämmer över mig.
Nu påväg till landet där jag ska leva ut min skrotiga sida till max i helgen och på lördag ihop med vänner. Ibland tänker jag att jag är Mrs Jekyll och Hyde. Folk skulle knappt känna igen mig i mina mjukisbrallor och förkläde..
Nu pratar den stackars tanten så högt i telefonen att jag måste sluta.
Njut av kvällen kära ni! 😍

Nu har damen ringt till tre olika män och erbjudit sitt sällskap utan att få napp. Vill grina. Bättre antabus har jag inte träffat på på flera år…

Åh jag kan vara många saker men nog inte dryg 👵🏻 Har inte sett filmen på många år!
På landet är jag; i rörelse, gör, för det mesta. All min energi sitter då i händerna- förutom när det kommer till smink, hår och snygga gångkläder …
På jobbet går jag iofs snabbt men sitter otroligt mycket och allt som händer händer i huvud eller prat.
På landet kan jag vara tyst en hel dag!
På jobbet är jag väldigt mycket i kontakt med många! Tusen tankar och system- som du har det tror jag. Människor som vill, och pockar på.
Helt olika sidor av mig. Båda ryms. Har blivit mer av allt på något vis! Kram 🤗

@andeahalvlek nej jag tog inte åt mig, det vore väl det värsta om vi nyktra sen ett par år- började bli lättkränkta, vi som känner varandra så bra 😊
@ varafrisk ja vad deppigt. Livet livet som ändå är så ömtåligt. Det vet ju vi som har varit med ett tag.
Kram och godnatt från kamin-värmen. 🥰

Jag kikar in bara och säger hej!
Har haft en superbra helg. Lagat massor av god mat ihop med fina vänner. Vanligen mycket alkohol- mindre nu- fler som tänker på att det inte ska bli för mycket. Räknade ändå till 10 tomma flaskor vin i morse… så viss åtgång var det på 6 personer. Om än under många timmar. Då kan jag tänka mig hur det var ”förr”. Dock räknade jag inte några tomflaskor då..
Promenerat och pratat, sovit middag och till sist när alla åkt hem kokade jag tomatsås på ALLA resterande tomater som nu hade mognat, 6-7 veckor i svalt rum. Konserverat enligt konstens regler, vilsamt för mig detta som jag ibland tjatar om- att göra med händerna istället för att tänka så det ömmar i hjärnan. Känner mig rik med dessa glasburkar i mitt skafferi. Och tänk- sånt kunde jag inte förr, orkade inte.
Veckan som gått har jag varit väldigt glad, i takt med att jag blivit frisk och återställd. Kommit ikapp med jobb, ja ny energi som jag ska försöka hushålla med = lärdom som kommer långsamt. Liksom inte bränna lönen första veckan.
Men apropå det har jag nu dykt in i aktievärlden - inspirerad av @torn, läser och försöker förstå lite mer än baskursen. Köper minimalistiska poster för att följa, lära mig. En gång i tiden sparade jag ihop till insats till ett landställe genom att gå och sätta in mellan 20 och 350 kronor på banken varje fredag, så - ja ungefär på den nivån 😊
Stannar på landet tills imorrn, sån frihet. Mannen tittar på fotboll, jag läser lite här och vill skicka mega-styrka till alla som har det tufft. Och kram allihop’ 🍂💕

Ja @torn, samma här- inte någon förmögenhet för det har jag ingen, men skojigt att använda sin egen omvärldsspaning och applicera på företagsvärlden. Omvärldsspaning 2 är att när man går upp tidigt tidigt för att åka hem från landet blir man trött-trött redan vid lunch… Kram 🤗

Hej @sisyfos
Skaffa ett isk-konto vetja! hur enkelt som helst och inget krångel vid deklarationen. Du betalar en schablonskatt (om jag fattat rätt). Jag har små små framgångar med mitt sparande, mest försöker jag förstå och läsa på, det är kul att lära sig nytt. Kram!

Har en väldigt utmanade tid på jobbet, inte minst ur HR-synpunkt. Tufft för mig som chef (på intet sätt ofelbar men heller inte så dålig som det känns just nu)
Usch jag känner mig väldigt ledsen.
Ska försöka ta det lite lugnt och inte ha för bråttom. Känna efter vad som är vad. Agera utifrån det.
Ibland är chefslivet svintufft, och så är det just nu.
Kram på er. Nykter- en helt och hållet icke-fråga. Vem skulle ORKA dricka en sån här jobbig period, behöver all energi till mig.

Tack fina @andrahalvlek och @sattva för tröstande ord som stärker.
Ja vi är ju också människor. Men vissa medarbetare tar lååång tid på sig för att förstå förändring. Och jag kämpar som tusan för att ”alla ska med” och har förståelse för att det tar tid.
Men när det landar i att jag skulle vara dålig - liksom som idé om chef- det kan jag inte gå med på. Det sätter sig som en blodigel i mig tills jag zoomar ut och ser att det gäller NÅGRA medan andra klarar detta med förändring galant. Glada och peppade, nöjda med jobbliv och ledarskap.
Jag tror den där känslan av att bli beskylld för att vara exkluderande och inte på människans sida- den känns oerhört svår för mig. Men nu är det en ny dag och inte vilken dag som helst utan fredag.
Ta hand om er! Kram och tack igen @ah och @sattva 😍🌸🙏🏻

Så sant @andrahalvlek men du vet som jag hur mycket utrymme en missnöjd minoritet kan ta. Nåväl- möte inbokat, actionplan nedplitad- min chef briefad (för info). Så nu har jag en plan. Tack för pepp! Kram 🥰

Tack @sisyfos tar till mig varje ord 🥰

Haft en helg med upp och ner. Stressig som bara den- fredag, sen iväg på konsert med middag + vänner. Hann knappt kamma mig men trasslade på mig ett par skinnbyxor och vit skjorta och rött läppstift- vilket jag hört är det som hjälper mest mot svarta ringar under ögonen, haha.
Sen åkte vi till landet, lagade boeuf på älg och glass på hallon. Åt godis och somnade framför tvn.
Påväg hem från konserten passserade vi Riche Sturehof, ställen jag och min man hängt på genom åren, verkligen inte ofta men om vi varit ute och ofta liksom slunkit in bara han och jag, innan hem.
När vi promenerade sa han; att en enda sak som jag saknar med att du inte dricker är de där tillfällena när vi gick ut och tog en drink på stan.
Ja, jag kan nog också sakna det sa jag. Men fördelarna överväger.
Ja, det förstår han. Verkligen. Men han har liksom inte fattat vilken stor fråga det har varit för mig. Han har också sett mig INTE dricka så många tillfällen att det skulle vara svårt rent objektivt att slå fast att jag slutade dricka för att det gav mig problem. Med mig själv.
Jag tänkte på det i helgen. Att vissa saker går inte att kompensera. Men det är okej. Det är som det är. Livet blir annorlunda.
För min längtan att glida in på Riche klockan 23:30 och ta en cola. Är noll.
Han får traska hem med sin nyktra fru och jag med mig själv.
Idag har jag satt upp 8 adventsstjärnor/ 7 av glödlamporna hade klarat vintern.
Klippt ner och sagt godnatt till pelargonerna. Ställt in alla krukor, klappat om alla pallkragar. Blivit lite känslo-svag kring sommarlovet. Grävt upp en stor höstanemon som står så illa placerad men kan inte med att gräva upp sånt som börjat växa på våren.
Vi åkte hem, lämnade hund, åkte förbi mamma. Åt rester på rostat bröd, tog en lång dusch och såg en konstig serie.
Löftet om nya rutiner för att komma isäng har gått sådär. Jag är otroligt tacksam över att jag orkade igenom det första nyktra året, snart två.
Ska fundera lite över vad som varit lätt och svårt. Vad som blivit enklare. Vad som fortfarande är svårt- men det har inte med alkoholen utan själva livet att göra.
Saknar min pappa mycket mer än jag trodde. För ett år sedan hade han just klarar coviden. Den 26 december träffade jag honom på hans boende som vi hade fått ordna fram för han var för dålig för att flytta hem. Jag läste högt ur DN, och Vi. Jag tvekade i pressbyrån om jag skulle köpa engelska The Economist som han läst många år. Jag avstod.
Jag läste högt en artikel om. Karin Smirnoff? Han tittade ut över mörkret på parkeringsplatsen. Han var bra på att hålla mig hårt i handen.
Sen åkte han in ett par dagar senare och efter det kunde vi inte prata mer. Snart är det hans födelsedag. Jag kan fortfarande inte fatta att han inte finns för mig.
Han trodde på mig och allt jag gjorde. Han gav i princip aldrig beröm. Han bara var som en stark rauk i blåsten och höll sig alltid bakom mig som skydd för vinden. Jag tror att han, och min man är de enda människorna som skyddat mig från någonting, för det mesta har jag bara gått rätt ut i regnet utan paraply.
Kram och godnatt alla kämpar. Ni är faktiskt bäst. 🙏🏻🥰

Tack @finalisa blir så glad när du skriver! ja du har rätt i att min pappa var särskild, sån tur jag haft 🌸❤️

Godkväll alla fina forum-kompisar,
Vilken vecka, och vilken dag- turbo i nyhetsflödet och seklets kortaste tid för vår nya statsminister- en så viktig dag som kom av sig. Försöker förstå men inte helt lätt att hänga med i svängarna.
Haft bra dagar. Hittat en bra ”lunk” där veckorna rusar på lite för fort men drar ner tempot totalt på helgen. Har haft mycket dåligt samvete att jag inte orkar med så mycket socialt jämfört med ”förr” men börjar komma till ro med att se på min ork som något som tar slut till kvällen…. Och att acceptera det, på riktigt.
Jobbet är ju för mig en stor källa till glädje, stress, kreativitet, roligt och jäkligt svårt.
Den här veckan har jag varit väldigt målmedveten kring några oros-härdar, det har ju inte blivit bra i ett trollslag men däremot känner jag mig handlingskraftig och orkar svåra saker. Jag tror att jag ofta drack på ångest eller oro som det är att vara i ”problem”. Att stå ut där det är jobbigt. Inte rusa i full fart mot ett glas och (dyrköpt) avkoppling. Den analysen är lite ny för mig och känns bra. Inte enkelt men bra att förstå. Och det hjälper mig. Det som är skitjobbigt går över. Ofta snabbare - om man är nykter.
Idag lagade jag middag till mig och min fina man. Inte ofta det sker till vardags, då han står för den mesta matlagningen.
Ska se ett avsnitt av Knutby, lägga mig tidigt. Mina försök att komma upp i tid OCH äta frukost- jag är inte där än 🙄
Ganska så lugnt inombords trots mycket utombords. Imorrrn ska jag hämta en 1,5 åring (undrar om nån minns att hon föddes här på forumet!)
Livet, vilken tur vi har som får finnas. Tacksamheten över det nyktra livet är, ja mycket stor. Kram på er. 💕

@andrahalvlek jag som inte är så kontemplativ- jag älskade Björn Natthiko-boken. Jag tänker ofta på hans mantra ”jag kan ha fel” ändå måste man väldigt ofta agera som om man ändå vet att man har rätt.. men ja såklart passerar också detta- rätar ut sig!
@sisyfos jag tänker nästan dagligen på hur jag löste problem ”förr”. Om jag nu gjorde det. Jag kan idag inte förstå hur jag orkade, men jag gjorde väl inte det. Jag hade aldrig klarat av det jobbet/uppdraget som jag har idag om jag hade druckit. Aldrig. Jag vet inte om jag/vi kommer att lyckas med det här men däremot vet jag att jag gör mitt bästa- och kommer inte känna skuld eller skam om jag inte klarar det.
På så vis är jag numera transparent. Jag behöver inte låtsas nånting. Inte låtsas vara pigg eller orka mer än jag orkar.
Ultra-nyktert på nåt vis.
Ibland känns det skavigt, jobbigt, gör lite ont, känner att det inte finns något förmildrande. Det ÄR verkligheten varje dag.
Men verkligheten som nykter är också överraskande ofta väldigt väldigt bra.
Den är att orka med, att nöja sig. Att inte hela tiden begära mer av livet. Att inte vara så glupsk efter ”nåt annat”. Att bryta vanan att ständigt ”trösta sig” något som idag känns helt absurt, det är ju inte så att jag levt ett skitliv men det såg jäkligt grått ut ibland.
Fri sikt, så god sikt som det går att ha. Det är vad det är att vara nykter.
Kram på er allihop 💕

Hej gulliga @sattva och @torn, vad fint att se er här! jag har lagt ner arbetet för dagen och känner mig sprängfull av NÖJD idag.
Arbetsseger! Nu ska vi köpa räkor och åka till landet. Känner mig som en kämpe och är en kämpe faktiskt. Stolt.
Tack för tips @torn- måste genast kolla, inte hunnit idag- men jag är inne varje dag och övervakar mina ”investeringar”
Man kanske inte får vara daytrader på forumet, men är väldigt nyfiken på vartåt man ska spana en sån här dag 👀
Vi får starta ny tråd: nyktra börshajar!
Stor kram till er alla som läser 😍

Igår hade jag konstigt nog ett sorts sug, vi hade just kommit till landet, packat upp lite mat- min man hällde upp ett glas vin. Där och då- var liksom som hela veckan ramlade över mig och jag ville snabbt-snabbt förflytta mig till lugnet.
Jag koncentrerade mig istället på varje sekund. Nu äter jag det här. Smakar si. Mörkret utanför ser ut så. Adventsstjärnan hänger där. Klassisk Mindful-övning- förskola… efter några minuter släppte det.
Var inte- är aldrig i närheten av att ta ett glas men det är himla bra med snabba tekniker och strategier att ta till.
Och bra att påminna sig om att helst inte hamna där. Går inte alltid i livet.
Men det går att häva- och det går snabbt över. Erfarenheterna från det nyktra livet är också en så tungt vägande, ja det är ju själva livet nu.
I morse fick jag kaffe och croissant på sängen. En fin brasa i kaminen som vi har i sovrummet- en nästan obegriplig lyx. Jag sa till min man; det HÄR är min GT. Det här är min veckans bästa stund.
Hoppas ni njuter av dagen, jag har köpt ett fågelbord för första gången i livet! Kram 🕊

Ja @sisyfos fedsgssuget är jag ju väl bekant med- men skillnaden den här fredagen var ”vi skippar drink och äter direkt” ”drink” för mig är tonic med is, en gurkskiva på längden. Då varvar jag ner, en skön stund mellan veckan och helgen.
Inte haft något alkoholsug på minst ett år.
Mina lördagsmorgnar ja, man börjar gilla croisssanter om inte förr! Kram 💕

Fart på denna dag. Var på jobbet tidigt, mysigt att vara på plats. Vilade ett par timmar kring middag. Sedan mer jobb.
Vet att de här perioderna innebär risk för mig. Jag slår över och blir lite besatt. Imorgon är en dag med hemskt mycket möten. Men sedan ska det hämtas barn- då brukar perspektiven bli annorlunda. Bra. Min livlina. Och min man förstås. Han håller mig hyfsat på marken, lagar mat och fixar.
Igår ägnade jag hela dagen åt städning, min faboritsyssla. Lena rena golv. Inget damm i hörnen.
Jag läste just ett inlägg som handlade om oro kring det sociala här på forumet. Jag förstår det så väl. Mitt sociala liv har minskat. Dels har jag upptäckt att relationer och samspel tar mycket energi. Jag kan inte som förr- gå ut tre dagar i veckan. Jag orkade för att jag drack. Sen orkade jag inte och fortsatte dricka. Så deppigt var det. Och det ÄR lite deppigt att inte vara den fartiga. Men farten ligger numera på jobb, familj (socialt gäng!) och några vänner, lite middagar, sånt. Och så ska jag komma igång att springa igen.
I helgen ska jag på resa utomlands. Gå på julmarknad och roliga restauranger. Köpa några små julklappar. (I övrigt klar med inköpen).
Nu godnatt. Somnar nykter. Har somnat full, med kläder på, snus i munnen. Vaknat med ångesten. Tack till luckan i tiden, Narnia skåpet att få glida in i. En annan värld nu. Tack alla ni på forumets för att ni finns. Kram 💕

Idag bröt jag en sjukt mötesintensiv dag med att hämta barn. En tappad tand, torsk med pommes frites. Ja då placerar sig allt i rätt ordning.
Vad vill du ha att dricka till maten frågade min man
”En stor grog skrattade jag, så har jag sagt förr i tiden. Också då på skoj. Idag kände jag förstås inte att det var vad jag ville ha. Tanken flaxade bara förbi högt där uppe. Vidare!
Nu ska jag äta lite glass- var flera dagar sen. Tänker som sattva att man får passa på sitt beteende. Kram allihop! 🥰

Godmorgon,
Hälsar på barn i Helsingfors 🌟
Igår var en sån där dag som jag hade druckit på- vid lunch. Ledig och på resa.
Jag var trött! Sen blev det en väldigt mysig dag, avslutade med rätt tidig middag på underbar restaurang- som jag njuter av god mat! Alltså jag saknar inget! Känner mig nästan liksom berusad av stämningen, alla människor att titta på och roliga saker att prata om. Sen åkte vi hem. Klockan 22. Inte ens för att vara snäll mot min man kan jag förmå mig att sätta mig på en bar den tiden. ”Det här är jag nu, men kommer vara väldigt pigg och på gott humör imorgon bitti”. Nu ska jag äta frukost och sen blir det julmarknad 🤶🏻🤗

Jamen så himla @sattva. 😍
Mör efter lång promenad. Nu vila.
Vänder och vrider fortfarande på min nykterhet i nya situationer. Det är bra!

Jag läser ikapp på forumet och får nån sorts sten i bröstet av diskussioner som jag inte tror att jag ska ge mig in i. Tänker inte heller upprepa allt sånt jag sagt tidigare. Och jag tänker nog inte be om ursäkt för mig heller. Jag vet inte hur många/ jag tror tusentals/ inlägg jag skrivit hos många här. En del har varit till nytta, en del tror jag inte haft någon större betydelse. Ett ord här eller där kan vara viktigt, annat inte. Det är inte alltid lätt att veta på förhand. Någon gång har jag skrivit för att skaka om eller väcka reaktion. Det tror jag numera inte är något vidare att göra på forumet för det väcker känslor och kan upplevas hårt. Jag lever kanske själv i villfarelsen - eller tron- att det också går att bygga relationer och tillit här. Då menar jag inte att jag skulle skriva skärp dig - som jag skulle kunna SÄGA till min syster. Men kanske mer putta på. Den dialogen har jag med en vän som försöker dra ner på drickandet. ”Bit ihop och bara GÅ inte på fest” kan jag säga till henne. Eller; ”men nu måste du ändå se ett mönster här, komigen”.
Jag tror kanske det inte går att få till här. Även om jag verkligen har vänner och bekanta på forumets som är livsviktiga och där tillit och tolerans är stor. En sorts kärlek kan jag själv känna att vi knypplat ihop en liten trygg väv här utan att ha någon aning om vilka som döljer sig bakom våra namn. Ändå finns ett stort förtroende och vänskap.
I valet mellan det halvt fulla eller tomma glaset är mitt val att allt som kommer med forumet får ingå. Människor får vara som de är, min egen tolerans är hög (kan bero på att jag själv är nykter) och jag har hellre ett spretigt forum än ett där man vaktar varje ord.
Jag skriver som vanligt på i min tråd mest varje dag. Som vanligt är jag rörd och berörd av alla berättelser här. Som vanligt känner jag liksom våg av- hopp! Även när det kan verka lite hopplöst.
Som vanligt vill jag säga tack till alla som orkar läsa mina babbliga inlägg/ som jag precis som @andrahalvlek skrev/ ibland mest skriver för att formulera mig kring dagen och mitt lilla liv.
Kram!

Ja @torn, tack 😍 inte klokt att vi snart är där. Den senaste tiden har givit mig nya tankar, har har liksom förändrats på djupet och det tar mig långt från alkoholens vara eller inte.
För inte alltför länge sen kunde jag känna ett litet stråk av dåligt samvete gentemot min man. Att inget av det där myset som ändå fanns i vårt liv pga alkoholen, fanns kvar. Men faktum är att när vi tex som igår är ute och äter middag i en annan stad så är det så bra! Vi har otroligt mkt att prata om (som för det mesta) det känns roligt och utvecklande. Så var det inte riktigt för ett halvår sedan. Då hade jag lite rastlöshet kvar. Och det där samvetet, ett miniskav. Jag har landat så pass i det här livet att jag faktiskt blivit ”hel”-nykterist.
Ja imorrn sjunger vi lite och skålar i en god kopp kaffe, innan dagen drar igång.
@varafrisk - du är mycket tuffare än du tror, tror jag 😍. Gör dig inte mindre utan samla trupperna på insidan. Vad har du i ditt gäng där inne? Vilka tar du med som du kan lita på? Hur ser din vilja ut- och hur matar du den?
Kram på er, var och en som kan behöva eller bara vill ha en i farten. 💕

Tack @sattva 😍 tänk vad de där första kontakterna är viktiga- och vi kan ”pay it forward” - varje dag.
@andrahalvlek jag går i armkrok 👯‍♂️ Med dig- forumcheck (nästan) ✅ varje dag- då blir nykterheten en självklar del men också viktig, varje dag 🙏🏻
Tack för fint pepp, kram!

Tack @misslyckad så fint av dig! Så glad att du tittar in, läser 🙏🏻 Utan forumet hade jag inte fixar det, helt säker! 💕

Ikväll har jag fått träffa hela min familj för lite samlat firande av födelsedagar, advent. Firat in julen.
Jag har ett extremt läge på jobbet, jag har en hög växel och långa dagar nu. Vågar knappt skriva, vet att det inte är optimalt men här och nu- är det vad som krävs. Är också väldigt bestämd på att vi ska klara förändringar och ny organisation trots bromsklossar. Jag gör rätt. Jag stämmer av med HR inför viktiga steg. Jag är tydlig, transparent och autentisk. Jag leker inte chef utan att leda i min verksamhet går igenom mina sediment av människa och bygger inte på prestige eller status utan att jag tror på team, samarbete och på mitt gäng. Jag tror på gäng, helt enkelt. Men vissa dagar är det sannerligen inte festligt utan himla hårt arbete.
Jag skriver inte det här för att malla mig, jag skriver det för att klargöra för mig själv vad som driver mig och vad jag tror på.
Ett sorts samla ihop mig. Samla in mina lösa trådar som fransar lite.
Kvällen avslutas med lite prat om våra barn så dosen daglig tacksamhet fylls med råge.
Jag vet vad som är viktigast.
Och jag vet att den klarsyn jag har och den riktigt hårda kärnan som formerats (om) inuti. Det har allt att göra med att jag inte dricker, utan lever.
Kram alla som kämpar eller stretar, glädja eller flyger denna tisdag i december.
❤️

Jag har ju inte så mycket att skriva om förutom mitt lilla system för att få amaryllisarna att slå ut i rätt takt, planera för jul och jobba som en dåre. Men det som gör mig otroligt lycklig är att vakna upp en lördag på landet, vara utvilad och jobbet befinner sig söder om ekvatorn. Jag skiter i det när jag inte sitter framför datorn (då känns det å andra sidan på liv och död) men mitt mentala tillstånd är i övrigt guldfisk. Vad sa ni om resultat och strategier- jag hör er väldigt dåligt nu och tills på måndag, tack och adjö.
Nu har jag gjort en potatisgratäng till middagsgäster, min man har gjort en pavlova. Så ja, så mycket mer än anteckningar för intresseklubben blir det troligen inte idag. Precis som det ska år 1 och 11 månader in i nykterheten. Kram 🥐

@sattva 💕😍
Anteckningar av relevans är väl att vi hade gäster i ungefär samma konstellation som för två år sedan och det är en av mina riktigt svarta alkohol- minnen.
Somnade på toa (”ingen märkte” man undrar ju idag men å andra sidan dracks det nog friskt hos fler)
Gick upp och kräktes på natten.
Det var något i den händelsen som tillsammans med några ytterligare den hösten. Blev avgörande.
Det började redan på våren. Eller när började det, egentligen?
Några år innan när vi var på en resa och jag liksom bara drack för mycket- hela tiden.
Öppnade en öl en morgon och klunkade i mig bara för att ens kunna gå upp och klara dagen. Lunchvin.
Sen var det ett par år med nån sorts skärpning. Men så så många spridda kvällar då jag drack 1-2 snabba glas medan min man ockuperade toaletten innan sängdags. Nån sjuk stress över att alltid hälla i sig lite mer. Den började för länge sen. Att jag klarat mig ut ur den där vansinnes-labyrinten. Finns inte ord för den tacksamhet jag känner.
Jag tänker inte varje dag på just de här händelserna. Det är också jobbigt att förstå att det var samma ”jag” men helt förvrängd i mitt beteende. Det känns inte så ofta som jag flyger fram på moln men i själva verket bor jag liksom på ett litet lätt fjäderfint moln dit ångest, svettningar, oro, yrsel, illamående- inte når mig längre.
På det viset är förstås allt i mitt liv annorlunda nu. Kram och fin tredje advent önskar jag er!
Ska pimpa min adventsljusstake och njuta av stillheten på landet nu när gästerna åkt.

Håller verkligen med angående tråkigt och roligt @ah, en helg med gäster och aktiviteter (väldigt kul och trevligt) avslutas med en tupplur, och nu sova tidigt. Njutit som bara den av ”tråkigheten” denna kväll. Ja jag tar rygg på dig vad gäller detta med Ssri. Lite oroligt känns det och kanske behöver jag fortsätta (något får mig att tro det) men inte svårare än att testa sig fram.
@sattva det är skönt att läsa dina tankar och inlägg- känns verkligen som du är I DIG SJÄLV och det är nästan det bästa med att inte dricka. Att orka vara där man är. Låter ju så simpelt men det mesta, själva livets trick- är väl det på något vis. Och att inse hur stort det är.
En vän till min son fick en diagnos, allvarlig och svårbotad cancer. Min son ringde när jag stod på ICA. Det var som ett spjut gick genom kroppen, jag känner inte personen i fråga så väl alls. Men bara (igen!) insikten om skörheten i livet, skyddet som inte finns trots att vi hoppas och liksom inbillar oss. Unga människor dör. Barn dör. Finns ingen som helst rättvisa. Det vi vet är att livet drabbar, livet händer oss. Alla. På olika sätt. Så hur ska vi tråckla oss igenom de svåra psssgerna? Med värdighet, lärdomar, med känslan av att ändå vara levande. Jag har förlorat min syster för tidigt och min pappa ungefär som väntat- sett till statistiken. Mitt liv är? Och har varit så milt. Haft mina megakriser, med mina mått mätt. Skilsmässa, oro för pengar under många många år. Ett av mina barn skört som smörpapper. Nu stadig. Diagnos och mediciner. Till sist hemma i sin kropp, äntligen.
Jag kan inte annat än känna ödmjukhet inför imorgon. Vi får vara med, inte så tung packning. Det är så stort att det svindlar.
Så går mina tankar om kvällarna numera.
Kram 🥰

En dag utan paus, jo jag var ute och köpte mjölk till kaffet. Tack och lov inte så många möten så jag har kunnat jobba undan, många är sjuka och de som inte är det stannar hemma för att inte bli.
Känner nån liten ilning om att det på fredag är dags att packa bilen och köra till landet, där vi stannar nästan tre veckor. Jobb blir det, såklart. Men också ledigt 🙏🏻Kämpar på ett par timmar nu 💕 kram!

En dag utan paus, jo jag var ute och köpte mjölk till kaffet. Tack och lov inte så många möten så jag har kunnat jobba undan, många är sjuka och de som inte är det stannar hemma för att inte bli.
Känner nån liten ilning om att det på fredag är dags att packa bilen och köra till landet, där vi stannar nästan tre veckor. Jobb blir det, såklart. Men också ledigt 🙏🏻Kämpar på ett par timmar nu 💕 kram!

Kunde inte sova inatt. Avslutade jobb i ok tid men sen var det massa pyssel med julklappar och annat vid skärmen.
Tog en sömntablett halv 3 och det är inte särskilt bra grej.
Jag ser mig ofta som en maskin som liksom betar av dagen (när de är som nu) och försöker koppla loss mina känslor men i själva verket blir jag förstås trött.
Det är då jag brukar bli sjuk. Som om kroppen i ett sista desperat försök bara lägger sig ner och producerar feber och orkeslöshet.
Jag vill faktiskt vara lite snällare, min egen gränspolis som jag skrev om i @annabells tråd. Nån som vaktar. Min man är ganska bra på det men jag har ju det yttersta ansvaret själv. Insikt och klarhet denna grå tisdag. Ska sitta helt still och kontemplera över det en stund.
Kram alla kämpar där ute. 😍

Tack tack alla som skrivit här hos mig idag. Jag skulle kunna säga ”ni anar inte vad det betyder” men ni om några vet betydelsen av att lägga bomull och kloka ord kring dagar som skaver mer än vanligt. Idag var en sån dag och även om det inte direkt var desperation jag kände så var det helt klart ett lite skamset viskande ”hjälp”.

Jag är inte bra på hjälp. Att våga be om hjälp är det yttersta av svårt för mig. Det är sådär svårt så det blir lite knöligt i halsen när jag sväljer. Att be om hjälp är liksom ett blottande av, eller snarare att öppna upp för att jag inte klarar allt själv.
Jag klarar inte allt, och framförallt klarar jag inte allt på egen hand.
Det här låter som ord man pratar på förskolan. Jag ligger väldigt mycket efter där.
Jag återerövrar eller kanske erövrar jag insikterna lite i taget.
Tack vare alla era smarta och framförallt så genomsnälla inlägg känner jag mig stärkt i att jag är okej. Att okej räcker bra. Att jag är bra nog, troligen på alla möjliga kanter men också här.
Jag kan hjälpa till. Och jag kan få hjälp när jag behöver.
Körskola för mänskliga livet del ett. Tack för den varsamma lektionen. Kram ❤️🙏🏻

Tack för alla ❤️❤️❤️ Jag bär med mig alla kloka och och tankar, och så kikar jag in här och tänker på det RIKTIGA jobbet jag har gjort och gör varje dag. Nykter.
Slår allt. Kan missa både det ena och det andra, faktura-attester, inlagd sill, eller skjuta medaebetarprocess till februari.
Jag dricker inte. För MIN skull.
Allt annat kommer efter det, hör jag @blendas ord eka inuti.
Att inte ta första glaset är sedan en tid en lag som sällan eller aldrig ens i tanken dyker upp.
Att nykterheten går före allt är också en process att etablera.
Jag tror att det för mig är nödvändigt med forumet- så länge det känns nödvändigt (och så länge jag själv kan bidra med något men det är inte heller livsviktigt varje dag)
För mig har det kommit att bli en del av mig. Ett tag tänkte jag på det som doft-allergi för att man då får avstå vissa festligheter när människor brukar ha parfym! Men numera tänker jag att det är en superkraft, inte en brist. Stor skillnad i mitt mindset som gör mig mer livs-stolt.
Idag kör jag tricket att gå väldigt långsamt, så kroppen tror att jag har all tid i världen!
PS! Tips på superbra tv-serie är Dopesick som handlar om Oxycontin-katastrofen i USA och läkemedelsföretagens bisarra cynism

Tack Blenda för att du kikar in! Dina ord (och så många av era andras) hänger med mig - varje dag. Rikedom! ❤️

Intresseklubben är på besök och delar med sig av kvällen nyheter.
Ä hämtat ut paket = novembersyssla som verkligen blir lättare för varje nyktert år. Inte en enda tanke kring atf vara tvungen att stanna till och villhöva ett glas vin.
Fredag är underbart men inte samma laddning från förr, ett jämnare flöde även om Gränsvakten har att göra för sin lön. Halvsju ss han (rikssvenska helt klart) att jag fick gå ut och handla på villkor att jag lämnade mobilen hemma. Det gjorde jag inte. Men lämnade den sen ifred och stängde av mina kommunikatornsprigram. Köpte hyacinter
Bestämde oss för att stanna kvar istället för att vrålstressa ut till landet.
Gjorde något så lyxigt som händer 1 ggr/år och beställde frukost hem från ett ljuvligt ställe i min stadsdel. 8:45 levereras detta och min princip är att ut och rör på fläsket när du ska handla samt andra mer politiska överväganden kring den cyklande underklassen som växt under Corona då folk tydligen inte längre orkar gå ut och handla sin mjölk.
Fiket ligger en bit bort, har stadens godaste croissanter (jag bjuder @varafrisk om du kommer!)
Det ska vi njuta av imorgon bitti, smoothie, juice och yoghurt.
Helglyx delux men jag har å andra sidan inte hunnit med frukost en enda dag denna vecka så jag har fortsatt jobb med jämnare flöde i mitt liv- och fortsatt eller utökat jobb för gränsvakten från (är det) Hägersten? 👨‍🚒💂‍♀️Han är på inskolning! Kram alla d-vänner! 🥰

D- vänner = f-vänner. ❤️

Tack alla croissant-mumsade och alla ni andra! Jag hade skrivit ett vrållångt inlägg men intresseklubben kan lägga ner pennorna- nu ska det åkas till landet.
Min gränsvakt har alltid ledigt på lördagar. Behövs dylika uppgifter så rycker min man in sån bra vikarie.
Kram från där solen skiner! 💕💂‍♀️