Eftermiddagsnotering. Humöret vill inte falla på plats. Lätt irriterad, frustrerad och allmänt ilsk. En typ av besvikelse över sakers allmänna tillstånd. Långt ifrån känsla av glädje eller nöjdhet. Tänker att det är bättre att säga det högt (skriva) istället för att bli en tryckkokare. Hoppas på det berömda tålamodet och det fakta att saker allting byter skepnad till slut. Kram till alla.

@torpet Du skulle kanske behöva vila mer? Ibland kan det ta ett tag att landa, innan man tillåter sig att bara vara, men frustration och irritation är ett typiskt symtom på att hjärnan är lite ansträngd. Väldigt vanligt vid utmattningsdepression tex.

Kram 🐘

@torpet Hoppas du har en bättre dag idag... Kanske @Andrahalvlek har rätt?
Har du hittat nån avkoppling? Eller är det mer vila du behöver? Min dag är så där, beror nog mer på "annat" än just det a-fria. För så är det ju, livet består av många delar! Kram 🤗

Lunchnotering. @majsan_nu och @Andrahalvlek, ni har helt rätt. Behöver engagera mig i en annan aktivitet eller helt enkelt vila. Rakt på spiken. Idag dock en känsla om att det långa perspektivet kommer att leda mig på rätt väg. Det pågår ju som ni säger på flera plan parallellt och simultant. Även om jag mår grått har helt klart den här nykterheten lett mig till en stadigare inre lugn. En bas. Finns som vanligt saker att oroa mig för, men nu tar jag emot oron på ett annat vis. Bättre. Snart slut på utlandsarbete för den här gången. Det är också bra. Vill också passa på att heja på alla här inne som kämpar på så himla bra. Fint att läsa era berättelser och era erfarenheter! Kram till alla!

@majsan_nu Samma för mig! Men jag är ÖVERTYGAD om att om jag har tålamod kommer det stadiga inre lugnet komma och bosätta sig i min kropp och mitt sinne. Jag känner det. Den intuitionen litar jag på.

@majsan_nu Samma för mig! Men jag är ÖVERTYGAD om att om jag har tålamod kommer det stadiga inre lugnet komma och bosätta sig i min kropp och mitt sinne. Jag känner det. Den intuitionen litar jag på.

@torpet, bra där, lita till din känsla innerst inne, inte ytterst ute som någon här på forumet skrev så fint.
Och om vi är såna som har druckit oss till alkoholstopp så har vi inte mycket att välja på. Vi får jobba oss till det liv vi vill leva. En lyx när man tänker efter, eller hur?
Önskar dig en fin lördag. Lägg örat mot marken så är jag säker på att du hör livets lugna andetag, bara att andas med. Kram 🤗

Morgonnotering. Sovit gott. Så tacksam över min goda sömn. Det gör allt lättare. Har som sagt accepterat att jag är mitt inte i någon form av postakut abstinens. Försöker göra en sak i taget. Det är ungefär som när alkoholen ska lämna kroppen och blodet. Det går inte att skynda på. Vare sig med tusen koppar kaffe eller att röra på sig eller att sova. Jag får snällt vänta till hjärnan har balanserat sig och tagit mig mot de där mer stabila nivåerna. Fram till dess har jag mitt tålamod att luta mig mot. Trevlig söndag alla!

@torpet Jag tror precis som du, det är en process vi måste igenom... Tacksam att jag fått sova bra inatt, ger ett större tålamod med dagen. Lugna andetag som @Se klart skriver! Tålamod som du skriver!
🤗 kram

Morgonnotering. Kylan biter i. Sov som en stock inatt. Brukar vakna "tidigt", men nu sov jag ända till 08.00. För mig är det "sent". Är ju inne på tredje månaden nu. Den stora kraften i den stora förändringen mullrar på underifrån. Det mullret gillar jag starkt. Det är "the big picture". Detaljerna är bara småkrafs i jämförelse med det mullret. Finns såklart en sorts dov saknad efter att kunna slå sig ner runt ett bord med folk man gillar och dricka "några öl". Men skillnaden från andra gånger jag gjort den här resan är att jag har insett att det inte går. Punkt. Som att acceptera ett besked från en läkare om en allvarlig åkomma/sjukdom. Är som sagt antagligen inne i en post abstinens. Accepterar det också. Väntar ut det. Även om det kan ta ett par månader. Allt fortsätter! Kram till alla.

Morgonnotering. Utlandsjobb slut. Ett par veckor utomlands. Många, många tillställningar, middagar och "häng" med folk. Hektiskt. Stressigt. Utanför rutiner. Inte druckit en endaste droppe alkohol. Jag var rädd innan jag reste ut. Eller mer riktigt orolig. Spänd. Nu STOLT! Jag är dålig på att ge mig själv kredd. Har alltid varit. Men nu känner jag att jag verkligen klarat av något. Det känns stort. Riktigt stort. En sorts lugn befrielse fyller kropp och sinne. Tänker njuta av det nu. Kram till alla!

@torpet Härligt! Du ska verkligen vara jättestolt över att du klarade av flera veckors utlandsvistelse med noll alkohol. Nästa gång du reser känns det plättlätt. Allt handlar om att skapa nya nyktra hållbara vanor. Var vaksam på känslan ”äntligen över, fy fan vad jag är bra” för den är också vanlig att dricka på tyvärr.

Du kommer att få fler och fler bra dagar. De dåliga dagarna fortsätter komma men allt glesare. Fokusera på varje pyttepytteliten positiv sak med nykterheten så går den nyktra resan lite lättare. Att bli nykter är att träna på sitt tålamod.

Kram 🐘

Tack för pepp kommentarer! Nu ska jag njuta av natur och träning och god sömn. Arbete också, men i lagoma portioner. Jag ska också, som @Andrahalvlek skriver, se upp med det där med att vara så nöjd att jag tycker jag är värd ett glas. Men nu känns ett sådant steg väldigt långt bort. Kram till alla.

Eftermiddagsnotering. Ännu en kall dag. Landar efter veckor av utlands flängande. Nykter. Nu i naturen. Inte så mycket att notera för tillfället. Tar det som något bra. Det är varken bu eller bä. Det är livet helt enkelt. Men det är i iallafall befriat från den förlamande ångesten, oron och skammen drickandet innebar. Har ju alltid haft svårt med vintern och mörkret. Nu tar jag det med större jämnmod. Inte så mycket att åma sig om. Det är vinter. Jag är här. Allt fortsätter. Kram till alla!

Morgonnotering. Det uppspelta efter påbörjad nykterhet för ett par månader har lagt sig. Helt klar tänker jag allt mer sällan på alkohol. När jag vaknar är det inte alltid det ämnet som först kommer till min hjärna. Viktigt därför tror jag att skriva här varje dag. För att inte släppa kontakten med den process som trots allt pågår. Tror den här processen kommer att vara med mig genom resten av livet. Den kommer dock att ändra karaktär under resans gång. Men om jag skulle glömma att jag är inne i processen finns helt klart risk för dikeskörning tänker jag. Kram till alla.