Har sedan september förra året varit mer eller mindre övertygad om att jag både vill och bör lägga ner det här med alkohol. Klipper med alkoholbeteendet då och då i en vecka eller två, och upplever då i överlag en påtaglig lättnad och förnöjsamhet, men är sedan förbluffande snabb på att ”tacka ja till mig själv” när jag plötsligt bjuder in mig själv till att börja om igen?! Och då håller jag igång var och varannan dag igen en stund. Blir galen på detta!!

Har läst i det närmaste alla trådar i detta forum och igenkänning med många är naturligtvis enorm. Är brutalt avundsjuk på (och imponerad av) er som håller över tid och grunnar på vad som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er...? Hur i h-vete kan jag låta mig själv dricka igen, lite hastigt och lustigt, när jag några dagar/några veckor innan är så sagolikt säker (gång på gång) på att det fan räcker nu! Det är inte inte värt det! Alls!!

Både mängd och frekvens är oroväckande och osunt, även om själva dryckestillfällena inte medför några direkt negativa upplevelser eller tokigheter. Slutar dricka ”i tid” (men har då eg druckit för mkt), gör inga märkliga eller oöverlagda handlingar och har aldrig typ somnat i soffan eller lagt mig utan att tvätta mig o borsta tänderna. Men dagen efter - skjut mig stenhårt alltså... Så vidrigt... Ångest och ofattbart dåligt mående på alla fronter. Om jag har druckit tex tors-lör (aldrig dagtid), blir det en ackumulerad vansinnes-baksmälla/abstinenskänsla som jag hatar och inte kan stå ut med!

Mitt liv är ganska intensivt och jag vet att jag oftast ”bjuder in mig själv till dryckestillfällen” när jag är lite överbelastad och samtidigt speedad och trött. Jag blir då stormglad när jag plötsligt kommer på att ”nämen nu tar vi och piffar upp den här aftonen med vin o bubbel!” ”JAPP” säger jag då DIREKT och tveklöst till mig själv utan att vara ett dugg intresserad av att identifiera något i HALT-modellen (som jag lärt mig om här 😊), eller att ”spela hela filmen”. Där och då vill jag inte hjälpa mig själv till en mental punkt där jag inte vill styra upp en festlighet, så att säga... Jag skiter då fullständigt i att jag typ några dagar/veckor innan fattat ett högst rimligt och klokt beslut att ge fan i att dricka, av den enkla anledningen att det definitivt inte är värt det.

Har som sagt läst här en längre tid och nu skriver jag mitt första inlägg, för att utforska om det kan vara medverkan här, som är en faktor som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er som finns här och som håller över tid 🙂.

Hej förresten 😊! Jag heter (inte 😅) Annabell, jag är 42 år och har ett jättebra liv med superfina relationer till barn och familj (lever utan partner), ett jobb som är givande och jag vill INTE dricka alkohol mer. 🤗

Hahaha - och nu såg jag det jag skrev i slutet av inlägget, och att det kanske verkar som att jag tycker att klokskaperna har blivit särskilt bra sen 1 dec, när jag själv började skriva igen 😂! Det menade jag inte, utan tvärtom - att jag är extra särskilt tacksam över det som skrivits till mig nu i december. Det har betytt SÅ mycket. Inte en chans att jag hålllit i detta annars 🙏🥰!

Tänker inte att du var otydlig gällande 1 dec @Annabell👍🏻 Och tack för dina inlägg! Och blir det ett långt inlägg så är det väl det som behövs för att du ska få säga det du vill ha sagt. Vill man inte läsa kan man ju bara gå vidare.

Allt Gott till dig inför det nya året❤️🌟🎉

Så bra sammanfattat, Annabelle! 👍

Det är nog det jag reagerar mest på när jag läser, att människor inte respekteras utifrån sig själva. Sin egen självkännedom. En balansgång även för mig, senast nu i Varafrisks tråd, där jag dock kunde konstatera att min oro varit obefogad.

Gör si, så blir det så. En mall/sanning som man förutsätter gäller alla. ​Självklart vill vi ha råd och input, men att antyda att någon inte fattat leder ju sällan till någon utveckling.

Tänker att det här med ✅️ och ❌️ kan passa många. Skrev om det hos Varafrisk.

Tack för kommentar angående inlägget i min tråd. Känner att du aldrig mer behöver fundera över att/om du skriver långa inlägg... 😁 Jag brukar avsluta mina forumuppsatser med typ " Det var inte meningen, men orden bara kom och de blev så här många".

Vill tillägga att jag håller med om att respektfullt stöd - vilket absolut inte behöver innebära att vi håller med, tvärtom - ger utveckling och att vi under resans gång förändrar både oss själva och (därmed) självbilden. Det är ju liksom hela vitsen med forumet.

Jag gillade också ditt jobbinlägg AnnaBell. Är väldigt intresserad av systematiken i förändringar eller systematiken i arbete överhuvudtaget. Funderar ibland på hur grupprocesserna ser ut även här i forumet. Ja, sök forskningspengar, jag är på. Jag tänker att alkoholbehandlingar ibland skulle behöva utvecklas litegrann precis som du skriver baserat på olika utgångslägen och då också olika utmaningar. Ibland borde man se bortom alkoholen även om den såklart påverkar negativt.
Bra jobbat med 4 veckor.

Ha en fin sista dag på året @annabell och skriv så långa eller korta inlägg du önskar, alltid härlig och viktig läsning här- hjälper mig att förstå hur beroende vi är av varandra på det bra sättet. Men främst så bestämmer du och ingen annan eller lagom-föreställningar om din tråd 🎓
Så bra jobbat denna december! Starkt som sjutton. Kram till världens bästa and 🦆🌟💕

”Jag, min egen fånge, säger så:
livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet, eller en smekning, den man sällan får, livet är icke ett beslut att gå
 eller två vita armar, som hålla en kvar.
Livet är den trånga ringen som håller oss fången, den osynliga kretsen, vi aldrig överträda, livet är den nära lyckan som går oss förbi,och tusende steg vi icke förmå oss att göra.
Livet är att förakta sig själv och ligga orörlig på botten av en brunn och veta att solen skiner däruppe och gyllene fåglar flyga genom luften och de pilsnabba dagarna skjuta förbi. 
Livet är att vinka ett kort farväl och gå hem och sova...

Livet är att vara en främling för sig själv
 och en ny mask för varje annan som kommer.
 Livet är att handskas vårdslöst med sin egen lycka och att stöta bort det enda ögonblicket, livet är att tro sig vara svag och icke våga.”
Edith S ❤️

Alltså den här dikten är det bäst-värsta jag vet att läsa… Plågsamt vackert om ofritt liv.

Om annan favoritläsning 🙂: Första gången jag läste här i forumet var en nyårsdag. En ofattbart dålig sådan 😣. Några år sedan nu. Sedan dess har jag faktiskt aldrig druckit just på nyårsafton, för jag fixade inte att tänka på att börja ett nytt år typ blind (av baksmälla) en gång till 😵. Men den här nyårsdagen är ändå den bästa på hundra år, för nu har jag en månads nykterhet i ryggen, vilket innebär att jag är grundlugnare och grundlyckligare än andra nyårsdagar ☺️. Kvällen igår var supertrevlig. Alla glada, några drack lite, ingen var ett dugg full och alla skålade in 2022 i Pommac 🥳✨.

Helt knäpptyst från tjatterfjanten. Tror att han har sjukt svårt att få luft, där under alla positiva konsekvenser som valet att vara nykter fått och under alla tankar, som jag numera tänker färdigt, om allt ofritt och hemskt som drickandet medför för mig.

Massor av kramar till er på årets första dag 🥰! 🦆✅

@Annabell Riktigt fin dikt, den måste jag spara! Älskar ord som fångar mig på direkten och får mig att känna igen mig, även om det är bitterljuvt.
Firar oxå in nyår nyktert, andra året i år jag gör det. Bästa sättet enligt mig att starta året.
Har sen många år försökt köra januari utan Mr A, det går ofta knackigt men brukar gå. Inbillar mig att det kanske ställer in kompassen för resterande av årets månader..men tyvärr har det inte varit så tidigare år - men kanske i år?! Jag brukar falla när jag känner att jag varit föör duktig för länge, när jag övertalat mig om att det är så lätt att sluta. För jämfört med att sluta är att hålla i och hålla kvar det livet skitsvårt!
Att stanna i det nyktra, det är min stora utmaning, inte att sluta.
Du ligger långt före mig och dina dagar utan A och tjatterfjanten glädjer mig! Kämpa på! ❤️
Jag kör dag tre nykter idag och det gör mig glad!
Ha en fin dag!

God fortsättning @Anabell, så underhållande läsning du bjuder på, och vilka roliga bilder det ger i mitt huvud. Jag skall starta upp en fight med tjatterfjanten och har som mål att vinna matchen under januari-februari till att börja med! 💪🏼🤗

Jäklar också - jag har ju börjat jobba för 45 minuter sedan 😱. Det hade jag glömt! 🤷🏽‍♀️😆.Tur att jag är så nollprocentigt bakis/ångestladdad och därmed kan tänka och jobba ungefär dubbelt så fort som förra året 😇😂! Snabblistar tre-fyra viktiga lärdomar jag gjorde i grevens tid av 2021 så att säga:

*Vad det enkla uttrycket ”en dag i taget” egentligen betyder (och hur man applicerar det i praktiken)

*Hur man kliver ÖVER en tjatterfjant

*Att det är helt rätt(vist) att gadda ihop sig två mot en (dvs att gadda ihop 🦆gräsanden med 💂‍♀️gränsvakten (från Piteå) mot tjatterfjanten).

*Att landets kanske smartaste och mest välvilliga personer har samlats just HÄR - på forumet (?!) 🤩💖

Kram! 🦆✅

Godmorgon!
Vilka bra punkter 🙂💪🏻 Den sista har jag själv så ofta reflekterat över. Senast igår. Tänker att vi kunde ställa upp som FNs särskilda sändebud, eller bara enkelt ersätta säkerhetsrådet eller ta hand om andra viktiga frågor. Klimat och krig- bring it. Och det är just sammansättningen av alla OLIKA kloka smarta och roliga och snälla typer som gör det. Kanske är mitt ovan resonemang också hybris men tänker att vi haft så oförtjänt usel självkänsla gällande alkoholen att det kan vara ok.
Grattis till insikter som kommer ta dig hur långt som helst! Ha en fin och nykter såklart - måndag. 🌟💕🦆

Full fart på forumet 😃💫! Läser och läser och tänker på att livet är alldeles för lite räkmacka… ❤️

Jag tänker också på vad ”nykterhetsarbete” egentligen är för nånting och hur kan man veta att och hur man gör det…? För vad är det man gör när det initiala, omedelbara, hoppfulla kämpandet med att inte dricka lägger sig? Jo - man gör ’nykterhetsarbetet’… Och då handlar det ju inte längre om en så ”enkel sak” som att slå ner tjatterfjanten när/om han dyker upp. Önskar mig ett litet plikt- och prövningsverk som kunde kalla mig till mönstring och ba ”Jaa mitt barn (de är lite sådär prästiga på prövningsverket), du är kapabel till ’nykterhetsarbete’ på elitnivåååå” och sen skicka mig till Arvidsjaur där det där nykterhetsarbetet liksom bara blev gjort… Men det kommer ju inte att hända förstås🙄.

Men äsch - det är nog ändå några veckor kvar innan jag ska börja med det där riktiga ’nykterhetsarbetet’! Nu sticker jag till Beas kondis och köper en räkmacka 🦐.

Kram! 🦆✅

Godmorgon @annabell
Haha ja just till Arvidsjaur vet jag inte. Arbetet- ibland så trist- känner jag dock väl igen och skulle säga att det (för mig) bedrevs/bedrivs i vardagen. Det handlade i början om två grejer- Stress, eller snarare att hantera stress så att den inte blir så hög att den måste dämpas med ett (fyra) glas. Men också att hitta annat ”kul” eftersom kul för mig varit så himla förknippat med vin. Så jag har behövt verkligen hitta annat än ett (fyra) glas att fylla den lediga tiden med.
Vad jag blivit rätt så bra på sedan jag blev nykter:
Att så frön och odla. 🌱☘️🥬🌿🍀
Att peta ner lökar i jorden. Att fatta liksom kretsloppet i min trädgård, förstå hur jorden- som i mull- jobbar och vad den behöver. Bygga pallkragar. Gräva egna land à la Sara Bäckmo.
Inte alltid kul-kul men mycket njutning och lite stolthet. Den första nyktra vintern sådde jag så många frön att gästrummet höll på att mögla sönder…
Jag har också blivit bra på att köpa kläder (second hand). 🧦👖🥋🧣🧤
Har byggt en ny garderob. Jag älskar mina kläder. Jag blir glad av dem varje dag! Jag har letat efter den perfekta svarta kavajen och igår hittade jag den eventuellt- vi får se.
Jag har kunnat jobba med mer komplexa uppgifter/ också en nykter vinning.
Men oj nu skrev jag alldeles för långt om mina specifika grejer, men tror att arbetet är just väldigt personligt. Sen är det massor av ”arbete” som inte syns men som känns. Att leva sitt liv och tycka att det är bra- och ofta fantastiskt fint. Precis som det är.
Det är nog vad nykterhetsarbetet inneburit för mig. Vi finns ju till som en makalös slump och nykterheten hjälper mig att förstå det, se allt lite klarare. Älska lite mer. Stå rakryggad lite oftare. Gråta när jag behöver.
Du gör en massa arbete precis hela tiden @annabell, var helt säker på det! Kram 🥰 🩱🐬 ✅

Tack för tips och pepp Se klart 🥰! Är ruskigt dålig på att odla (kidsen har varit bättre än mig på att hålla växter och bär och sånt vid liv sen de var typ fem år) 😅. Men en ny garderob - lysande 🤩! Älskar också mina kläder och tycker att de ”gör” mig på många vis ☺️! En fasligt utspridd och oregerlig garderob är dock läget nu och jag vet knappt hälften av vad jag äger i klädväg. Rensa och gå igenom innan man köper nytt/mer är inte min starka sida… Men det ska bli! (Först ska jag nu bara impulsklicka hem en jättedyr snowboard-jacka, som jag definitivt tjänat in på drygt fem veckors icke-drick! 🏂✌️☺️).

En annan grej jag tänkt lite på är att nykterhetsresans olika segrar liksom verkar gå baklänges i dignitet (”storhet” i känslan) så att säga… Dag 1 (och dag 3) är det ju typ bragdguld på! Dag 7 känns ju som något av ett världs-VÄRLDS-rekord. Dag 10 - ett helt vanligt världsrekord och en månad kändes inte mer än ett SM-guld faktiskt… Och två månader undrar jag om det ens kommer att toppa en seger i ett distriktsmästerskap. Inte för att jag tagit varken världsrekord eller SM-guld i nånting, men ni fattar principen 😄. Spelar ju ingen större roll egentligen, något jag noterat bara, som verkar gälla för mig. Fem veckor ✅ igår är ändå fint och tryggt att tänka på 😊.

Hoppas att ni har en lovely lördag 😍!! 🦆

@Annabell Grattis till 5 veckor! 🤗 Det blir nog lite så. Efter ett tag blir det svårt att hålla reda på antal dagar, sedan antal månader. Men antal år är plättlätt ännu så länge i alla fall. 😃 Viktigt att vara stolt över tiden som man har varit nykter tycker jag dock! Det mår man bra av.

Kram

@Annabell Hej! Har nog inte skrivit så mycket hos dig...
Läste ditt inlägg o några tankar poppade upp - Grattis till dina fem veckor! 👍💪
Att antalet dagar i början känns superbra kan jag bara hålla med dig om. Kan även känna igen att ju fler dagar som går så känns det inte lika fantastiskt - men det är ju egentligen ännu större... Vet inte riktigt varför känslorna blir så?!? Kanske rädsla för att inte klara/stå ut/behålla sin vilja? Gäller att behålla sin motivation!
Jag läser runt här på forumet, att läsa om det fortsatta livet ger mig hopp...Men även inlägg från nya medlemmar - får mig att inte vilja börja om från början...
Ja,det var några funderingar från min horisont...Jag har ju ganska många a-fria dagar o dom vill jag absolut inte göra om!!!
Kram från mig 🤗

Grattis till dina fem veckor @Annabell 🎉🌟Fem veckor är stort!! Jag tycker också om kläder men lusten försvann när vi var tvungna att börja använda arbetskläder i och med Covid-19 kom. Dessa kläder passar på mina kollegor som inte har en massa kilos övervikt annars är de verkligen inte till någons fördel. Men men det kunde varit värre….

Kram❤️