Har sedan september förra året varit mer eller mindre övertygad om att jag både vill och bör lägga ner det här med alkohol. Klipper med alkoholbeteendet då och då i en vecka eller två, och upplever då i överlag en påtaglig lättnad och förnöjsamhet, men är sedan förbluffande snabb på att ”tacka ja till mig själv” när jag plötsligt bjuder in mig själv till att börja om igen?! Och då håller jag igång var och varannan dag igen en stund. Blir galen på detta!!

Har läst i det närmaste alla trådar i detta forum och igenkänning med många är naturligtvis enorm. Är brutalt avundsjuk på (och imponerad av) er som håller över tid och grunnar på vad som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er...? Hur i h-vete kan jag låta mig själv dricka igen, lite hastigt och lustigt, när jag några dagar/några veckor innan är så sagolikt säker (gång på gång) på att det fan räcker nu! Det är inte inte värt det! Alls!!

Både mängd och frekvens är oroväckande och osunt, även om själva dryckestillfällena inte medför några direkt negativa upplevelser eller tokigheter. Slutar dricka ”i tid” (men har då eg druckit för mkt), gör inga märkliga eller oöverlagda handlingar och har aldrig typ somnat i soffan eller lagt mig utan att tvätta mig o borsta tänderna. Men dagen efter - skjut mig stenhårt alltså... Så vidrigt... Ångest och ofattbart dåligt mående på alla fronter. Om jag har druckit tex tors-lör (aldrig dagtid), blir det en ackumulerad vansinnes-baksmälla/abstinenskänsla som jag hatar och inte kan stå ut med!

Mitt liv är ganska intensivt och jag vet att jag oftast ”bjuder in mig själv till dryckestillfällen” när jag är lite överbelastad och samtidigt speedad och trött. Jag blir då stormglad när jag plötsligt kommer på att ”nämen nu tar vi och piffar upp den här aftonen med vin o bubbel!” ”JAPP” säger jag då DIREKT och tveklöst till mig själv utan att vara ett dugg intresserad av att identifiera något i HALT-modellen (som jag lärt mig om här 😊), eller att ”spela hela filmen”. Där och då vill jag inte hjälpa mig själv till en mental punkt där jag inte vill styra upp en festlighet, så att säga... Jag skiter då fullständigt i att jag typ några dagar/veckor innan fattat ett högst rimligt och klokt beslut att ge fan i att dricka, av den enkla anledningen att det definitivt inte är värt det.

Har som sagt läst här en längre tid och nu skriver jag mitt första inlägg, för att utforska om det kan vara medverkan här, som är en faktor som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er som finns här och som håller över tid 🙂.

Hej förresten 😊! Jag heter (inte 😅) Annabell, jag är 42 år och har ett jättebra liv med superfina relationer till barn och familj (lever utan partner), ett jobb som är givande och jag vill INTE dricka alkohol mer. 🤗

Imorgon promenerar vi in i dag 4 @Annabell 😃

Har schemalagt mitt arbetssökande så det blir som en arbetadag från tidig morgon. Men givetvis med en lite extra lång morgon-kaffe-stund när man ändå inte behöver stressa iväg. Behöver ju inte heller arbeta ända fram till 17. Kan unna mig att sluta lite tidigare på dagarna också 😉

Jag behöver verkligen rutinerna för att det här ska gå vägen bättre. Ett annat fokus har trätt in helt hållet. Hade ett möte efter "jobbet" och tog en rast emellan. Åkte sen iväg och handlade och tog mig lite mer rast. Kvällen har ägnats åt städning och har gjort balkongen mersommarfin. Landade just i soffan och kikar in här. Har tagit en Propavan inför sömn och tror faktiskt jag kommer sova gott.

Har verkligen inte haft fokus på hur det känns i kroppen idag. Vet att jag varit lite trött och lätt illamående men med en full dag med normala rutiner har jag inte mer än noterat de känslorna. Inga tankar på att vilja dricka vin så långt heller. Men det kommer säkert...

Imorgon blir inte lika aktivt på jobbet, mest lite administrator att ta tag i. Men därefter destomer tyngre saker i hushållet att ta tag i. Om jag har ork kvar efter det blir det nog en promenad eller lite träning. Men jag hinner inte tänka så mycket just nu iaf och det är jätteskönt.

Önskar dig sömn i natt så kikar jag in imorgon igen 🥰

Nu är vi många här på forumet som är i den spännande fasen dag 1-6 ✨🌸🥰. Lavendelblomman, Ny dag, Natalia, Veligaviljan, te, Rehacer, Varafrisk, less12 - och kanske ännu fler 😅! Följer er och hejar på er supermycket ✨💪🏼❤️.

Klockan är 16 och det känns avlägset att jag skulle få för mig att det vore härligt att dricka vin. Fattar knappt att det legat så nära till hands kl 16 de senaste veckorna… Idag (och igår och i förrgår) har det känts så. Noll sug. Inser att det kanske kommer att kännas annorlunda en annan dag, men är glad över att det är så här idag -
Dag 4 ✅😊. 🦆💕

Hejar också supermycket här från andra sidan staketet men ändå så himla exakt samma sida. För idag dricker vi inte.
Så skönt, och njut av känslan @annabell- när hjärnan snurrat klart och hamnat på rätt spår. Mycket skönt. 🌱🌸😍🤞🤞💪🏻

Tack Se klart och Rehacer 💖😊! Och yes Natalia - dag 5 avklarad 💪🏼✅. Hoppas att ni alla har haft en fin dag 🌸!

Jag ser (idag) bara fram emot helg med allt vad såna kan och brukar innebära och rymma när man INTE dricker 😄☀️💞. Är inte orolig att jag ska bli sugen på att dricka i helgen och tänker nästan att jag helt sonika ska ”ta ut segern i förskott” 😂. (Men bara nästan, för högmod går väl före fall och ingen blir ju gladare än en tjatterfjant om han ser att man är off guard… 👊). Att ta ut segern i förskott kan vara bra tänker jag, på så vis att då utgår jag helt enkelt från att det är självklart, givet och bestämt att det ska göras annat än dricka vin i helgen 😊.

Kram till alla 💞! 🦆

En dag i taget räcker bra, men såklart att lite hederlig hybris kan vara på sin plats.
”Självklart, givet och bestämt” kan du lägga till övriga affirmationer, mycket användbart. 💪🏻🌸🦄
Hoppas att du mår bra, att du känner efter och glädjs över vad du åstadkommer, glöm inte! Kram 😍🌱

Hej 👋💞!

Hemma igen efter kvällstur till havet (bara 20 min 🚙 från där jag bor), dit min pappa flyttat nu när han gått i pension. Ett sommarställe, som jag inte har superstark relation till då det införskaffades när jag redan flyttat hemifrån, som nu blivit fint permanentboende 😊. Det är dag 6 nu ✅ och ”inte-dricka” må vara enkelt för tillfället. Men ”JAG-och-livet-känslorna” är desto svårare.

Stora tankar och kramar till er 🥰! 🦆

Bra jobbat AnnaBell! Den där ”segern i förskott”-känslan tror jag är bra. Efter år av tragglande när jag fortfarande såg alkohol som något positivt och avslappnande så gör jag inte det längre. Även om jag dricker ett glas ute i sociala sammanhang så väljer jag ofta bort de glasen också eftersom det inte längre är något positivt förknippat med alkoholen.
Alkohol gör mig seg, initiativlös och orolig. Men jag tror att ”JAG och livet” arbetet är nödvändigt. Och att det är nödvändigt att göra nykter. Tänker att det är för att man inte riktigt har tid för JAG och livet som det blir svårt. Man hinner inte med. Lyssna på Närvaropodden kanske Avsnitten: Metatänkande, Vanor och The Work. Många bra tips på hur man kan arbeta med jag och livet. Lycka till!

Tack för pepp 🙏🥰!! Lite kaffe och JAG-och-livet nu ☕️. Lördag och ☀️😊. Dag 7 och jag törs lägga in min ✅ för jag vet att jag inte kommer att dricka idag 💪🏼🌸! 💖🦆

@Annabell Du jobbar på så bra!❤️ Härligt med lite kaffe JAG-och-livet känslorna! Precis så ska det tas, prio är att du ska må bra, då kommer det andra att falla på plats också.

Ha en riktigt fin lördag🌞🌱💕✅

God morgon @annabell, hur är läget och vad gör du en sån här dag? Kram!
Ps. Jag känner mig ibland som din (och andras) töntiga kompis. Hon man försökte skaka av sig men nej. Hon stod på skolgården med tjocka glasögon och utställda manchesterbyxor med utanpåliggande fickor och bara; ”men jag då?”
Det gör inget att känna sig så, men bara en varning om att jag är fortsatt lika envis. Kram 🤗🦄✅🕯

Tack för att du finns Se klart🤓💖. Du är nog den otöntigaste person jag vet!

Jag bara tappar fokus igen och igen 😥. Var helt säker på att det var klappat och klart den här gången. Jag är färdig med drickandet, på riktigt. Ändå gropen två dagar i rad och jag mår jättedåligt denna somriga dag med massor att uträtta 😓. Sånt slöseri med liv. Jag verkar inte ta det här på tillräckligt stort allvar… Jag ska träffa företagshälsovården nästa vecka (ang nåt helt annat) och funderar på om det kan vara värt att ta upp detta där. På nåt sätt vill jag skruva upp alla allvarsamhetskranar, så att jag inte KAN välja att strunta i vad jag innerst inne vill, behöver och måste få till - ett liv UTAN att dricka alkohol. För det är precis det jag gör när jag väljer att dricka igen - jag ”äschar” att det inte alls blir bra för mig att göra det. Okej - 7 juni och ny dag 1… 🥵🦆. ☀️