@Himmelellerhelvette Andas, andas, andas. När folk beter sig som idioter brukar jag tänka att den som mår riktigt dåligt är just idioterna. Sen brukar jag tydligt, helst inför någon annan, säga att det här är mitt ansvar, det där är ditt ansvar. Delat ansvar är skit om inte båda parter bidrar lika mycket. Fortsätt skriv - låt alla jobbiga tankar sättas på pränt, det lättar på trycket inombords.

Kram 🐘

Tack snälla för era stöttande kommentarer när jag var så arg❤️ Det hjälpte mycket att få ur mig det här. Dagen efter mådde jag mycket bättre och har fått rätsida på mitt och hennes jobb! Det blev en bra fördelning tillslut även om vi inte pratade något direkt med varann mer på flera dagar.

Just nu mår jag väldigt bra faktiskt! Firade 22 månader nykter i förrgår! Bara två månader till min 2års dag! Tiden har gått så enormt fort! Känns som det är 10månader jag varit nykter och ska fira min 1års dag om två månader! Konstigt att ett år bara försvann så! Men jag har gjort ett gediget jobb med mig själv! Gått till botten med så många känslor och beteenden och grävt i mina inre vrån för att syna även det som jag varit mest rädd för. Det har varit läskigt men så givande.
Nu försöker jag kommunicera mina tankar och känslor så gott jag kan till dem som betyder något för mig. Vågar visa mig svag och säga att jag inte orkar när jag inte orkar.

Jag vill vara ärlig mot mig själv och andra, jag vill vara snäll mot mig själv och andra. Jag vill vara omtyckt av mig själv och andra för den jag är, inga fasader. Jag vill vara en förebild för mina barn, visa att man kan vara självsäker och ha lika kul som alla andra när det är festligheter utan att behöva dricka alkohol. Vill att dom ska lära sig att man kan gå på fest nykter, lära dom att det inte är alkoholen som gör festen utan sällskapet med dom man tycker om.❤️

Jättefint skrivet, om vem du vill vara, och faktiskt redan är. ❤️. Just att vara en förebild för både små och stora barn, en trygg person som inte förändras för att hon dricker alkohol, någon som alltid står för sina ord. Du är en fin förebild för dina barn och andra. 🤗🤗

@Himmelellerhelvette Så himla klokt och fint skrivet!❤️Å Varmt innerligt Grattis t 22 månader! Fantastiskt🥳 Jag håller på med samma resa …det känns som om jag blir friare lite pö om pö🙏🏻

Kramar 🥰❤️

@Himmelellerhelvette Grattis till över 22 månader!🥳 Ja, jisses tiden går verkligen fort! Den känns så långsam i början av nykterhetsresan men sen så ramlar tiden bara på. Du har verkligen hitta din värderade riktning och inre kompass som leder dig och du är inne på en fantastisk inre och yttre resa. Det kommer att gå upp och ned, men riktningen kommer att hela tiden leda dig framåt om du lyssnar på dig själv och tror på din egna förmåga❤️

@Himmelellerhelvette Grattis till 22 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och till alla aha-upplevelser du har fått efterhand! Du blir allt duktigare på att hitta orsaken till skav och starka känslor - och tar hand om det mycket bättre 🥰 Tänk så mycket starka känslor och tankar som vi har dränkt i alkohol back the days. Sorgligt.

Kram 🐘

Så fint @Se klart ❤️ Glad jag blev! Jo det är lite sisådär faktiskt! Tror vädret påverkar mycket och jag har engagerat mig för mycket i min mamma och jag har skadat mig så kan inte promenera som jag älskar, sedan har jag ju som sagt sagt upp mig och är arbetslös om några veckor. Försöker tro på att allt kommer ordna sig och att det finns en plan för mig även om jag inte blivit medveten om den ännu. Jag har fallit tillbaka i mitt matmissbruk och det tar på min självkänsla och energi.

Hur är det med dig? Kram

Åh, lite mer helvette än himmel just nu alltså? Så är det ju ibland men jag vet- och du vet- att detta kommer du igenom. Du är urstark. Även om det inte känns så kanske just idag, så är du det.
Och precis, vi finns här! Kram 🥰

@Andrahalvlek @vår2022 @Se klart och @Sattva, tack så skönt det känns att komma in på forumet och känna värmen från er❤️

Detta med medberoendet är hemskt, det är så mycket sorg för min mamma som kämpar så! Hennes kropp orkar snart inte bära henne mer och hon försöker låta mig tro att det är som det ska i huvudet på henne. Hon försöker skratta och låtsas som allt är bra eller så är hon faktiskt lite glad och mår lite bra. Kanske är det jag som överanalyserar? Jag har hamnat där igen då jag sätter mig in i hur fruktansvärt tragiskt hennes liv är och lider nått fruktansvärt med henne! Jag förstår inte hur hon orkar fortsätta leva, hur hon hittar anledning att inte överdosera och få somna in. Det hade jag gjort i hennes sits. Jag lärde mig att ha avstånd till att känna hur hon borde känna men nu är jag tillbaka i lidandet. Maktlösheten i att inte kunna hjälpa utan att själv drunkna. När jag hjälper mår jag så dåligt själv och när jag inte hjälper mår jag så dåligt över hur ensam hon är. Men hennes hjärna funkar inte helt längre och det blir svårt för mig att ha tålamod sedan får jag dåligt samvete för jag är så hård mot henne. Jag är hård i attityden sedan gråter jag när jag lämnat henne! Igår flera timmar efter jag åkt därifrån slog det mig som ett fysiskt slag i bröstet från ingenstans helt plötsligt! En sådan ångest att jag kände hur luften bara försvann sedan grät jag väldigt länge! Jag bad gud om att hjälpa henne! Snälla gud hjälp henne!

@Himmelellerhelvette Åh, det låter så plågsamt jobbigt, för er båda 😢 Jag tänker att vissa saker ska man inte göra, för att man är för känslomässigt involverad. När min mamma blev sängliggande hösten 2019 efter en fraktur i en ryggkota kontaktade jag kommunens biståndshandläggare. Min mamma beviljades hemtjänst flera gånger dagligen, hon beviljades ledsagning i samband med vårdbesök och hon fick även trygghetslarm. Det gick på nolltid.

Jag jobbade heltid och hade mig själv och yngsta dottern att ansvara för, jag kunde fan inte städa hos mamma och duscha henne också. Vi bor i en liten kommun med 30.000 invånare, och kommunen har verkligen levererat. Nu mår mamma mycket bättre och har endast städ var tredje vecka och tvätt varannan vecka kvar som hemtjänstinsats. Plus ledsagning vid vårdbesök och trygghetslarm.

När vi träffas vill jag hitta på roliga saker. Nu är hon piggare än piggast, och vår relation är bättre än någonsin. I tisdags var vi på stadsvandring och imorgon ska vi på sommarteater. Jag berättar det här för att du ska veta att med rätt hjälp kan nattsvart vändas till något som känns helt okej. Men du kan inte bära din mamma, däremot kan du kontakta biståndshandläggaren på kommunen. Kanske ska man göra en demensutredning?

Och även om din mamma sagt nej till hemtjänst och vårdkontakter tidigare så ska du fortsätta fråga och prata om det. Plötsligt en dag säger hon ”Ja, jag vill ha deras hjälp”.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Så himla tungt för dig och jag förstår verkligen att det tär och gör så ont❤️. Att ens mamma befinner sig i ett sådant eländigt tillstånd och den maktlöshet du känner. Det låter som att du har hjärtesorg och att det är svårt att finna tröst. På något sätt behöver du ju ändå få ro, få hjälp och inte ta över hela ansvaret för din mamma. Det blir övermäktigt och det skadar dig. Kanske ändå ta kontakt med kommunen, kanske du redan gjort, och höra dig för om hur du kan gå tillväga och få hjälp?

Sköt om dig❤️