av Flarran

Flarran
tis, 2024-08-20 - 15:43

Hejsan! @B.Å, Har just varit in på din sida och sett att du passerat fyraveckorsstrecket som nykter. I stort sett alltså en hel månad utan nervgiftet alkohol. Det är bra gjort kompis. Själv siktar jag nu närmast på att passera 10-månader som alkoholfri. Vilket i stunden inte kännns helt omöjligt, men jag tar inget för givet då man vet hur snabbt det kan svänga i ens humör som dystemiker. Men nu känns det då helt okej vilket man är tacksam för. Så gör som tidigare även denna dag och tar därför allting ett steg i taget. För så länge man inte dricker alkohol så går man då sakta framåt liksom.

Ha det gott!

B.Å
tis, 2024-08-20 - 17:13

@Flarran tack min vän för att du uppmärksammar mig.

Jag ser framemot att få gratta dig på din 10 månaders dag, det blir stort och du kommer komma dit. En dag i taget kompis, vi gör det så bra.

Önskar dig en fin kväll, med goda smörgåsar, rock n roll och kloka beslut :)

Flarran
tis, 2024-08-20 - 20:38

Nu har det blivit kväll igen medan man sov en liten stund, på väl helt fel tid som som det kan bli ibland. Kände mig när jag öppnade ögonen en aning nedstämd och lite tom och tänkte att här någonstans så hade man tidigare öppnat en ölburk eller tagit sig ett glas vin eller nån annan alkohol. Men nu fanns inget alkoholsug alls utan jag kunde tänka ganska klart och förstod att det väl var energibrist på grund av helt vanlig hunger och lite törst efter nån alkoholfri dryck.

Men hade inte ens ork att göra mig en smörgås och hälla upp ett glas mjölk, så tog en kokosboll ur en kartong på köksbänken och fick då energi så pass att jag klarade av att öppna kylskåpsdörren och ta mig en läskedryck som jag öppnade och drack en slurk ur nyss. Då kom jag på att man ju även hade en påse med popcorn med cheddarsmak som inhandlades igår. Tänk det var riktigt gott med ett par grabbnävar med popcorn och en deciliter läsk alltså.

Som idag nykter och alkoholfri så har tydligen det logiska tänkande börjat att vakna till så smått. För en känsla sade mig just att, nu så finns det väl så pass mycket energi att du kan äta något mer näringsriktigt med lite vitaminer och sånt. Kanske alltså nån frukt eller så. Men har ju ingen frukt hemma och inte nån ork att gå och inhandla något päron eller banan som man väl borde ha haft i en fruktskål tillsammans med nån klementin.

Så tror att det får bli en liten fryst pirog som man värmer på ett par minuter i mikron och sedan festar så smått på tillsammans med resten av den cola man har kvar i den lilla burken. Det var kul att du tittade in en sväng här kompis @B.Å, Nu fortsätter vi och kämpar vidare alkoholfritt alltså. Tänk, nu kom man på att det var dags för ett glas med helt vanligt vatten också, vilket smakar rätt bra, så det går tydligen åt rätt håll med hjärnans återhämtning liksom.

Ha en fin kväll!

Flarran
tis, 2024-08-20 - 23:26

Några tankar om peth-prov och körkort. När jag nyss läste ett inlägg av en medlem på detta forum. Då kom jag att tänka tillbaka på hur man kände kring alkoholpolitik och körkortsfrågan det förra året kring den här tiden när väl en vindunk stod och jäste i nåt hörn. För hade ju som jag upplevde det drabbats av ett uppkäftigt och integritetskränkande peth-prov och kände väl att detta land då väl hade blivit ett ruttet och sketet kontrollsamhälle helt bortom vett och sans.

Nu ska det alltså sparkas på den som redan ligger liksom. Det var det som jag bland annat kände när jag skrev det första inlägget på min väl kanske lite knepiga sida. Körkort är för rätt många ett viktigt verktyg för att kunna existera, vilket de styrande tycks ha förstått och tydligen vill använda som ett styrmedel för att kunna reglera den enskildes livsstil ända ned till den sista droppen så att säga. Koppla sedan bara andra mindre hälsorelaterade krav till körkortet så går det nog att få konformitet i det mesta...

Minns hur jag efter ett blodtrycksprov och läkarkontakt för en förnyelse av blodtrycksmediciner hade fått lämna diverse blodprov som en gång om året tas i samband med förnyelse av livsviktiga blodtrycksmediciner. Hade råkat hamna hos en ny stafettläkare som väl ville vara lite duktig och strikt följa reglementet genom att inte vara det minsta förstående för den övriga problematik jag stundtals har, som diverse för mig idag tyvärr icke medicinerbara jobbiga psykiatriska deldiagnoser.

Men detta är en en helt annan historia. Nu när jag tittar tillbaka i backspegeln minns jag att det faktiskt fanns allvarliga tankar på att gå och skaffa ett vanligt ID-kort och bara låta körkortet man ännu har kvar bara få försvinna all världens väg ned i soptunnan för att jag skulle kunna fortsätta att dagligen supa skallen av mig som var vanligt då, fast jag inte mådde bra av detta. Men efter några månader som skribent och läsare på detta eminenta forum ser jag väl lite mindre hatiskt på läkaren som agerade överförmyndare så att säga.

För nu förstår jag väl lite bättre hur pass beroende av alkohol och hur fast jag var i alkoholträsket. Men att det tas peth-prover utan att det informeras om detta är inget annat än ett vedervärdigt och grovt integritetskränkande oskick anser man väl någonstans ännu. Fast för min del var det väl sett ur backspegeln liksom en nyttig erfarenhet. För det tillsammans med en hel del andra nyktra insikter har väl bidragit till att man nu ännu kan sitta här alkoholfri och skriva dessa ord så att säga.

Ska man gå efter regler kring körkort och peth-prov så får alltså en körkortsinnehavare endast följa vid var tid gällande och av myndigheter rekommenderade antal glas alkohol som expertis anser vara inom hälsomässigt rimliga ramar. Något berusningsdrickande finns det då alltså inte utrymme för. Men en liten sällsynt förekommande snaps, lättöl eller minimalt litet glas vin. För den ”goda” smakens skull och då under väl strikt kontrollerade och reglerade former så att man kan fortsätta att vara en fin liten kugge i samhällsmaskineriet och snällt betala skatt för dessa alkoholdroppar är tydligen vad som gäller.

Då har jag faktiskt kommit fram till att då kan man ju lika gärna helt ge fingret åt allt vad alkohol heter om man nu som jag känt ett alltför stort behov av sånt vilket man gjorde direkt från den första slurken surt vin man en gång för en massa år sedan intog. Nu lade man just in en portionssnus och tänkte att när de styrande får för sig att ta blodprov för kanske förekomst av möjlig överkonsumtion av nikotin eller så, kanske kopplat till rätten att få inneha körkort, då får man väl snällt gå över till nån sockerfri halspastill kanske.

Så visst kan det väl vara bra att man fick en knäpp på näsan det förra året och lite allmänt nedsättande och oförskämda läkarord i brevform om risker med överkonsumtion av alkohol och eventuellt framförande av fordon, precis som att man vore helt okunnig om detta trots att man på alla år som körkortsinnehavare aldrig hade åkt fast i någon poliskontroll för ens intag av en liten punschkaramell. Sammanfattningsvis så hänger det väl kanske på patienten att kunna föra sin egen talan för att inte mista sitt körkort om det nu känns viktigt att ha. Men det viktigaste av allt är då ändå att inte dricka alkohol alls. Detta om man inte vill riskera den egna hälsan i onödan är väl något som man börjat inse så smått.

Ha det gott!

Carisie
ons, 2024-08-21 - 05:50

God morgon Flarran. Många bra tankar på pränt från dig precis som vanligt! Jag vill bara bekräfta vad du skriver om att prover tas utan patientens vetskap - det är ALDRIG okej. Patienten, som ju faktiskt ä en individ, SKA informeras om vilka prover som ska tas, varför man vill se just de provsvaren och på vilket sätt resultaten kan gagna/styra eventuell behandling. Ska man hårddra det så kan det likställas med att tex operera bort gallan för att den är sjuk och få veta att de tog en njure också för att de behövde den. Allvarligt skämtat. Det är såna här saker som gör att människor inte har förtroende för "vården" och inte söker för åkommor utan kommer när de är i så dåligt skick att de inte har nåt val längre. Det är fruktansvärt! 😕

SÅ - då har den här intensivvårdssjuksköterskan rantat igång dagen. Den är lång. 7-22 idag - hoppas hoppas jag har sköna kollegor och bra patienter idag.
Må bäst!

Carisie
ons, 2024-08-21 - 05:50

God morgon Flarran. Många bra tankar på pränt från dig precis som vanligt! Jag vill bara bekräfta vad du skriver om att prover tas utan patientens vetskap - det är ALDRIG okej. Patienten, som ju faktiskt ä en individ, SKA informeras om vilka prover som ska tas, varför man vill se just de provsvaren och på vilket sätt resultaten kan gagna/styra eventuell behandling. Ska man hårddra det så kan det likställas med att tex operera bort gallan för att den är sjuk och få veta att de tog en njure också för att de behövde den. Allvarligt skämtat. Det är såna här saker som gör att människor inte har förtroende för "vården" och inte söker för åkommor utan kommer när de är i så dåligt skick att de inte har nåt val längre. Det är fruktansvärt! 😕

SÅ - då har den här intensivvårdssjuksköterskan rantat igång dagen. Den är lång. 7-22 idag - hoppas hoppas jag har sköna kollegor och bra patienter idag.
Må bäst!

Flarran
ons, 2024-08-21 - 07:41

Nu är det onsdag och fyra timmars sömn blev det i alla fall. Alltid något sa Fan när han såg Åmål, för att väl skoja till det hela med en historia man hörde som liten grabb. Får väl försöka att göra tidig kväll senare idag om man då kommer ihåg det liksom. Men rutinen att ta sig ett glas vanligt vatten på morgonen i stället för något onödigt ljummet blask med alkohol sitter då är rätt skaplig nu. Fjorton grader varmt, lite molnigt grått utanför köksfönstret är det här idag. Borde väl försöka att höja stämningsläget en aning med en kopp varm mjölkchoklad och några goda limpsmörgåsar som ju brukar fungera som lite solskens-medicin på morgonen. Det var kul att du @Carisie, tittade in en sväng här idag. Förtroendet för läkarexpertisen ja, den är väl inte alltid direkt på topp efter en del mindre goda erfarenheter så som patient. Men visst kan man väl precis som på ett lotteri ha tur nån gång och hamna en aning mindre fel ibland. Så det är väl synd att inte klaga höll man på att säga. Förresten, hoppas att du får det inte alltför slitigt i bunkern som du väl brukar skriva om.

Ha en fin dag kompis!

Andrahalvlek
ons, 2024-08-21 - 10:04

@Flarran Jag har en liknande erfarenhet. Hösten innan jag blev nykter tog jag ett blodprov för att se om jag hade kommit till bukt med min järnbrist. Utan min vetskap togs då ett prov (vet inte om det hette peth) som var relativt högt och läkaren skickade hem ett brev med formuleringen. ”Rekommenderar alkoholstopp”. Thats it.

Jag blev så arg att jag rev brevet i småbitar, och sen drack jag friskt några månader till. Men den läkaren sådde ett frö hos mig, det är jag säker på. Men omhändertagandet av vården är uruselt. Jag borde kallats på möte, erbjudits samtalshjälp osv. Jag var ju då i en sits då jag inte alls ville fejsa sanningen.

Kram 🐘

Flarran
ons, 2024-08-21 - 19:19

Nu har man varit utanför dörren igen. Det blev en cykeltur på några kilometer för att bland en del andra andra sysslor ta ut lite kontanter. Vilket är kul att ha i en burk så att man ser ungefär hur mycket man spar var månad på att inte mata bolaget med en massa pengar för diverse hälsovådlig alkohol.

Gick sedan in en matbutik i närheten och inhandlade lite frukt och grönsaker. Bananer, klementiner och lite tomater fick det bli idag. Passerade sedan läskavdelningen och ölhyllan i butiken och fnyste åt burkarna som stod där och liksom flinade åt en. Köpte helt enkelt i stället några burkar med energidryck och mera konserverad sallad. Ha! Där gick allt alkoholdjävulen på en nit igen alltså.

Sitter nu och äter lite chips och dricker kolsyrat vatten och funderar nu så smått eventuellt på att ta mig lite kaffe och kanske nån kokosboll som man har kvar sedan tidigare i en kartong. Det var kul att du @Andrahalvlek tittade in en sväng i morse. Ja, inte behöver man då känna någon tacksamhet gentemot sjukvården när det gäller deras insatser för att hjälpa en till ett bättre mående. Det har då för min del från deras sida i princip varit helt obefintligt.

Men det är väl som det heter att, själv är bäste dräng. Vilket man då har lärt sig genom åren. Har nu funderat lite till, och tror nog att magkänslan faktiskt är mer inställd på en liten pizzabit och god sallad till, känns det som i denna stund.

Ha en fin kväll!

Flarran
tors, 2024-08-22 - 09:12

Torsdag och grått utanför köksfönstret, övervägande molnigt och regn väntas står detta att läsa angående väderleksprognosen. Knappt fjorton grader varmt, det går väl mot höst liksom. Har då lyckats sova några timmar i alla fall och dricker nu mitt morgonvatten. Tacksam för allt ska man ju tydligen vara, och det kan man väl vara om man känner sig på gott humör och verkligen menar vad man säger för annars blir det ju ett lögnaktigt hyckleri känner jag i stunden. Var dag har nog av sin plåga står det skrivet och nog är det sant. Det finns inte mycket till energi här vid köksbordet där man dricker sitt glas med vanligt vatten, men det är ju bara som vanligt och inget nytt. Känns som att dystymin har fått lite extra kraft och energi denna dystra och gråa dag. Men någon alkohol suktas det ändå inte efter. Kände ju länge att det bara var att liksom sitta och slå sig själv i huvudet med en flaska och nog var det väl så alltså. Vad ska man då roa sig med i dag kan man då tänka, kanske försöka att få på sig tofflorna och gå ut med den där soppåsen i hörnet som visat att det gått ännu en dag liksom. Tacksam för att inget är för evigt det kan man då vara, så biter väl ihop och står ut med skiten som man alltid gjort vad det nu ska tjäna till. Men det är väl den högstes sätt att se av vilket virke man är av kanske. Såg just att jag varit medlem i precis 10 månader på detta eminenta forum. Det är väl värt att fira med en kopp varm choklad och tre goda limpsmörgåsar sade mig nu en känsla.

Ha det gott!

Flarran
tors, 2024-08-22 - 11:08

Man kan inte bara sitta och deppa sade mig en känsla i stunden när man började tröttna på skiten och tänkte på att vad är det för mening med att må så sketet psykiskt sett som man för det mesta ju trist nog alltid gör. Tänkte då på gamla mormor som brukade säga att man inte har roligare än att man gör på sig, vilket hon väl sade lite med glimten i ögat. Hade nyss lyssnat lite väl länge på en väl lite deppig blueslåt och kände att man så sakteliga åkte hiss sakta ned i känsloläget som väl förr innan man började att jobba med sig själv nyktert och alkoholfritt väl skulle fått en att ta taxi raka vägen in till bolaget efter några flaskor med flyktsoda. Så körde igång en rockig upptempo-låt med musikgruppen Sid King & The Five Strings och den svängiga låten Let 'Er Roll. Tänkte lite extra på lyriken i textraden ”The way we're livin' ain't nothing but a big rat race” Nog kan det väl kännas så ibland när man bara liksom rusar fram som ett tåg för att slita med en massa prylar som väl kan kännas rätt meningslöst. Men som gamla mormor sa så har man väl liksom inte roligare än vad man gör sig. Nej, nu får man väl försöka att piska sig själv till att klä på så sig och gå ut med den där soppåsen och inte bara sitta vid en dator och skriva en massa tok som väl inte har nån större betydelse i evighetens kretslopp så att säga.

Ha en fin dag!

B.Å
tors, 2024-08-22 - 11:46

@Flarran hej på dig kompis.

Tror din mormor hade rätt, när allt känns trist och tråkigt kan man höja volymen och vicka lite på rumpan så blir allt genast lite roligare.

Ha en fin dag du med :)

Flarran
tors, 2024-08-22 - 12:48

Man vet för det mesta inom sig vad man egentligen behöver och det är sällan något som kommer utifrån i form av onyttigheter som bara ofta stressar en inifrån och sedan blir till en loop som bara drar en ned på en negativa känslans nivå där man bara liksom alltmer sjunker ned i trista tankar som gör allt bara tyngre och tyngre.

Hade jag haft lite mer energi så hade jag väl kanske satt på mig skorna och bara tagit en rask promenad åt nåt håll. Men har alltid drivits av målbilder och att det ska vara någon mera mening med saker och ting än att att bara rusa iväg för att det väl är så nyttigt, vilket väl man vet, men inte orkar att tänka på alltid. För då blir det bara stressande tankar och då känner jag mig bara än mer trött och orkeslös och det har jag då ingen nytta av.

Har nu i alla fall ätit mina goda limpsmörgåsar och sugit i mig en kopp med god mjölkchoklad samt även diskat och sitter nu och dricker en kopp med kolsyrat vatten och har även blandat i ordning en trevlig 50-centilters plastflaska att ha med mig i min ryggsäck om det skulle ske ett litet underverk att jag får en extra energikick som gör att jag kommer utanför dörren.

Nog finns det en vilja till att på cykel ta mig till nån butik och kanske köpa nån liten kul pryl på en loppis eller nåt sånt. Borde väl även kanske försöka att ta mig ett till dopp i någon badsjö i närheten innan hösten är här och det blir för kallt. Men ordet borde, och att orka är ju lite olika prylar liksom.

För här är då energinivån väl inte större än att man väl knappt orkar att skriva dessa ord. Har då nyss i alla fall bytt låt på spelaren till en med mer energi så att man väl börjar att så smått fundera på att kanske ta sig ut på balkongen och kanske få sig lite frisk luft så att man kanske, kanske i alla fall kommer ut med den där jäkla soppåsen man tröttnat på att behöva sitta och tänka på i alla fall. Förresten, @B.Å, det var kul att du tittade in här en sväng kompis.

Ha det gott!

Flarran
fre, 2024-08-23 - 00:33

Nu har midnatt passerats och fredag har det blivit igen. Idag fick man då inte så värst mycket gjort, var vad man tänkte i början av de sista timmarna under torsdagen igår. Det tänkte jag när man slog upp ögonen omkring 22:30 och väl kände sig lite värdelös och funderade över hur trött och slut man kan bli av att försöka ge sig på att sätta om en blomkruka. Ja, att fördela den till två krukor för att rädda den ursprungliga från att helt enkelt bara vissna av misskötsel på grund av energibrist.

Har väl i tidigare knepiga inlägg på min sida skrivit om de två kaktusarna eller svärmors tunga, som dom väl kallas som man har haft i en himla massa år efter sina bortgångna gamla föräldrar. Har väl haft lite dåligt samvete ett längre tag över att de halvvissna växterna som stått där på sina respektive fönsterbrädor och liksom skrikit i rummen efter lite kärlek och omvårdnad rätt så länge.

Torsdag var det alltså igår för en stund sen och tanken var i början av den dagen att, vad ska man hitta på och göra för kul att göra om man inte har kraft att gå utanför dörren med ens en soppåse... Detta om man inte kan sova och då klokt nog inte har nån alkohol hemma att trösta sig med eller väl mera sanningsenligt, förgifta sig med en aning, och då i bästa fall väl slå ihjäl lite tid en stund. Detta så att man inte behöver tänka så himla mycket på hur uselt psykiskt man mår för det mesta.

Tja, hur som helst så kan man ju bli en trädgårdsmästare, eller en jordbrukare i miniatyr var då en nykter tanke som poppade upp i skallen igår. Sagt och gjort så plockade man fram en massa prylar här i köket. Krukor, en liten spade, nyinköpt jord, några pinnar för att vid behov stödja växten och så vidare alltså. Detta för att försöka rädda åtminstone en av de minst 50-åriga växterna som såg rätt så hängiga ut om man ska vara ärlig.

Men det var inte det lättaste att plantera om växten ifråga, trots att man planerat operationen rätt så länge genom inköp av jord, nya blomkrukor och ögnat igenom en text i en bok om krukväxter som inköpts på loppis i vintras som var. För som energilös psykiskt utmattad dystymiker hade jag så lite energi att jag höll på att somna där jag satt och gäspade med en jordpåse i famnen. Men skam den som ger sig. För strax innan midnatt som var, så kunde man fira att en blommorna då satts om.

Nu är det bara den andra blomstackarn kvar att ta itu med när man eventuellt får oanade krafter framöver. Får väl se om den första överlever operationen eller drunknar av kärleksfull övervattning liksom. Men med Guds kraft och lite tur så går det hela kanske vägen. Det tog jag mig allt en slurk kolsyrat vatten på. Tänk att man då lyckades komma ut med den förjordade soppåsen också innan midnatt igår vilket väl känns som en liten bragd.

Ha en fin dag!

Flarran
fre, 2024-08-23 - 03:32

Man får då ingenting gratis här i världen. För man får alltid betala allt på ett eller annat sätt, det har man då lärt sig från dag ett och även med tiden liksom. Motvind och uppförsbacke var något som jag brukade berätta för min gamla mor att det var vad jag kände för det mesta. Hela skoltiden var ett levande helvete som man inte saknar det minsta. Inte lärde man sig då mer än det mest basala som att läsa och skriva hjälpligt. Men det man vill ha får man ju kämpa för och betala för själv.

Tänker på att morsan brukade lyssnade deltagande när man ibland väl berättade om hur det kändes, och att lyssna den konsten kunde hon då. Fast hon väl rent praktiskt på grund av sin svåra psykiska sjukdom inte hade så mycket att komma med, eller att kunna dela med sig av rent praktiskt kanske. Men man lärde sig väl se saker på ett annat sätt, som man numera andligt sett väl har lite nytta av.

Minns att jag kunde tala med min mor om i stort sett allt ungefär, och det var väl lite som att ha sin egen dygnet-runt-psykolog när man växte upp kanske. Men sådant som man kände skulle bli för svårt och tungt för henne att höra det besparade man då henne. Så man kom väl egentligen inte framåt egentligen fast det kändes då terapeutiskt hjälpsamt på den tiden.

Senare så kompletterade man väl en del försynt uppriktighet med att läsa en hel del facklitteratur och psykologiska texter på det lokala biblioteket. När man var i närheten för att väl inhandla en del starka drycker i bolaget som fanns i dess direkta anslutning. Nytta och lite nöje på en och samma gång... Har aldrig sett mig som alkoholist skrev jag väl ungefär i mitt första inlägg och nog är det väl i sak fortfarande så man känner nånstans liksom.

För den substans man hade kunnat fastna för var väl i stort sett den som snabbast hade kunnat få en att slippa känna ständig nedstämdhet som man inte kunde begripa vad den kunde bero på liksom. För även när man slapp ut ur det fängelse som väl skolan kändes som, så var oron, energibristen, den konstiga sociala ångesten och nedstämdheten alltid en ständig följeslagare. Det var väl bara i några få stunder som man kunde känna nån slags inre balans och harmoni. Men det varade sällan mer än en kort stund.

Man hoppades väl att allt skulle bli bättre med tiden och att nästa år eller nåt sånt skulle vara den tid då allt blev bättre liksom. Ja, mera psykisk balans och inre harmoni och under tiden, så satt man väl i nån mörk vrå i sin ensamhet och drack nån ljummen och blaskig medhavd alkohol och såg diverse människor och tider komma och gå så att säga.

Till sist så befann man sig på den plats som man från början kanske hade trott skulle vara som ett minne för längesen och inget annat liksom. Nu snurrar en gammal melankolisk sång på i de slitna hörlurarna och här vid köksbordet tänker man att... Nog är det då allt tur att man har en övertygelse bortom all fantasifull ofta rituell kyrklig tro att skaparen Gud fader leder en vägen fram genom även den mest mörka stund liksom.

Dricker nu lite läskedryck och kan då säga att man får vara rätt så tacksam över det kalla faktum att man ännu efter drygt 10 månader som medlem på detta forum kan sitta i detta kök helt nykter och alkoholfri i denna tidiga morgonstund när almanacksbladet visar att det är den tjugotredje augusti och att termometern på fönsterbrädan säger att det ute i det regniga mörkret är femton grader varmt.

Ha en fin fredag!

Carisie
fre, 2024-08-23 - 06:17

@Flarran Så fint skrivet ❤️ Då beskriver vad jag tror många av oss känt och med en nakenhet som är spot on.

Jag tror ingen vill kalla sig alkoholist - för det är ju nåt fult. Nåt skamligt och smutsigt - det vill ingen ta i med tång. När jag var liten var alkoholister gubbarna/tanterna på bänken medan grannen Harry var "periodare". Farbror Loffe var lite törstig och tant Alma var förtjust i vin. Men alkoholister var de då rakt inte.

Tack för tänkvärd läsning. Hoppas du fick somna om en stund.🩵

Flarran
fre, 2024-08-23 - 09:30

Det känns så här i stunden att man liksom är ute på grönbete och känner sig för på något sätt. Det är så mycket man har lärt sig om allt möjligt. Men så mycket man har att försöka att sortera i rätt fack, pärmar och lådor på något vettigt sätt så att säga. För visst har man väl fått en ny chans att göra om och förhoppningsvis göra rätt nu som alkoholfri. Det tänker jag nu när man dricker lite vanligt vatten och funderar på att senare väl ta en kopp men varm mjölkchoklad och ett par smörgåsar.

Men det går lite darrigt på nåt sätt. För säker på sig själv är man då inte än. Men nykter det är man då i alla fall. Känner inte något alkoholsug heller vilket känns lite ovant faktiskt. Men visst kan det väl finnas stunder då man skulle vilja kunna stänga av jobbiga tankar, men det går ju med andra metoder än med berusning faktiskt. För det är ju som man har fått lära sig bland annat här på forumet bra med lite träning om man nu då har ork att pyssla med promenader och sånt.

När jag bara drack en massa alkohol jämt så gjorde jag ju ändå halvt om halvt en massa grejer. Prövade väl på rätt så mycket, och läste en hel del om det mesta för att få ett hum om saker och ting. Hade väl även en massa drömmar om framtiden och hur saker skulle kunna vara och bli. Men har aldrig kunnat bestämma mig för något tror jag, vilket väl till viss del är något som hör till det psykiatriska som man väl kan hänföra till nån diffus deldiagnos som psykologer väl talat om.

Hade jag tidigt kunnat fokusera på något lite mer ingående, och då lagt lika mycket tid och energi på kanske en enda grej och blivit bra på den. Ja, varit lika fokuserad på kanske musiken som man väl blev på att mest lösa allt som kändes jobbigt med att fly in i alkoholdimman som det blev jämt. Då hade man väl kanske varit en rätt välkänd musiker och haft en massa musikverk med i diverse filmer och sånt där, vilket väl vore kul liksom. Men det är väl inte för sent än.

Tänk, nu glimrade man ju till lite helt spontant och blev en aning positiv. Får nog försöka att jobba mer på att tänka på ett mer positivt sätt och inte fastna i ett feltänk som väl morsan brukade säga. När jag började skriva här på forumet fick jag väl rådet att testa AA. Men nåt sånt skulle för mig med en social ångest aldrig fungera. Jag skulle aldrig klara av att sitta mitt i en ring eller grupp av människor och säga: Hejsan, jag heter si och så och är alkoholist, det skulle inte fungera alls.

Det skulle bli panikångest direkt och jag skulle inte få fram ett ord, jag skulle bli helt tyst och det skulle bara kännas hemskt alltså. Tror att en ny tillfällig läkare av något slag på öppen-psykiatrin väl började tala om att de hade en grupp där man kunde sitta på detta sätt och tala inför en grupp, men det förklarade jag då direkt att det fungerar inte för mig. Jag fungerar inte på så sätt.

Dessutom så var det ju inte bara alkohol i sig som hade gjort att jag mådde så psykiskt dåligt, vilket jag visste så tydligt då jag ju hade mått psykiskt illa och varit darrig ända sedan jag var rätt så liten. Men det hade väl varit enklast och mest ekonomiskt för sjukvården att kunna skylla mitt mående på missbruk och inget annat tänker jag nu liksom. Kommer ihåg att jag vid det första besöket sade att jag har så många problem att det väl inte finns nåt att göra, men kanske har ni nåt piller som funkar. Men det hade dom ju inte visade det sig. Nu får jag dessutom klara mig helt själv med endast allmänläkare på en vårdcentral.

Psykoterapi det har jag ju nu själv pysslat med i realtid ett längre tag och i stunden känns det väl rätt så okej faktiskt. Men det svänger ju rätt så snabbt i mitt humör och energilös är jag då precis som tidigare, men som nykter är jag då inte lika envetet dagligt mörk och uppgiven i sinnet som jag var förr om åren. Så kämpar väl vidare som nykter och alkoholfri ett tag till då det kanske vänder och blir lite bättre. Får nog vara noga med att fokusera på sånt som man blir på gott humör av, så som lite trevlig musik utan någon deppig lyrik känns det som. Förresten, @Carisie, det var kul att du tittade in en sväng här kompis, sånt uppskattas.

Ha det gott!

Andrahalvlek
fre, 2024-08-23 - 10:38

@Flarran Visst funkar skrivandet som en slags terapi. När jag skriver tvingas jag att sätta ord på känslor och tankar - och ofta får jag själv en aha-upplevelse när jag skriver. Att någon sedan läser och skriver en hälsning är liksom bonus. Vi är ett gött gäng här 😍 Genom att läsa om gamlingarnas resa och hjälpa noviser får man dessutom den viktiga repetionen. Vårt undermedvetna påverkas först när vi har repeterat och utfört vissa saker många gånger.

Ha en bra fredag kompis!

Kram 🐘

Flarran
fre, 2024-08-23 - 14:29

Hejsan! @Andrahalvlek, Det var kul att du tittade här en sväng kompis. Du har helt rätt, för att skriva så här på ett forum som detta, och då helst dagligen vid behov om man då orkar och har möjlighet till det. Nog funkar det allt lite som en slags terapi. Misstänker väl även starkt att det tar lite energi från skapandet av musik som väl var en stresslindrare tidigare. Men tror att det har varit viktigt att fokusera på det hela med skrivande som man har gjort i hela tio månader faktiskt. Vilket så här i backspegeln känns lite otroligt faktiskt.

Försökte väl i början även skriva en del i pappersform, bara för mig själv ett tag. Men det blev inte att man riktigt kunde slappna av och bara låta tankarna komma helt naturligt och spontant. Det blev för mycket att jag tänkte på hur jag stavade och sånt där tekniskt krims krams, satt och tittade på bokstavskrumelurerna, och smakade på orden liksom, och det blev inget flyt i det hela så att säga.

Nog märks det även att man har fått ur sig en del jobbigt tankeskräp som skapat ett ingrott feltänk som man ofta bara satt och drack alkohol på, som man sedan satt och deppade och ältade omkring. Det blev så mycket onödig rundgång i tankemaskineriet på nåt sätt. Nog känns det allt lite bättre nu än innan man hittade hit och började att skriva av sig lite liksom.

Har inte heller haft något riktigt starkt alkoholsug på ett bra tag faktiskt. Men det kom en släng när jag såg en gammal rolig videofilm med Jönssonligan här om dagen faktiskt. Det varade bara en liten kort stund efter en filmsekvens. Det var väl nåt gammalt pilsnerminne som låg och skräpade i ett hörn av hjärnan kan jag tro. Var nog i nån solig sommarscen, kanske det var ljussättningen som spelade in, för det var inte i nån sekvens med skådespelare, musik eller dialog konstigt nog.

Men nog får man vara vaksam på hur man tänker och känner, och inte slappnar av allt för mycket än och ropar tjohej och tror att man kan prova ens en liten lättöl. Det känner jag då rätt så starkt alltså. För det är då att kasta sig direkt i fara, och det vill man då inte nu när man har börjat på så pass bra. Gamla tankespår finns ju kvar och man ska ju inte väcka den björn som sover heter det ju. Som du ju brukar säga inte glömma, och aldrig ta det första glaset är det som gäller alltså.

Ha en fortsatt fin dag!

Flarran
fre, 2024-08-23 - 15:31

Medveten närvaro och hur man tänker och känner och då andas lugnt 4-7-8, och sånt där och att inte låta störande och stressande tankar komma in i bilden och få en ur balans var något man tänkte på en kort stund här vid den gamla köksdatorn. Då landade det en liten fluga på datorskärmen, som där så gick omkring på skärmen och väl undrade vad det var för en manick som den hade landat på. Då flög sjuttsingen i en och man fick lust att roa sig lite med flugan som man vet har en rätt bra syn och är rätt så alert. För jag använde då muspekaren och förföljde flugan över skärmen och den flyttade då lustigt nog på sig hela tiden en aning förskräckt alltså. Tänk, vem behöver väl nån alkohol för att nyktert kunna roa sig en liten stund på en fredagseftermiddag...

Ha det gott!