av vår2022

vår2022
fre, 2024-11-22 - 07:10

@Vinäger Tack❤️. Ja, man blir klokare av att inte mata hjärnan med alkohol😁. Trodde inte att man kunde förändras så mycket i sinnet som jag gjort genom att vara nykter. Har blivit så mycket mer chill och mer eftertänksam. Mer reflekterande och ser möjligheter. Framförallt har jag verkligen förstått att vägen ut är genom vägen in. Att genom att vara sann och ärlig mot mig själv och genom att nyfiket möta mig själv, få kontakt med mig själv, så har jag ändrat mina tankar om mig själv. Det har fått mig att riva bort mitt pansar, mina murar och blottat den äkta sanna jag. Det har gett mig ett lugn, det har gett mig värme och kärlek och jag har blivit fri från mina egna tunga bojjor. Så vägen ut är verkligen genom vägen in, utan alkohol som bara förvränger sinnen och är en självdestruktiv briserande bomb! Ha det gott!❤️

vår2022
sön, 2024-11-24 - 08:52

Det har varit fint att kunna få njuta av snön, solen och krispiga grader några dagar. Idag väntas regnet komma i eftermiddag och tyvärr slaskväder. Ska komma iväg i skogen innan det vänder. Jag har haft några fina dagar med min dotter som jag hängt med och vi har haft fina samtal och även sträcktittat på en serie tillsammans. Det var nog egentligen den första gången som vi pratat djupt om mig och alkohol. Hon sade att hon inte upplevt att jag haft så stora besvär, visst att jag blivit påverkad och full några gånger men inte liksom mer än så. Berättade om att jag i flera år druckit varje dag, gömt, smugit och även tagit återställare. Men att jag gjorde det mest hemma och gömt mig, att hon inte bodde hemma då. Att jag hade så mycket ångest och blivit alkoholberoende, en alkoholist, att det finns så mycket skam i det och att toleransen ökat kraftigt. Att ytan kunde se bra ut men inom mig kaos, ångest och abstinens. Att det finns en sårbarhet för alkoholberoende och även alkoholism i generna.

Det kändes fint att kunna prata mer på djupet med henne om detta. Som att vi kom ännu närmare varandra. Även att hon ska vara mer medveten om sårbarheten och generna. Jag berättade också hur mycket bättre jag mår nu och att min självkänsla ökat och hur ångesten ändrat karaktär, att jag kan hantera den på ett bra sätt nu om den dyker upp. Hur min självinsikt och självmedvetenhet ökat och att mina tankar om mig själv är snälla och förlåtande. Hur min och hennes kontakt blivit bättre och tillitsfull för att jag är mer tillgänglig och att jag är bättre på att lyssna.

Jag är verkligen så tacksam för min nykterhet och vad den medfört för mig och mina relationer. Insikt, självmedvetenhet, självmedkänsla, tillit, närhet, kärlek och värme. Jag kan vara den trygga zon och stå stadigt med fötterna på jorden även om det stormar och det känner hon. På denna bra plats skulle jag och min familj aldrig kunnat vara på om jag inte slutat dricka. Skål för nykterheten! 🥳❤️

Andrahalvlek
sön, 2024-11-24 - 09:20

@vår2022 Vilket fint samtal du hade med din dotter ❤️ Tänker att jag också ska ha det med min äldsta dotter. Igen. Vi har haft många samtal, lite då och då. Det jag faktiskt undrar över är om hon är orolig för att jag ska ta återfall?

Minns ju min egen pappa som slutade dricka flera hundra gånger, och började dricka igen efter ett tag. Jag minns hur jag pendlade mellan hopp och besvikelse. Hur orosklumpen i magen aldrig riktigt försvann. På slutet var jag så luttrad att jag slutade tro på att det skulle gå vägen. Och det gjorde det ju inte heller. Han dog vid 64 års ålder, med söndertrasad lever. Min ex-svärfar fyller 86 år nästa helg, samma antal år som min pappa skulle fyllt i november om han hade fått fortsätta leva.

Jag tror inte min dotter släpar runt på samma oro, för jag har ju inte slutat ”offentligt” en massa gånger och börjat dricka igen efter ett tag. Jag har mest bara hållit upp för egen del, och fallit tillbaka igen i destruktiva dryckesvanor. Gång på gång. Men det har varit min hemlighet.

För mig var det viktigt den första nynyktra tiden att hela tiden fortsätta påminna mig om varför jag slutade dricka, för att inte frestas att prova att dricka ”måttligt”. Och med tiden upptäckte jag ju att det nyktra livet var SÅ mycket bättre 😍

Kram 🐘

vår2022
sön, 2024-11-24 - 09:45

@Andrahalvlek Tack för ditt inlägg❤️. Jag har pratat lite med min dotter då och då men hon har liksom inte velat höra så mycket och inte frågat vidare. Denna gång var det hon som frågade mer och ville höra. Vi har tidigare haft mer samtal om henne och hennes otillräcklighets känslor och ångest och närmat oss så. Troligen har hon närmat sig för att hon känner att jag är mer trygg nu och kan ta emot och att hon inte behöver tänka på att hon oroar mig med sitt. Vi kan nu också se så mycket likheter i våra känslor och när de blir äldre tror jag att de mer också förstår att även vi mammor är människor med känslor, psykologisk mognad😂. Det känns så bra för mig att hon tar kontakt när de känns tungt och efter samtalet mår hon alltid bättre. Vi är också väldigt lika i att inte ge upp och att gå igenom det svåra för att komma ut på andra sidan. Sen är hon mycket modigare än mig och vågar utmana sig i sitt yrke och i andra sammanhang.

Varför tror du att din dotter ev är orolig för att du ska ta ett återfall?

Andrahalvlek
sön, 2024-11-24 - 12:59

@vår2022 Jag tror inte att hon är orolig, hon har inte hintat om det alls. Men precis som sin pappa är hon lite introvert och håller fasaden som en stenstod. Så jag måste fråga henne, om oron finns därinne någonstans. Vi är väldigt olika, men hon påminner i mycket om sin pappa vilket är en fördel för mig, då vet jag när jag faktiskt måste fråga vissa saker. Det kommer inte naturligt för henne riktigt. När hon var liten kunde vi prata om ditt och datt i en hel timme innan hon plötsligt började prata om en kille i skolan som var taskig. Hårt pansar, och hon säger själv att hon har ungefär hälften så mycket känslor som andra 🤣

Kram 🐘

vår2022
sön, 2024-11-24 - 13:33

@Andrahalvlek Det är intressant hur olika vi kan vara i känslor och hur vi upplever saker olika. Att bli medveten om och förstå att vi är olika. Vi kan också vara rätt lika men ändå olika😁. Nu tycker jag också att det är intressant varför du behöver fråga om hon är orolig för återfall om hon inte på något sätt hintat om det?😁 Tänker att du har ju verkligen visat hur stabil du är i nykterheten och inte ens när du senast kraschade så tog du till alkohol. Kanske om hon i så fall skulle vara mer orolig för om du ska krascha?

Andrahalvlek
sön, 2024-11-24 - 15:17

@vår2022 Det är helt sant. Hon är på mig som en hök - att jag inte ska ta på mig för mycket, att jag ska se till att få återhämtning, hon tjatar om att jag ska gå ner i sysselsättningsgrad osv. Och jag har ju varit sjukskriven för utmattningsdepression fyra gånger. Första gången var hon 9 år, och jag har ett fint brev sparat från henne då ❤️ Sista gången var hon 25 år. Med betoning på sista. *ta i trä*

Vet inte varför det känns viktigt att fråga? Kanske gör jag det för min egen skull, för att jag verkligen minns hur dåligt jag mådde av att oroas för min pappa? Jag fick aldrig chansen att sätta ord på min oro, vilket jag nog hade behövt. Men frågan kanske väcker ett samtal om hennes oro för att jag ska krascha? Det är det fina med samtal, man börjar i en ända och sen kan det utvecklas åt alla möjliga håll. Det som kommer i dagern behöver ventileras.

Kram 🐘

vår2022
sön, 2024-11-24 - 16:34

@Andrahalvlek Håller med om att samtal leder från det ena till det andra och ofta slutligen till den som kanske skaver. Det är så himla lätt att man projicerar sina egna känslor, oro på barnen. Skitsvårt att hålla isär ibland. Det jag erfarit är att de många gånger har upplevt något helt annat än jag i vissa situationer, när vi pratat om det. Jag har uppmuntrat till att prata med mig om de behöver och inte hålla det inom sig. Inte speciellt ofta de kommit, men när de väl behövt så verkar de göra det. Jag har tänkt att jag får hålla mig på mattan😂 och när de kommer ska jag finnas där och mest bara försöka lyssna. När jag tagit initiativ till att prata ut är det liksom inte så intressant, så jag får hålla mig på mattan och finnas här.

Vad fint med brevet som du sparat❤️. Kram❤️

Carisie
sön, 2024-11-24 - 18:54

@vår2022 Hej här också 😀 omväxling förnöjer har jag hört 😌

Vädret har verkligen varit härligt och krispigt! Jag älskar vintern när det är riktig vinter och bara den saken skulle kunna få mig att bo i Arvidsjaur (eller nåt) på vinterhalvåret. Stockholmsvintrar består oftast av olika grader av slask (tänk Slush puppie om någon minns dem) samt regn innehållande mer eller mindre upplösta ispartiklar som helst hamnar i ansiktet underifrån 😵‍💫. Här vräker regnet ner och det blåser så det tjuter i fläktkåpan och viner i vindskydden på balkongen.

Så mysigt och värdefullt att umgås med sin dotter ☺️ och kunna rå om varann och liksom vara på riktigt med varann - närvarande liksom. Tänk hur samma upplevelse kan ha två helt olika sidor och bägge är ju lika sanna bara berättade ur olika perspektiv. Så fin relation ni måste ha och att den djupnar 🙏🏼. Min mamma har alltid varit min bästa vän och vi har pratat i telefonen varje dag tills för några år sedan då vi bägge mådde dåligt av olika anledningar och inte orkade dela de små sakerna i vardagen- vilket ledde till att vi inte heller kunde prata om de stora sakerna i livet. Men nu har vi sedan 1,5 år hittat tillbaka och jag känner att hon vågar vara ärlig med mig om sitt mående - du kanske minns att hennes man är alkoholdement). Ett tag sopades all skit in under mattan och fasaden putsades på men det var ju bara ett luftslott.

Jag kan bara stämma in... Skål för nykterheten! 🥳
❤️

vår2022
sön, 2024-11-24 - 20:58

@Carisie Hej! Kul att du kikade in här😁. Jag skulle också gärna bo i Norrland med riktig vinter. Nu har regnet öst ner och Slush puppie överallt! Jag hann med en skön löptur innan slasket. Goda relationer är guld värda och man ska vara rädd om dem. Min relation till min mamma har också varit upp och ned och det påverkar en mycket när det inte känns bra, just nu är det bra. Det började knaka när jag ifrågasatte saker och det tolkar hon direkt som kritik mot henne. Hon har svårt för att ta emot för det gör att hon känner dig som en dålig mamma och då går hennes försvar in med en offerkofta. Den tänker jag aldrig ta på mig mot mina barn. Tycker ändå att min mamma går framåt och är bättre på att inte skjuta ut sig lika fort. Jag har inte lika stort behov av att ”reda ut” idag och har kommit vidare framåt ändå.

Vad skönt att du fått bättre relation till din mamma igen och att hon kan vara ärligare mot dig. Det stärker relationen. Minns och det måste vara så dränerande med en man som är alkoholdement och medberoende. Sköt om dig!❤️