@Blidenjagvillvara77 och @Carisie jag går på Kent i kväll. Håll utkik i min tråd så får ni en nykter och utförlig recension i stil med ”Kent var jättebra”

God söndag alla forumvänner! Att kika in här, läsa era inlägg, andras svar och skriva en egen rad är som att komma in i en varm och öppen famn. Känner man sig lite ensam eller låg är det alltid lite hjälpsamt att gå in här.

Igår var vi på middag hos vännerna. Jag behöver väl inte säga att de andra drack, vi kan väl slå fast att vi som inte för det är de som avviker från den stora massan, på tal om det @JHL skrev i sitt inlägg tidigare. Nåväl, klarade kvällen utan något större sug! Blev mest irriterad/trött på den allt högre ljudvolymen där 4 st (ej mig inräknat) ska försöka överrösta musiken och varandra. Jag orkar inte ens säga nåt, halvvägs i en mening är det nån som avbryter eller så blir den som lyssnar avbruten, eller så höjs musiken, eller så lägger sig nån annan i osv osv…. Så jag ger upp till att föra någon vettig konversation innan jag ens har börjat. Alla har också mkt åsikter om det mesta och igår sipprade ett litet missnöje/”hån” igenom bland ett par av de manliga deltagarna, min egen man inkluderat.”Tjejer är alltid si, de är alltid missnöjda, de ska alltid bestämma osv”. Inte särskilt klädsamt i mina ögon och jag tänker att om man nu har synpunkter på sin kvinna eller upplever nögon slags obalans i sitt förhållande så kan man väl för fan vara man nog att säga det till sin kvinna! Istället för att ”linda in det” i pikar eller mer allmänna ordalag. Fegt måste jag säga. Och omoget.
Vi stannade inte så sent utan var hemma strax efter 21. Men jag kände mig både riktigt irriterad och trött! Stannade upp och kände efter; vill jag sätta mig i soffan och se på tv med min lite smått påverkade gubbe som jag dessutom var irriterad på, eller behöver jag nåt annat? Jag gick helt sonika och la mig. La mig insängen, satte igång en podd och släckte lampan. Så skönt!!! Kände verkligen hur trött jag blir av allt surr och tjatter, prat i munnen på varann och konversationer jag inte ens kan delta i för att det blir för rörigt. Återigen blir det så tydligt att det inte ger mig ett skvatt. Det tar bara energi.
Idag vaknar jag utvilad, utan bakfylla eller ångest. Solen strålar och jag skulle helst vilja ta en lååååång promenad men min hemska förkylning sätter stopp för det. Jag ska försöka hitta på något mer stillsamt att pyssla med i solen. Här ligger fortfarande 30 cm snö på marken så trädgårdsfix får vänta på sig. Önskar er en fin dag 🥰

@Blidenjagvillvara77 Visst är det underbart att vakna utan fylleångest eller bakis!!! Jag var också på middag igår! Körde hem. Känner igen mej såååå väl! Ger mej INGENTING att höra tjafs o skitsnack, osammanhängande historier i HÖGT tonläge…!!! 🙄 Vissa dagar/kvällar är det lätt att välja bort alkoholen 👍💪🤩

@Blidenjagvillvara77 ja människor som fyllnar till är verkligen inte till sin fördel🙁. Tröttsamma och gapiga.
Skönt att komma hem nykter och vakna utan bakis - det bästa verkligen!
Men är du förkyld fortfarande/igen??
Var du det inte nyss? Sköt om dej och krya på dej i vilket fall😍

@Detblirbättre nej som @vär2022 skrev tidigare, man har varken tid eller ork att sitta med folk som fyllnar till och gojjapratar 😅 jo jag är förkyld igen, eller så gick det aldrig riktigt över kanske? Många år sedan jag var så här
Risig men det är ändå inte värre än en bakfylla och definitivt ångestfritt.
Blir störd över att inte kunna träna men det är en helt annan sorts ångest än den efter man druckit . Den klarar man sig utan alla dagar i veckan! Hoppas det går bra för dig och att du haft en fin helg 🥰

Jaha! 3 månader gick hur fint och enkelt som helst och sen snubblade jag över kanten. Jag har mina teorier men är intresserad av vad ni andra tror?
Först och främst- det blev totalt 3 dagar med alkoholintag efter 3 månaders total avhållsamhet. Inte tre hela dagar eller i följd men tre dagar. Det började med att sällskapet hade hällt upp bubbel till oss när vi kom fram till Stockholm i onsdags. Jag orkade inte säga nej, eller förklara mig. Orkade liksom inte? Vännerna vet inte om mitt beslut och de är nog de som har störst problem med att jag inte dricker… nåväl, jag drack det där jävla bubblet för att göra andra nöjda. Misstag nr 1- om jag hade berättat för vännerna för tre månader sedan när jag bestämde mig hade de inte hällt upp bubbel till mig och problemet hade varit ut världen. Jag blir så arg på mig själv, arg på alla andra och bara riktigt jäkla besviken! Som att göra våld på sig själv! Dricka för att inte andra ska bli obekväma!? Sjukt… på de tre dagar som jag drack alkohol har det varit en blygsam mängd. Onsdagen blev det två glas bubbel och ett halvt glas vin. På konserten drack jag kaffe när de andra drack öl. De andra dagarna blev det heller inte mycket men det spelar ju liksom ingen roll! Jag märkte så tydligt att kroppen verkligen inte vill ha detta gift! Huvudvärk, trött, nedstämd, dålig sömn, en värmevallning som kom från ingenstans! Hela mitt jag skriker verkligen att alkohol är ett gift! Blä!
Jag har varit mer eller mindre krasslig sedan snart 4 veckor. Några dagar i början var jag sängliggandes men har efter det jobbat på som vanligt. Jag mår inte bra när jag inte kan träna. Jag behöver min träning för mitt psykiska mående. Kombinationen för sjuk för att träna men tillräckligt frisk för att jobba är inte bra för mig. Det blir en obalans. Jag behöver verkligen min träning och dagliga promenader men det har inte varit mycket av den vanan senaste veckorna. Åka bort med vännerna tre dagar och maxa all tid i storstan utan möjlighet till egen space och vila är heller inte bra för mig. Lägg därtill lite dålig sömn och en enorm trötthet/stress av alla intryck. Dagen innan avfärd kom mina föräldrar för att vara med våra barn dessa tre dagar och jag började stressa upp mig flera dagar innan på grund av detta. Främst kände jag en stress av att jag måste städa innan min mamma kommer för det är i princip det enda hon gör och vill göra. Jag vill inte höra hennes gliringar eller suckande om ditt och datt, lägg dessutom till att vårt hem är förhållandevis städat och rent men i hennes värld är det inte det. Jag har insett att det inte är värt att ta fighten med min mamma. Hon har aldrig någonsin erkänt om hon gjort fel eller bett om ursäkt. Hon är lättkränkt och har noll självinsikt. Jag väljer att tro att hon vill väl på sitt vis men det tar väldigt mycket energi av mig ☹️ min man tycker att jag ska stå upp mer för mig själv och att hon verkar tro hon har rätt att säga vad som helst till mig och ha åsikter om allt. Jag kan inte ens gå ut med soporna utan att hon ska veta var jag ska eller vad jag ska göra. Jag behöver mycket space och har mycket integritet vilket gör att hennes närvaro är väldigt påfrestande även om det sker i all välmening. Jag är trött, känner en inre stress och upplever att livet just nu är i obalans. Hela helgen har bestått av matcher med barnen och jag har inte ens hunnit packa upp. I morgon är det jobb igen och jag måste packa väskan för tre dagars jobbresa. Allt detta blir för mkt för mig att hantera om jag inte kan få in tid för egen återhämtning och träning. Det blir så tydligt! Detta är alltså vad jag tror är anledningen till att jag trillade dit igen. Har funderat fram och tillbaka hur jag ska göra och samtligt känt att jag sviker er alla här inne. Men jag väljer ändå att hänga kvar här. Förra gången blev det lite som ”äh, nu kan jag lika gärna gå tillbaka till hur det var innan jag slutade dricka för det är ändå kört” och så försvann jag från forumet. Jag tog min skam och drog helt enkelt! Men inte den här gången! Jag hänger kvar och fortsätter lägga till nyktra dagar. Förra återfallet varade i nästan fem månader. Den här gången blir det inte mer än tre dagar. Jag forsätter stapla fram på nykterhetens snåriga Stig.

@Blidenjagvillvara77 Starkt, modigt och klokt av dig att hänga kvar här! Du sviker ingen här, det viktigaste är att du ska må bra och vi finns som ditt stöd❤️ Bra också att du inte fortsätter att dricka och det låter onekligen som att du är less på det och att det inte tillför dig något gott, tvärtom. Det är verkligen mycket för dig nu och att du inte får något eget space. Förstår att du är trött. I det läget du befinner dig i är det inte lätt att stå på sig mot din mamma, kanske kan du bättre göra det när du är i balans och har mer krafter. Kanske kan du får tid för lite återhämtning på din jobbresa? Kanske säga att du är trött, ont i huvudet…om det är aktiviteter på kvällen? Framförallt att du inte försöker göra något för någon annans skull och tänker på dig själv i första hand och vad du orkar med. Ta ditt eget space. Kanske kan du försöka få en egen tid i veckan hemma, hitta på något skönt och avslappnade för bara dig. Jag vet precis hur det är när man inte kan träna, det påverkar mig också mycket. Försök att få till en promenad till att börja med och att göra lite andningsövningar hjälper också när man känner stress. Lång inandning och långsam utandning någon minut.

Det viktigaste är att du inte dricker. Det stör din återhämtning och påverkar dig psykiskt. Försök att ta en sak i taget, en dag i taget. Skitdagar kommer, men de går också iväg. Sköt om dig! Kram❤️

@vår2022 fina fina du! ❤️ du är verkligen så bra att sätta ord på allt! Och du är ett sånt fint stöd! 🙏 du känns så klok och stabil, en människa man verkligen vill ha i sin hörna. Så fint att du finns här och ger dina kloka och tröstande ord. Betyder så mycket! Och du har helt rätt, alkohol tillför inget positivt för mig! Ska ta fasta på dina råd och göra tidiga kvällar på hotellrummet. Det blir bra tillfällen för återhämtning. Ljudbok i sängen innan lampan släcks har blivit min sömnritual och det blev heller inget av när vi var borta. Inser mer och mer att min släng av adhd (det var psykologen konstaterat) behöver sina rutiner. Varje dag året om. Än en gång tack för att du finns! ❤️🙏

@Blidenjagvillvara77 Tack för dina fina ord❤️. Ja, rutiner är också så viktigt för mig och om det ruckas för mycket eller lång tid, blir det lätt oreda i huvudet. När det blir för mycket samtidigt i livet brukar det för mig kännas som att jag inte riktigt vet ”var jag börjar och var jag slutar”, man hänger liksom efter livet som går långt före. Då får jag stanna upp, sortera och göra en plan. Vad kan jag ta bort? Det är nästan det viktigaste för ofta har man stoppat in för mycket att göra. Vad behöver jag för att må bra, planera in egen tid. Hur kan vi (familjen) hjälpas åt bättre?…

Passa på att ta igen dig och ljudbok är skönt. Släpp det som hänt och planera, gå vidare framåt och in i rutiner igen. Shit happens! Du har jobbat på så bra med 3 månader, beröm dig själv! Nya tag och nya friska nyktra dagar! Det kommer att bli bra! Kram❤️

@Blidenjagvillvara77
Verkligen tråkigt att läsa om ditt korta och lilla återfall. Även om det känns mörkt och jobbigt nu så drack du ju inte speciellt mycket. Hur hade det sett ut för drygt 3 månader sedan? En gång på tre månader eller. 3 dagar på 3 månader är inte hela världen. Du gick även in i dagarna med mycket dåliga förberedelser, ingen träning på ett tag pga lång krasslighet, inget eget space på resan, stress från moder och få ett glas i handen direkt. Scenen var riggad för ett återfall och att det blev ett såpass litet återfall är ju riktigt bra.

Det viktiga är vad du gör nu.

Till nästa gång vet du hur du ska planera genom att kanske meddela reskamraterna innan resan att du inte tänker dricka, planera in egen tid, mamma och sjukdom kan vara värre att planera för. Kanske kan du säga till din mamma att din man har städat eller tycker det är jätterent så hon kan vända dig till honom om hon har synpunkter. Viktigast kanske är att ha en plan redo om det bjuds/trugas ”varför är det då viktigt gör dig/er att jag dricker”

Nu ska du på jobbresa och då brukar det finnas lättillgänglig tillgång till alkohol. Du bör ha en plan klar när alkohol bjuds, typ ”jag har nyligen haft långweekend i sthlm så jag kör alkoholfritt” eller liknande så du inte tar den lätta vägen ut och tar emot glaset med alkohol. Det kan vara bra även om ljudböcker och tidig dra sig tillbaka är planerad, middagen ska även hanteras.

Du lärt dig massor av denna helg och se till att hänga kvar på forumet och få/ge stöd/hjälp.

@Blidenjagvillvara77 åh va jag känner igen ”dricka för andras skull”🤯 så sjukt.
Precis så va de för mig på min utlandssemester i februari. Va väldigt måttligt men tankar och sug kom direkt.
De viktigaste är ju att vi inte ger upp.🌸

@Blidenjagvillvara77 fortsätt stapla dig fram. Varje nykter dag räknas, en dag I taget nu och tät kontakt med forumet ger kraft och söd i den nyktra kampen. Sköt om dig!

@JHL tack för pepp och goda råd! Mina jobbresor är tack och lov inte av den typen att det dricks alkohol, om så händer är det mycket blygsamma mängder och ingen av mina kollegor är någon festprisse precis 😊 vi jobbar oftast en bit inpå kvällen så vi brukar vara ganska nöjda med att få dra oss tillbaka i våra hotellrum. Att göra en plan inför liknande situationer som trippen till Stockholm behöver göras och som du säger är det bra att berätta för vännerna innan så de vet förutsättningarna och inte sätter ett glas i handen på mig. Önskar dig en fin dag 😊