Hejsan! @Andrahalvlek,

Tittar bara in här hos dig kompis och lånar din tråd en stund för att kanske skriva mitt allra sista inlägg, eller åtminstone på rätt så länge, känns det som i stunden. Min tråd kallad för Promillebikt här på forumet sedan länge, är nu borta märkligt nog. Kanske så har jag skrivit för mycket tok. Men gör då som jag gjorde sist då tekniken strulade. Skriver alltså på din sida så att ingen tror att man kört av vägen och hamnat i alkoholträsket.

Promillebikt och tråden som försvann!

Nu har det alltså hänt igen. Min forumtråd Promillebikt är försvunnen. Fick först en chock då jag ju skrivit som helt nykter i den var dag sedan 2023-10-22. Det har blivit en hel del inlägg som en slags terapi för att väl kunna hålla fortsatt fokus på min alkoholfrihet. Hade tänkt att som vanligt av rutin så att säga, skriva lite även idag och denna söndag.

Nykter som vanligt, hur som helst. Detta sedan drygt 1 år och 5 månader, som många på detta eminenta forum vet. Dricker här vid mitt köksbord denna kväll endast ett glas med vanligt vatten. Har varit ut på en kortare söndagspromenad idag, samt cyklat och inhandlat några burkar med min favoritsallad. Ja, den där pustasalladen som jag skrivit om ibland. Det blev även tonfisk, grapefrukt, en fiskgratäng samt även en fryst pizza.

Det är idag alltså datum 2025-04-06 och en söndag. Det var faktiskt även en söndag för länge sedan som mitt allra första inlägg på forumet såg dagens ljus i min egen tråd. Många inlägg, och väl närmare omkring 3000 poster var det i den, fram tills igår lördag, då jag fortfarande kunde skriva i min tråd. Men alla inlägg och poster var väl inte bara tok skrivet av mig, för nån kompis har ju tittat in ibland och sagt hej och så.

Min forumtråd Promillebikt är alltså borta igen, vilket inte är på min egen begäran. För hade faktiskt denna söndag och vilodag tänkt att hoppa över morgonhälsning och endast skriva en kortare sammanfattning av denna söndag, som var riktigt fin och trevlig faktiskt. För har både promenerat, cyklat och handlat. Inte har jag slagit mig själv i skallen med en flaska nervgift från bolaget i form av alkohol som man kanske skulle kunnat tro. Ja, då tråden ju bara har försvunnit i tomma intet så att säga.

Men modern teknik, den är ju som den är. Det är bara skaparen och Herren så att säga som det går att lita på. Fick väl först en mindre chock när jag såg att min tråd promillebikt, som blivit till en dagbok för mig var borta. Har ju skrivit här på forumet dagligen sedan 2023-10-22. men det är kanske inte meningen att jag ödsla tid på sånt längre. Gud fader vill kanske att jag ska gå vidare med lite andra prylar än att bara syssla med tangentknappstryckande. Vem vet, kanske är det som så...

Till dig @Andrahalvlek, Nu har jag gjort som sist och förklarat varför min tråd Promillebikt inte finns på forumet. Kanske klarar Alkoholhjälpens tekniker av att få upp tråden i aktiv form igen. Skulle så inte vara fallet, så får jag väl tacka för den tid som varit. För som Skriften och predikaren skriver om alltings förgänglighet, så är då inget nytt under solen. Ja, tråden Promillebikt här på forumet har ju av misstag avpublicerats tidigare. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare, som ju nu har blivit lite av en rutin.

Ha det gott mina vänner!

Flarran

I lördags skulle min mamma handla på Willys, som hon brukar göra två gånger i veckan. Igår kväll ringde hon mig helt hysteriskt. ”Jag ville inte ringa innan, jag visste att du skulle iväg, jag ville inte störa, men det har hänt något jättehemskt”.

När hon skulle betala funkade det inte att blippa, som hon brukar. Kassörskan hjälpte henne att knappa koden, till slut fick hon beskedet ”medges ej” och fick lämna kvar alla varor. ”Jag skämdes, jag kan aldrig gå dit igen.” Hon var också övertygad om att alla hennes pengar var borta och hon hade ringt telefonbanken typ 77 gånger.

Jag fick gå hem till henne och logga in på hennes internetbank. ”En sån har inte jag!” Koden till mobilt bank-id hade hon glömt. ”Det vet jag inte.” Jag kunde dock koden eftersom hon valt mitt personnummer. Så jag kunde visa på skärmen att alla pengar finns kvar.

Idag ringde hon banken, kortet är spärrat. De skickar nytt kort och ny kod om typ 8 dagar. Jag hämtade henne med bilen direkt efter jobbet så hon kunde handla, så jag kan betala. När vi kom in på Willys kände hon inte igen sig. ”Här har de gjort om”. Det har de inte gjort på några år, och hon brukar handla två gånger i veckan. Jag fick lotsa henne hit och dit.

Jag sa till henne när vi satt i bilen att jag ska anteckna alla hennes koder och lösenord. Jag sa också åt henne att jag vill att hon gör en minnesutredning på vårdcentralen, då jag följer med henne. Hon svarade genom att fräsa ”jag är 78 år, klart man är glömsk då”. Får plantera det varsamt några gånger till, sen beställer jag tid på vårdcentralen.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag känner mig fullständigt dränerad och gråtfärdig, peta på mig så gråter jag typ. Så jävla snabbt det kan gå, det är bara några månader sedan hon på eget initiativ började gå på SPF:s evenemang. Efter snart nio års tjat från min sida gick hon äntligen dit. Nu vill jag helst att hon håller sig hemma, så hon inte går vilse typ.

Hur fan ska jag orka och hinna med allt det som vi nu har framför oss? This too shall pass, men den här fasen i livet känns inte toppen för någon av oss 😢

Kram 🐘

@Andrahalvlek men så jobbigt! Och så smärtsamt att det kommer så fort. Du verkar vara en fin dotter och det är ju en kärlekshandling att hon ringer dig, även om jag kan förstå att livet svajar lite för dig nu. Det är ju också okej att bryta ihop ibland.
Stor kram🧡

@Andrahalvlek först och främst bra jobbat med sockret.
Din mamma har gjort ett fantastiskt jobb med att fostra en sådan fantastisk dotter som ställer upp för henne i vått och torrt. Bor din mamma på seniorboende eler liknande?
För min del kommer det en hel del jobbiga dialoger/situationer inom den närmsta tiden med båda föräldrarna boende långt utanför en tätort och en 100m uppfart som ska skottas, stora gräsytor som ska klippas, ved ska fixas inför vinter mm. Lyckligtvis har de börjat kolla på lägenhetsboende, båda är +80 varav pappa närmar sig 90.

@JHL Nu börjar jag nästan gråta för att jag blir rörd. Måste nog leta upp en gråtfilm för att lätta på trycket.

Min mamma bor i hyreslägenhet, tre hus bortanför mitt. Att följa med och handla en gång per vecka är snabbt och lätt gjort. Lotsa henne mellan hyllorna. Jag ska börja betala hennes räkningar också, hon får sitta bredvid och titta på. Hon blir så himla stressad, jag vill inte att hon ska bli stressad i onödan.

Det börjar ofta med att teknik stressar, och att man får svårare att rumsplacera sig, känna igen sig. Jag har redan börjat läsa på. Ofrivilligt ska jag bli expert på demens nu också 😢

Nu har hon mat en vecka, på torsdag hämtar vi hennes nya ID-kort, om en vecka får hon nytt bankkort och ny kod. Jag ska anteckna alla hennes koder och lösenord. Efter påsk beställer jag tid på vårdcentral för att göra en minnesutredning. Innan dess hinner jag prata med henne om det några gånger

Först tar man hand om sina barn i 20+ år och sen är det dags att ta hand om sina föräldrar 😢

Kram 🐘

@LAO Tack för kramen ❤️ Ja, det är kusligt att det kan gå så snabbt. Men det är inte ovanligt att det bryter ut i samband med annan sjukdom. Hon ska in och göra koloskopi snart också, för att kolla tarmen som var inflammerad. Men då får hon fan ta med sig en ledsagare från hemtjänsten, det har hon beviljats. Plus tvätt och städ. Men det är tack och lov lätt att växla upp hemtjänsten framöver.

Kram 🐘

Igår var det heldagskonferens med jobbet på annan ort. Alla mina närmaste kollegor, totalt 25 personer, samlades. Normalt sitter vi väldigt utspridda geografiskt. Det var så kul att träffa alla IRL, att få diskutera olika saker. Och jag fick i en bisats veta att jag gör ett bra jobb. Högste chefen sa bland annat, ”vi gör stor skillnad för våra andra kollegor, tex sa x att han tidigare ägnade 60 procent av sin arbetstid åt detta, nu bara 10 procent”.

Och x i exemplet är kollegan som jag hade allvarssamtal med för några veckor sedan. Mitt arbete innebär att han numer större delen av dagen kan ägna åt det som högsta ledningen vill att han gör, för att jag har tagit över det andra. Han upplever att han fått en massa timmar dagligen över till att göra annat. (Förhoppningsvis det som högsta ledningen vill.) Bättre betyg kan man liksom inte få 😍 Jag kände mig inombords som en mallgroda resten av dagen.

Trots energiboosten dagen gav innebar den också 20 mils bilkörning och att jag mentalt stod på högfrekvent on-läge kl 8-18. Även under pauser interagerade jag med andra, och även i bilen eftersom vi samåkte. Vilket jag uppskattade enormt, men jösses vad trött jag var igår kväll. En god natts sömn gjorde dock underverk.

Igår och idag har jag mamma-paus. Ett kort samtal igår kväll enbart. Dansa, pausa.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Känner igen mycket av vad du skriver att först tar man hand om dina barn och därefter sina föräldrar. Jag brukar skoja om att jag hade lyft in barnkärror i bilen gick över till rollatorer. Jag hade tonåringar samtidigt som gamla föräldrar och svärföräldrar vilket var oerhört slitigt. Men, jag hade det mer förspänt än vad du har @Andrahalvlek. Vi var tre syskon som hjälptes åt ganska bra förutom min syster som alltid gav mig dåligt samvete samt att jag har min man. Dessutom vilket också är oerhört betydelsefullt var att mina föräldrar var klara i knoppen hela tiden fram tills de dog. Så tacksam för det🙏🏻Den sista månaden mamma levde orkade hon inte prata då hon var sjuk. Jag är också otroligt tacksam över att de sålde mitt föräldrahem medan de båda levde och var så pigga att de kunde vara delaktiga i allt. Mitt föräldrahem var ju en gård med ett stort boningshus och många uthus.
Åh förlåt @Andrahalvlek, nu kidnappade ju jag din tråd🙈

Vet du vad anhörigstödet i din kommun ger för stöd/insatser?

Kram🥰

Gårdagens konferens straffade sig idag. Inget förberett, börja jobba på noll. Fy fan vad jag har jobbat idag. Ungefär det dubbla tempot. Till slut såg jag nästan i kors 😵 Men det gick, och jag blev klar i tid. Pust.

Direkt efter jobbet åkte jag till yngsta dottern. Vi bjuder varandra på mat, och äter ihop varje onsdag, och idag var det min tur. Fläskpannkaka blev det, som jag tillagade i söndags. Fruktsallad och vispgrädde till efterrätt. Den efterrätten är väl etablerad nu.

Sockerfri påskmust lyxade vi till det med också. Passade bra eftersom det även var dags att påskpynta hos dottern 😍 Påskris med pynt, lite dukar och annat påskpynt var rätt raskt fixat och dottern var supernöjd ❤️ Hon är ett stort fan av alla typer av högtider.

Imorgon bitti har jag tagit ledigt två timmar för att åka och hämta ut min mammas nya ID-kort. Är det inte den ena så är det den andra.

Två läkarbesök kommande två veckor ihop med dottern ska jag klämma in också, ett nu på måndag och ett på tisdagen efter påsk. Och påsken firar vi hos äldsta dottern i Smålandsskogarna.

Ja, fler timmar på dygnet och mer ork hade jag verkligen behövt nu. Tack och lov att min sömn är både tillräcklig och väldigt läkande. Lägger mig 22 och går upp 7, sover som en stock. Tack för det nykterheten!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag förstår😔I min kommun kan man få taktil massage och gratis inträde på badhuset där det finns varmvatten bassäng och bastu. Jag tänkte på om det fanns ngt sådant.

Kramar t dig🥰

Nu har jag meddelat tjejjouren att jag avslutar mitt engagemang av personliga skäl. Jag orkar inte engagera mig på den nivån som jag vill. Sista styrelsemötet jag är med på är på onsdag. Sen tackar jag för mig efter sex-sju år. Vet inte exakt när jag började.

Och kören har jag redan avslutat. Orkade inte engagera mig i att uppträda på rockfestival igen, det är verkligen inte min grej. Och engelska hårdrockslåtar har jag inte lust att lära mig utantill. Plus koreografi. Nej tack. Not my cup of Tea.

Allt med mamma kommer ta mycket tid de närmaste åren. Ovissheten är nästan värst. Hur fort går det? Hur länge ska det pågå?

Först ska jag etablera vanan att vi handlar ihop på måndagkvällar. Som ett stöd ifall hon behöver hjälp, så att hon inte spärrar ännu ett bankkort. Efter påsk pratar jag med henne om att vi ska fixa fullmakt till mig på apoteket och hennes bank. Jag ska också introducera att jag betalar hennes räkningar. Hon kan läsa högt och jag knappar på tangentbordet.

Att förstå att hon är sjuk kommer lindra min irritation massvis. Inifrån och ut inser jag att hon är sjuk, och det kommer bara bli värre och värre.

Acceptans. Nu är det som det är.

Kram 🐘

@Andrahalvlek bra att du prioriterar dig själv och dina närmaste. Bara för att du avslutar nu behöver inte betyda att det är för evigt. Det kommer bli en del ledig tid som du kan fylla med energiskapande aktiviteter.
Ha en fin kväll.

@JHL Eller hur? Livet har olika faser, jag har varit aktiv i massor av olika föreningar sen 14 års ålder.

Jag vill göra hundinkluderande aktiviteter, och jag vill komma igång med träning i någon form för min hälsas skull. När skallen är trött behöver kroppen jobba.

Känner jag mig själv rätt är jag snart engagerad i något nytt. Men nu behöver jag pausa. Och prioritera min mamma, mina döttrar, min hund och mig själv. Och jobbet. Jag vill INTE bli sjukskriven för utmattningsdepression en femte gång i mitt yrkesliv.

Kram 🐘