@Himmelellerhelvette Jag tänker att det handlar om punkt 3 i Annie Graces framgångsrecept. Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol (eller äter socker). Tanken ”svep” är inte farlig, tankar kan inte lyfta glaset. Det är vår vd i pannloben som tar besluten. ”Jag dricker inte alkohol eftersom det inte är hälsosamt för mig”. Jag äter inte socker eftersom det inte är hälsosamt för mig”.

Hade socker introducerats idag är det tveksamt om det tillåtits, samma sak med alkohol. Just av hälsoskäl och benägenheten att utveckla missbruk för vissa individer.

Och du och jag ska vara svinglada och stolta över att vi kunde äta det som bjöds som efterrätt och stoppa där. Just påsken erbjuder ju ett överflöd av sötsaker annars. Räddningen för mig var att jag tog med mig dadelbollar och smaksatta dadlar (och alkoholfri öl). Då visste jag att det fanns något jag kunde äta när de andra moffade godis.

26 helt sockerfria dagar uppnådde jag innan påskhelgen, som gav ett ytterst sparsamt intag. Börjar om på dag 1 idag igen, jag noterar på min väggalmanacka. Mest för att att synliggöra, åt båda hållen. Med tiden känns kanske socker lika big nono som alkohol för mig, för det är verkligen en ickefråga för mig sen flera år tillbaka.

Kram 🐘

@Andrahalvlek och @himmelellerhelvette
Tittade in en sväng o kände att jag ville ge min syn också. Jag tror att beroenden övervinns/ att vägen till att bli frisk handlar om att få sinnet och nervsystemet i jämvikt. Att arbeta på grundnivå med orsakerna till beroendet. Lära sig att balansera sitt nervsystem, och därmed jämna ut behovet att ta till yttre medel för att få ro. Det handlar inte om quick fixes på något sätt, utan ett hållbart sätt att ta sig an livet.
För min del har det blivit väldigt tydligt detta senaste året att det fungerar så för mig. Jag har behövt hjälp utifrån, gå i terapi. Våga känna o uppleva det som sker inom mig. Förstå på en psykisk och kroppslig nivå vad det handlar om. Ta hand om det på det djupare planet. Låter flummigare än det är. 🌸🌸🌸🌸

@Himmelellerhelvette En sak till. Att suget var så starkt för dig beror nog på att sammanhanget var stressande för dig. För mycket folk, för många timmar, kanske lite tjafs osv. Sen kan jag nästan inte låta bli att skratta åt din beroendehjärna som öste på med sug på allt som kom i dess väg typ 🤣 Och det är en taktik, att skratta åt det. Och sitta på händerna när det känns jobbigt, eller kanske till och med avvika från sammanhanget, skylla på huvudvärk. Anledningen till att vi mår dåligt i olika lägen är att vår kropp signalerar på alla sätt den kan att man ska få till en förändring. En dag med släkten är kanske tillräckligt, eller en halvdag. Vita lögner är okej.

Min mamma tex är lagom att umgås med i entimmesportioner. Jag har inte dåligt samvete för att jag känner så, men jag talar förstår inte om det för henne. Vill inte såra henne. Hon är gråtmild så det räcker, det räcker att jag skärper tonen pyttelite så börjar hon nästan gråta, ”men varför är du arg på mig?” Min psykolog sa senast att det bästa jag kan göra är att behålla lugnet. Bita mig i tungan, svara lugnt på samma fråga 17 gånger. Bara behålla lugnet. Pust.

Kram 🐘

@Sattva Jag håller med. Suget och dåligt mående är symtom, det är grundorsaken man behöver åtgärda. Men vissa saker, som att umgås med släkt i flera dagar på bortaplan, är stressande hur man än bär sig åt. Då får man gilla läget, tänka att syftet är gott, och att det dåliga måendet kommer att gå över när man får en ledig dag hemma osv.

Jag har älskat att vara hemma hos äldsta dottern fredag-måndag. Men mina rutiner rubbades, jag hade folk omkring mig snudd på 24/7. Min hund fick skällanfall på natten så fort någon annan i huset gick på toan osv. Det var svinjobbigt, men också jättemysigt. Och vi slet som djur i trädgården och min kropp kvider fortfarande. Det var värt jobbet, för det blev så fint och dottern blev så nöjd. Men jag behöver min lediga tisdag för att landa lite, och handla och laga matlådor så att resten av jobbveckan passerar smooth.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Absolut, för de flesta av oss är det nog så. För mig också. Vad jag menar är att det inte behöver vara så. Tror jag.
Jag tror att det går att hitta ett lugn som innebär just lugn, oavsett att ens cirklar rubbas. Att kunna vara i en miljö som inte är optimal och ändå behålla jämvikten. Kanske en utopi, men jag tror inte det!

Ja men visst är det så @Andrahalvlek! Att umgås 24/7 och lyssna på tjafs, speciellt det senaste, jag mår väldigt dåligt av par som ”bråkar” jag förstår självklart att alla gör det, man blir oense och surar ihop på varann men det triggar ångest i mig eftersom mina föräldrar bråkade på en fruktansvärd nivå när jag växte upp. Jag vet att dessa inte bråkar på den nivån men ångesten i mig triggas ändå! Det är inte alls konstigt att min hjärna flippade ur och gick in i fight or flight systemet! Det handlade nog ytterst lite om något sug varken på cigg eller alkohol utan detta! Förra påsken kände jag också en sån där ”SVEP” känsla och även på en annan släktträff vi hade nyligen! Men herregud vad ska jag göra? Sluta träffa släkten?

@Sattva jag tror också att det alltid finns en grundorsak som man behöver finna och ibland behöver den orsaken kanske inte vara djupare än att man sovit dåligt eller varit under påfrestande stress! Jag behöver få röra på mig, träna eller promenera för att balansera mig.

Jag har läst mer än halva Karin Adelskölds bok, första halvan triggar sug på mig för hon beskriver så utförligt hur härligt ett glas vin kunde vara, det beskrivs så bra att jag kunde komma ihåg det! Det hade jag nämligen glömt, jag har bara haft den hemska känslan av att svepa billigt rödvin i minnet men hon lyckades få mig att minnas romantiken kring den med den värmande känslan som spred sig i kroppen! Jag kände att jag måste läsa vidare fort så jag får se baksidan som jag vet kommer! Nu har jag kommit dit där det inte längre är hon som bestämmer utan alkoholen och jag är inte det minsta triggad längre men det kanske ska vara en varning för känsligare nynyktra? Läs fort eller vänta med boken tills du är mer stabil! Har någon av er läst den @sattva eller @andrahalvlek?

Kram

@Himmelellerhelvette Jag håller på och lyssnar på boken. Just nu har hon börjat jobba igen efter utmattningen och gjort slut med A när han är tokdeprimerad. Jag tänker att det här är hennes sanning, men galet beroende av bekräftelse är hon. Bara det att gå från relation till relation. Och jobba med det hon gör. ”Se mig, bekräfta mig”. Också en missbruksvän, eller ovän.

Jag tycker att det är bra att hon beskriver hela förloppet, för många känner garanterat igen sig. Jag har sörjt klart att jag inte kan dricka så där guldkantigt, jag utsätter mig inte för onödiga risker. Lika lite som jag skulle få för mig att klättra i berg eller hoppa bungyjump 🤣

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Jag mår också dåligt av tjafs. Par som gör varandras vardag mindre trevlig och smidig genom att motarbeta istället för att medarbeta. Mina föräldrar gjorde så 24/7, så jag får en klump i magen av typ allt tjafs. Däremot vill jag gärna tala klarspråk, att tro att någon är tankeläsare är bara så dumt. Prata ut innan irritationen uppstår är mitt recept, som jag praktiserar i de flesta relationer. Utom till mamma 🤣 Fast igår kväll handlade vi utan att jag blev irriterad en enda gång. Framsteg!

Och visst ska man träffa släkten, men man kan försöka minska portionerna. Några färre timmar.

Kram 🐘