Jaha då hände det.Fick en trist kommentar från en när & kär igår på vägen hem efter jobb.Blev först irriterad,sen arg & vartefter kvällen blev jag ledsen & nu på morgonen känner jag mig kränkt.Överanalyserat & oroar mig framåt.Hur fasen ska vårt liv bli tillsammans.Ska jag bara få göra tråkiga saker för att personen ska känna sig trygg.Nä det går jag inte med på.Löste inte känslorna på ett bra sätt.Blev tyst.Tog en lååång dusch.Tog inte upp till diskussion för jag tänkte att då blir jag ännu mer upprörd.Kolla en deckare & lyssna på en podd.Sov oroligt & vaknade irriterad.Dessa jäkla otrevliga känslor.Hur gör man?Hur jobbar man sig igenom dem?Är jag för överkänslig?Ja jag gjorde iallafall saker som distraherade mig.Och det viktigaste av allt.Jag drack ingen alkohol.Klappar mig själv på axeln för det.Men mår fortfarande inget bra.Elefanten i rummet är påtaglig.

@Molnet Ibland är det kanske bättre att lugna ned sig och låta känslorna svalnar innan man pratar om det? Det blir så lätt att man säger/gör saker i affekt annars. Kan ni ta tag i elefanten i rummet idag istället? Prata utifrån dina egna känslor och försöka att inte skuldbelägga?

@Molnet Ja du, ibland behövs ju bara lite tid. Men att gå ut och göra något fysiskt brukar hjälpa. När jag är riktigt irriterad storstädar jag i ren ilska. Brukar bli väldigt effektivt, haha! Men det bästa för mig är att sova på saken. Jag är väldigt lättirriterad när jag är trött så att fortsätta diskussionen på kvällen är oftast ingen bra idé.
Jag tycker att det är lättast att prata ut om saker när känslorna har lagt sig lite. Då har jag lättare att formulera mig utan att skuldbelägga eller komma med snäsiga motsvar.

@Molnet starkt av dig att inte inte ta den enkla vägen och dricka för det löser inget. Hoppas att knutarna löser sig snabbt så du kan lägga din stora energi på positiva saker.

@Molnet Hej 👋🏼
Ibland måste man ändå ta tjuren vid hornen och ställa den mot elefanten när affekten lagt sig såklart. Jag tänker: På vilket sätt är det bättre för din "vän" att du lever under villkor från denne? Att ditt beteende ska förändras? Skruvas på? Skruvas ner? Att du inte ska vara du? I så fall är du ju inte du längre. Jag vet en gång när ett ex till mig blev arg för att jag var FÖR utåtriktad, glad och pratsam. Jag skrattade och sa att det var ju exakt vad han sa sig ha fallit för mig från början och han replikerade hårt "INTE NU LÄNGRE!". Men hur skulle jag kunnat ändra på vad som är jag? Sluta umgås med vänner eller sluta göra saker jag gillar för att sätta tillfälligt plåster på hans svartsjuka? Nåväl, jag försökte ung och dum som jag var att passa in. Kraven blev fler. Slutligen blev det ohållbart och jag förstod att han aldrig skulle bli nöjd. 12 år. Ändå en lång tid. Hoppas du aldrig behöver passa in dig i någon annans form ❤️🙏🏼🩵

@Carisie .Det här gäller min väns oro huruvida jag kommer att dricka eller inte.Så resor, dagsutflykter, restauranger,city etc…går bort.För tänk om jag skulle få för mig att dricka…Han har ju varit med om att jag gjort det.Han har åxå varit med om en kryssning då jag inte druckit.Förstår att det tar tid att bygga tillit.Men jag vill ju göra roliga saker & inte begränsa mig med vad jag ska eller inte ska göra.Är för gammal för att vänta på sen…

@Molnet Tillit tar tid att bygga men livet är fullt av frestelser som man dagligen kan trilla dit på. Jag tror att en framgångsfaktor för mig har varit en tydlighet mot fru jhl att detta är MIN resa och jag vill givetvis ha henne i mitt lag och få stöd/kärlek/uppmuntran men till syven och sist faller det på mig att inte dricka. Vidare så ville jag inte att hon skulle göra några anpassningar, lyckligtvis har det hittills gått bra och går det åt skogen med nykterheten och jag tror att det skulle hjälpa att hon skulle skippa vinet så kommer jag att önska det. Dvs jag gör det jag anser att jag behöver göra för mitt välbefinnande och det sammanfaller nästan alltid med olika aktiviteter som även hon vill göra och i ärlighetens namn så släpar hon iväg mig på diverse saker mycket oftare än det motsatta.
Du kan inte sitta i en bur oavsett vad din vän tror eller tycker. Om du inte får prova dina vingar vet ni inte när du är redo. Hur ska du bygga tillit om du inte får chansen att gå på resturang/åka till city etc.

@Molnet Jag tänker att det är upp till dig om du ska dricka eller inte, om du ska ”sabba” det eller inte. Din vän eller någon annan kan inte förhindra det genom att vara orolig eller försöka hindra/undvika att göra saker som du tycker är roligt även om det finns en risk i det. Vi ska ju träna på att klara av ett liv utan alkohol och kommer att behöva utsätta oss emellanåt. Ibland kan det finnas annat under ytan som det egentligen handlar om, elefanten i rummet som du pratar om. Vad är det elefanten bär på?

Min man var lite orolig i början för att jag inte skulle klara av att sluta dricka. Jag märkte på honom att han bar på något och till slut kom det fram. Han var mest orolig för att jag skulle bli så besviken på mig själv om jag inte klarade av det och även för att jag skulle gå in i ett ”mörker” igen, med ångest. Även att våra fyllebråk emellanåt skulle fortsätta. Jag blev nog lite besviken på att han inte trodde på mig, men jag sade högt till honom ”jag tror på mig själv” och tänkte att jag ska fan visa honom och att jag menar allvar denna gång, han ska få se! Jag kan också förstå oron han kände och i hans skor skulle jag nog tänkt likadant. Efter ett tag såg han att jag verkligen bottnade i min förändring och hans oro släppte. Han är nu istället imponerad av min beslutsamhet. Jag tänker att det är viktigt att ha bra samtal, kunna få berätta om sin oro, men även att ge frihet och stötta på vägen genom olika utmaningar.

Tänker att det handlar om positiv förstärkning, man får tex beröm när man klarar av att vara nykter och det nyktra beteendet ökar. Får man negativ förstärkning, tex att man tar bort roliga saker för att det finns en oro för att det innebär dricka, då kan det negativa beteendet öka, risken för att man börjar dricka ökar istället. Tilltron till den egna förmågan att klara av det minskar. Det viktigaste är att vi själva kan ge oss positiv förstärkning om vi inte kan få det av andra. Det ger oss en grund för att skapa nya goda vanor, välbefinnande, mening och glädje.

Det är du så himla bra på! Ha en fin dag!🌞❤️

@JHL .Precis så.Vet att tillit tar tid att bygga.Och jag kan & vill inte sitta i en bur eller bara vara i skogen eller jobba.Vet att jag måste träna på att vara i alla situationer & miljöer.Vill inte begränsa mitt liv.Har försökt att förklara detta men går inte in.Detta är vår ” elefant” i rummet.Det outtalade.Så svårt.

@vår2022 . Citat:Tänker att det handlar om positiv förstärkning, man får tex beröm när man klarar av att vara nykter och det nyktra beteendet ökar. Får man negativ förstärkning, tex att man tar bort roliga saker för att det finns en oro för att det innebär dricka, då kan det negativa beteendet öka, risken för att man börjar dricka ökar istället. Tilltron till den egna förmågan att klara av det minskar”. Håller med dig i allt.Har försökt att prata om det men han blir tyst /arg.Det verkar som om han tror att han kan ” skydda” oss genom att eliminera saker/aktiviteter som innebär en risk.Men livet blir för tråkigt för mig då.Vill delta aktivt i livet & uppleva saker.Klarar inte av att bara göra samma ,säkra saker hela tiden.Då blir jag deppig & när jag blir deppig ökar risken att dricka markant.Berömma mig får jag göra själv.Trösta mig får jag åxå göra själv.Aldrig tycker han att jag ska få ett glatt tillrop eller uppmuntran eller någon form av komplimang.Ska bara finna mig i att det ska vara såhär & det gör jag ju inte.Trodde att detta dilemma skulle lösa sig med tiden men det har det inte gjort.Har sett fram emot ett långt härligt sommarlov med honom men nu gör jag inte det längre.Misströstar för jag når inte fram.Trodde väl aldrig att jag skulle få uppleva något sånt här under min resa mot nykterhet.När jag pratar om att jag tycker att det är svårt ibland & att det ibland är en stor kamp inom mig för att förbli nykter strör han salt i såren genom att berätta vad jag sagt & gjort när jag varit onykter tidigare.Det känns inte juste & det har jag sagt till honom.Ja jag måste lösa detta på något vis innan jag ruttnar totalt.Nu har jag skrivit av mig min frustration.Tack för feedback.

@Molnet Jag fattar 🙏🏼 En begränsning är fortfarande en begränsning och tangerar på någon form av kontrollbehov. En kontroll man som närstående får försöka efter bästa förmåga att lämna till den det anbelangar ❤️ Jag förstår att det såklart kan finnas anledning till misstro men du är på ett nytt ställe i livet och kontrollspaken du har kommer inte att gå bananas för att du håller i den. Allt skrivet i bästa välmening - inget annat. ❤️🩵

@Molnet förstår kampen och det jobbiga med att ngn strör salt i såren. Själv pratar jag väldigt lite alkohol med min fru längre, förutom vid vissa tillfällen när det varit riktigt jobbigt, men mycket mindre och mindre med tiden. Jag "äger" frågan, den är helt på mitt ansvar. Däremot pratar jag med en vän, min bror och här på forumet. Låt honom inte " ta din fjärrkontroll" och sätta på program du inte gillar. Utan äg den själv och sätt på det programmet precis som du önskar. För varje dag som går utan A kommer tilliten att öka, men ansvaret är ditt, inte genom ord utan genom handling. Skrivet I bästa välmening❤️

Jag förstår din frustration! Jag skulle också bli sårad och irriterad! Det är svårt att prata med någon som inte vill kommunicera! Det kanske är mer så nu i början att han är orolig för risksituationer och ju längre tiden går desto tryggare blir han!
Jag kan känna makens blick om jag verkar irriterad och går in i badrummet. Jag kan se (och förstå) att han undrar. Men det gör mig också ledsen!

@Molnet Låter som ett låst läge mellan er. Att det lätt blir tystnad och ilska när ni ska prata. Passivt aggressivt. Jag hör av det du skriver att det inte känns bra som det är nu. Du skriver att du trodde väl aldrig att du skulle få uppleva något sånt här under din resa mot nykterhet. Är detta ett nytt mönster eller något som funnits med tidigare i förhållandet? Är det något du upplever tydligare nu som nykter och då du inte dricker nu när du inte mår så bra? Jag tycker att hur saker står till har blivit så mycket tydligare som nykter. Tänker också att om ens partner inte hänger med/accepterar den utvecklingen som vi gör i vår process kan man lätt glida isär, att partnern står still medans man själv utvecklas vidare. Något som kan vara bra är att gå till en parterapeut/familjerådgivning för att få hjälp med att kommunicera och förstå varandra bättre. Även att tydliggöra var man står och hur man önskar att livet tillsammans ska se ut framåt. Det är svårt att ducka en sådan här fråga, den stör och hämmar utveckling mot den man vill vara.

Sköt om dig! Kram❤️