av Himmelellerhelvette

Andrahalvlek
sön, 2025-08-24 - 21:47

@Himmelellerhelvette Bara skriv så mycket du vill. Använd oss som bollplank! Fler hjärnor tänker bättre ihop.

Att alltid prestera är ett klassiskt medberoendesymtom. Som om det är det enda som räknas. Aldrig missa en deadline typ. Och det är det du behöver träna på. Säga till din chef att du behöver mer tid, säga nej till några kollegor. Göra en grej lite halvdant. Välja bort en grej helt. Uppleva att himlen ramlar inte ner, du blir inte utskälld eller uppsagd. Även solen har fläckar ☀️

Kram 🐘

vår2022
sön, 2025-08-24 - 21:50

@Himmelellerhelvette Ja, rådet om psykolog kommer lite då och då och egentligen har du tydligt sagt att det inte är aktuellt, men det rådet slapp ur mig ändå. Jag upplevde det som att du tyckte att livet var alldeles för tungt för dig. Men du vet bäst vad du behöver❤️. Jättebra om det känns tillräckligt att skriva av dig och sätta ord på dina tankar och känslor här och det är så bra att du gör det. Du är stark och du reser dig, självklart stöttar jag dig! Kram❤️

Andrahalvlek
mån, 2025-08-25 - 09:14

@himmelellerhelvette En sak till kom jag på. När de mörka dystra tankarna kommer så reagerar du med att nästan få panik. ”Neeej, jag mådde ju bra nyss, varför mår jag dåligt nu igen!?” Då blir de negativa tankarna liksom ”för stora” att härbärgera, och då väcks ångesten.

Ett mer hjälpsamt sätt att reagera är att, som Bengt Regnander brukar tipsa om i Närvaropodden, är att acceptera att de negativa tankarna kommer. ”Okej”. Det betyder inte att du gillar eller välkomnar tankarna, mer att du är neutral inför dem. ”Nu mår jag dåligt. This too shall pass.” Sen kan du fundera över varför de kommer, också neutralt helt utan värderingar: ”Det har varit väldigt mycket med mamma, min dotter är skitjobbig just nu, det är körigt på jobbet, jag har….” Mer som ett konstaterande.

Nu är inte alltid. Rensa kalender från allt som går att rensa bort, återgå till basen: sömn, träning, bra mat. Och ring biståndshandläggaren på kommunen så att din mamma får hjälp av hemtjänst. Om hon inte vill ha det - så säg att hon måste ha det för din skull. För att du ska hålla.

Kram 🐘

vår2022
mån, 2025-08-25 - 09:18

@Himmelellerhelvette Vaknade i morse och mitt inlägg till dig skaver i mig. Jag vill be om ursäkt för att jag gav dig rådet om psykolog som du tydligt avsagt dig flera gånger och inte är råd du önskar. Det var inte lyhört gjort av mig. Fastnade i egna tankar om vad som varit hjälpsamt för mig vilket inte är detsamma som att det är hjälpsamt för andra. Det var i välmening, men det blev fel. Förlåt❤️

Himmelellerhelvette
fre, 2025-08-29 - 06:24

Tack fina @Andrahalvlek ❤️ Det har gått sådär att inte överprestera på jobbet i veckan tyvärr! Jag tänker automatiskt att jag borde göra mer och känner att jag inte lever upp till mitt eget ryckte om mig själv inför mig själv och är rädd att folk tycker jag är en besvikelse. Jag förstår att detta på ett sätt kan handla om flykt från oron och känslorna kring mamma, om jag hela tiden sysselsätter mig behöver jag inte känna så mycket! Efter jobbet tränar jag eller städar, alltså håller mig ständigt sysselsatt trots tröttheten! Idag ska hon äntligen få lite hjälp av vården alla fall, så en liten bit påvägen är vi. Vårdköerna är så långa, det är sorgligt att sjuka och närstående ska behöva gå på knäna innan man får lite hjälp!

Ja det är nog precis så som du beskriver ”neeej” för jag är så vansinnigt trött på att inte bara få må bra! Ja han är så skön Bengt! Precis så är det och metoden är jättebra, det är när jag känner den totala orkeslösheten och bara gråter som jag blir rädd, rädd för att det aldrig ska gå över och rädd för hur länge jag orkar må så dåligt, ofta är det bara så jobbigt i ca två, tre dagar men denna gången var det så i 12 dagar! Det var läskigt! Då blir det väldigt många panik tankar, ”tänk om jag börjar dricka igen!” Allt blir obetydligt, går som ett skal av mig själv, stänger av!

Jag är en bit upp ur svackan nu alla fall! Nu är bara oron kring om mamma ska få den hjälpen hon behöver eller hur dom ska bedöma det! Det borde vi få lite besked om idag, alla fall ett hum om framtiden🙏
Och dottern har kommit ur sin svacka nu med🙏🙏🙏Hon har slutit fred i kriget mot att ”mamma är sämst!” Jag vet att många går igenom strider med sina tonåringar, speciellt döttrar har jag fått för mig men detta uppå allt annat är väl ändå lite väl att ta i!?

Tack @vår2022 ❤️ Jag måste erkänna att jag blev jätteledsen! Kände att jag är jobbig och inte borde skriva här mer och det blev tomt i mig för detta har varit min ventil i tre år och tar jag bort den är jag rädd över hur det blir. Jag har förklarat så många gånger varför jag inte vill gå i terapi och orkar inte ursäkta det valet mer. Jag vet att du vill väl men ett sätt funkar inte för alla. Jag har skrivit om varför i @varafrisks tråd och till dig. Jag vet inte hur många gånger jag försvarar och förklarat men jag vet att du vill väl men jag blir bara ledsen och känner ännu mer att jag borde klara mig själv och inte lägga mina bördor på er på forumet. Kram🙏❤️

vår2022
fre, 2025-08-29 - 07:29

@Himmelellerhelvette Tack för att du svarade så jag vet att min ursäkt nått fram. Mitt huvudsyfte med att vara med i detta forum är att försöka stötta där jag kan. Det är jobbigt när det blir fel. Jag kan nog vara rätt rak och det kan landa fel, trots min intention om att vilja väl. Jag visste ganska tydligt om din inställning till psykolog, men i inlägget skrev du att du inte levde det liv du vill leva, om tuffa motgångar med dotter, mamma, jobbet, känslan av att aldrig bli sedd för det du gör, att det är övermäktigt. Att du är nedstämd och tung i kroppen. Jag tänkte att kanske är psykolog något för dig nu, när det känns så tungt och svårt, någon att prata med då du också i tidigare inlägg nämnt att inte vill besvära någon och att hantera och behålla dina känslor för dig själv. Det blev ett risktagande att föreslå det, och det blev verkligen fel. Självklart ska du skriva precis det du vill och känner din tråd. Du har många som lyssnar och stöttar dig.

Skönt att det går framåt med din mamma och lättare med dottern. Sköt om dig! Kram❤️

Andrahalvlek
fre, 2025-08-29 - 10:57

@Himmelellerhelvette Det blir inte värre för att du släpper fram dina känslor - din oro, rädsla, tårar. Det är som födslovärkar - smärtan stiger initialt, men sen klingar den av. För varje gång du tillåter dig själv att gråta och skrika och vad du nu än behöver, så kommer du lite närmare en ny bebis - i form av ett lugnare sinne. Kämpa inte emot. Följ vågens kraft.

Kram 🐘

Varafrisk
fre, 2025-08-29 - 14:38

@Himmelellerhelvette Jag skulle vilja säga först att det är du och ingen annan som bestämmer om du ska skriva här eller inte. Det är upp till var och en att läsa, så skriv vad du än känner.
Jag kan ju inte tala för @vår2022 men jag har ju också flera gånger rekommenderat dig till att söka professionell hjälp men vet att du är inte där just nu. Du har varit med om för mycket för att våga öppna dig för en ny människa med risken att bli besviken. Men, om jag ska förklara varför jag har rekommenderat det så är det som om du hade skrivit att du har stark smärta i magen eller i huvudet eller någon annanstans samt att du hade nämnt det flera gånger då hade jag sagt ska du inte söka vårdcentralen. Men, det innebär inte att du inte kan fortsätta att skriva om smärtan. Förstår du hur jag menar?

Kram🥰

Himmelellerhelvette
lör, 2025-08-30 - 09:18

Jag vet att ni vill väl och att ni vet att ni själva blivit så otroligt hjälpta av psykolog och jag är jätteglad för er skull att ni känner så men precis som du kommer ihåg @varafrisk så kan jag inte för en sekund tro att det skulle hjälpa mig, det är alldeles för stor risk som jag inte skulle utsätta mig för. Jag vet att jag kommer bli besviken, jag tror inte på vården överhuvudtaget! Jag vet att det beror på mina alltförmånga kontakter som inte på något sätt hjälpt mig utan bara ställt till det ännu mer. Jag tänker att alla mina problem har jag oavsett om jag går till någon och blir ruinerad, då har jag ytterligare två problem, jag har inte en krona över till något annat och jag känner mig besviken på att vi ska sitta och prata 40 minuter utan att komma någon vart för människan ska först få ett grepp om alla mina problem. Det hade krävts en gång i veckan i några månader och sedan fortsatt upp till ett år! 1500kr/gång, 6000kr i månaden, vad i herrans namn skulle jag få det ifrån? Och sedan få med mig uppgifter som jag ska orka skriva ner för att prata om nästa gång. Nej det intresserar mig inte överhuvudtaget, skulle bara bli en stress att ens sätta in en tid att passa varje vecka.
Jag förstår att många blir hjälpta men jag vill inte och det är samma sak som att säga till någon som dricker att sluta dricka, vill inte personen med hela sitt väsen detta så kommer det inte funka och jag vill inte ha hjälp av psykiatrin så det kommer inte hjälpa.

Alla problem kommer i slutändan att lösa sig, jag måste bara göra det på mitt sätt som jag gjort med allt annat. Jag brukar inte ha tusen saker samtidigt att lösa men denna gången har jag det, det är tufft både på jobbet och i familjen, innan har det varit tryggt på ena stället men nu är det jobbigt på båda och jag kämpar men jag kommer lösa det och ingen psykolog i världen kommer kunna göra mer än jag själv kan för mig själv. Jag ser så mycket klarare nu alla saker jag gjort för alla andra som dränerar mig och alltid gjort. Det är som att dimman i mitt liv lättar mer och mer och jag ser hur mycket jag bortprioriteras av mig själv. Detta hade mest troligt en psykolog sett och velat få mig att se och jag ser. Jag har jobbat med självinsikt, jag har jobbat med mig själv i tre år, jag har kommit långt men när man vaknar mer och mer och ser sig själv utifrån blir man lite rädd, hur ska jag kunna ändra på allt detta? Jag tar ett steg i taget, jag sätter gränser som aldrig förr och det tar energi, det gör mig utmattad och det hade det gjort med psykolog också. För jobbet måste jag göra själv och det gör jag. Jag kommer komma ur detta och antingen kommer jag få djupare finare relationer eller så kommer vissa behöva avslutas men jag vet att jag är värd mer än att inte bli sedd. Jag räknas, jag behövs om så inte för vissa så för andra. De som inte ser mig är inte värda mig för jag vill något med mitt liv, jag vill inte stampa längre, därför sätter jag gränser, därför krigar min dotter, därför är jag oense med andra nära för jag har fått nog och jag ser mig själv, jag har krigat färdigt, jag vill ha lugn och harmoni och känna efter vad jag vill och vad som är viktigt för mig.
Tack den som orkar läsa och tack den som orkar förstå att jag kommer långt genom att bara vara mig själv och känna inåt, lyssna på min inre röst och se mig som den värdefulla människa jag är. Jag har mycket kunskap och jag är nyfiken på att ta till mig mer, jag är en bokmal inför allt som kan lära mig mer om beteenden, psykologi och personligheter, det är ett stort intresse att förstå, lära mig om hur allt påverkar, lära mig av andra genom deras historier som finns både på poddar och i böcker. Psykologer har skrivit mängder av böcker och jag älskar att läsa dem och får så otroligt mycket verktyg från dom som hjälper mig vidare. Jag tycker mitt sätt funkar även om jag sticker ut så funkar det för mig tycker jag för jag har fobi för psykologer. Men jag är otroligt glad för alla andra som blir hjälpta och jag tycker absolut att alla som har möjlighet och vill ska gå i terapi gör det🙏❤️