@Varafrisk Åh, jag skulle bara vilja ge dig en kram ❤️ Jag har inte heller så många vänner. Och de jag har hör sällan av sig för att träffas. Historiskt har det alltid varit jag som tagit initiativ för att träffas. När jag inte gör det hör de inte av sig. De har så fullt upp med sina liv.

Och jag har senaste åren inte orkat ta tag i det. Numer, när jag är hundsambo, är jag inte lika sugen på att hitta på kvällsaktiviteter som teater och dyl. Jag vill göra hundinkluderade aktiviteter allra helst. Och jag skriver det här för att du ska veta att du inte är ensam om att ha det mycket glest med vänner.

Jag gör ju saker och träffar folk, men helst ihop med min hund. Idag ska vi ha söndagsmiddag hemma hos ex-svärisarna. Min mamma och dottern med sambo som bor i Småland kommer också. Strax ska jag tillaga fläskytterfilé som jag tar med mig. Försöker tjöta med kollegor, och bonda med andra hundmattar. Gå på hundkurser. Och jag trivs bra i mitt eget sällskap, ihop med min älskade hundsambo ❤️

Apropå träningen. Sätt pyttesmå delmål. Det ska göra rejält ont, men det ska ha lagt sig till nästa morgon. Ipren kan hjälpa dig att sova, om det gör ont då. Du måste hitta balansen. Tio tåhävningar och tio knäböj när du borstar tänderna på morgonen är en bra start. Promenera raskt tio minuter, utöka sen med fem min efterhand. Låt det gå två-tre veckor mellan uppväxlingarna. Ofta tar man i för mycket, och sen kan man inte gå på en vecka. Kontinuiteten är så viktig.

Kram 🐘

@Varafrisk Skönt att undersökningen gick bra, att det är över och att det såg bra ut. Så skönt också att alkohol inte finns på kartan. Tråkigt med dina atrosknän som värker. Att tappa motivationen för träning är jobbigt, men med små överkomliga mål kanske du skulle kunna få fart på mer motivation igen. Att sätta sig själv i centrum, vara självomhändertagande är viktigt för att få livet att funka bra. Sköt om dig! Kram❤️

@Varafrisk känner igen mig i dina känslor. Har heller inga vänner på det sättet som man kan dela glädje och sorg med. Artros kan vara för jävligt. Rörelse är ju bra men inte så kul när det gör pissont. En riktig vänn ställer upp i vått och torrt. Min vän alkoholen ställde bara upp på sina villkor inte mina. Som jag skrev i min egna tråd så hamnar jag oftast själv i sociala sammanhang.

@xyz23 Tack för att du tänkt på mig!🤗 Sköterskan var väldigt lyhörd. Hon satte in en venkateter (tror jag det heter?)i armvecket för att kunna fylla på med lugnande och smärtstillande. Hon frågade mig hela tiden. En annan sköterska kom m vatten som jag fick suga i mig när hon höll i glaset. Eftersom jag inte är van vid andra undersökningar än vad som ges på vårdcentralen så blir det bökigt m allt runtomkring och lite obekvämt men det gick ändå väldigt bra. Tycker nästan det jobbigaste att få i mig all vätska dvs laxermedel och klar dryck😩

@Andrahalvlek..Tack för dina rader och kramen❤️ Jag har också varit den som tar kontakten men när man själv inte orkar och den andre inte hör av sig, har det också blivit så att jag tröttnar. Hade jag inte varit så låg och trött kunde jag tagit mig för ngt annat men nu har jag varken lust eller ork. Har känt mig väldigt besviken men försöker lämna det bakom mig för det tar annars för mycket energi av mig.
När det gäller artrosen och träning så tänker jag att det ska bli bättre. Jag vet inte om det var du el @vår2022 som skrev det här med att börja m små steg. Jag minns vad ergonomen från företagshälsovården som jag hade kontakt med ”att även om du går bara i fem minuter så gör det, det viktigaste är regelbundenheten för att därefter kunna öka så smått”. Nu måste jag ta itu med det för jag vill verkligen inte ha ont för det begränsar mig.

@vår2022 Tack för ditt pepp❤️ och just det där med att vara snäll mot sig själv, så viktigt men så lätt att komma ihåg.

@aeromagnus å tack för att du tittar in🤗
Ja, artros är inget kul! Jag har fått bukt med det förr och jag hoppas få det igen.
Ja, det där med att känna sig ensam den känslan kan vi/man dela med många men oftast är det inget man pratar högt om.
Många av våra/mina vänner har försvunnit för vi har inte kunnat/orka hänga med på fester, bjudningar eftersom det har varit mycket kring nära och kära. På tal om det så har jag läst om din frus mående och all oro kring det. Det låter som ni har haft/har det tufft. Hur är det nu? Allt gott t er båda🙏🏻

Tack forumvänner för att ni finns här🙏🏻Det är en fin plats att vara på när man/jag känner mig ensam, trött och låg❤️

Kramar 🥰🌻

@Geggan Tack❤️

Idag är också en dag då jag känner mig så nere, så låg och ledsen😔 Jag vet å jag förstår att det är bara jag som kan vända på det här men var ska jag hitta den energin? En arbetsplats som känns instabil…å jag kan inte sluta å att hitta något nytt den känslan har jag inte…dessutom tänker jag att det är inte så enkelt både pga av min ålder och min depression😔
Å när vänner inte hör av sig fastän att de vet hur jag mår gör att jag till slut tröttnar….
Jag låter säkert gnällig el offerkofta på men så här är det just nu…

Kram🤗🌻

@Varafrisk nja det är så där. Fick brev från läkare i Oskarshamn (ej njurläkare) att hon haft en dalande funktion under längre tid. men att det nu är stabilt. Ja det tro fan det. Hon har ju två gånger tagit upp det med hennes läkare som avfärdat det som viktrelaterat. Hon har ju legat under gränsen sedan februari och påtalat det. Jag som utbildad NO-lärare har alltid och kommer alltid sätta fakta relaterat till vetenskap högst men jag vet i tusan vad i helvete läkare pysslar med.
Har dom någon personlig agenda och prestige eller är det pengar? För hälsan den struntar man i att utreda. Pumpa ut mediciner som patienten (min fru) mår skit av det kan man men när man ber om hjälp då är man fet och dum.