av Andrahalvlek

Andrahalvlek
fre, 2026-01-30 - 18:09

Jag läste något intressant idag, som fick mig att tänka. Minns inte exakta ordalydelsen men man menade ungefär så här: Förvänta dig inte wow-känslor inför att du ska springa, de kommer först efter att du har sprungit några km. Då kommer wow-känslan. Så för att få den känslan: gör det bara!

Ungefär som med nykterheten. Vi avstår från att dricka ikväll för att må toppen imorgon bitti. Och sen med tiden blir det en vana att vara nykter och inte jobbigt alls.

Så hoppas jag känna inför springandet framöver: bara göra, en vana, inte jobbigt alls. Och jag har precis sprungit så nu känner jag wow 😍

Trevlighelgkram 🐘

vår2022
fre, 2026-01-30 - 20:30

@Andrahalvlek Bra jobbat! Instämmer! Det brukar ta ca en km för mig innan jag kommit ”in” i löpningen. Vissa dagar känns lättare och vissa tyngre. Det har blivit en vana för mig så oftast bara gör jag, även om det kan ta emot lite och jag ångrar mig aldrig att jag kom iväg. Det är alltid lika skönt efteråt😁.

Har du sett Shaolin heroes på SVT? Läran förenar Chan-buddhismens andlighet med fysisk kampsport (Kung Fu) för att uppnå balans mellan kropp och själ. Mästarna i serien säger så många kloka saker och förenklat att det viktigaste är medkänsla och att tro på sig själv att man kan. Att man ska göra sitt bästa och inte ge upp samt om man fokuserar rätt så blir det inte lika jobbigt. Jag tyckte att serien var intressant och givande. Mycket stämmer med mitt förhållningssätt och min värderade riktning😁

Ha en fin fredag!❤️

Andrahalvlek
lör, 2026-01-31 - 15:04

I januari har jag haft 30 sockerfria dagar och löptränat 12 gånger. Bam! I fucking kalla, snöiga, hala januari. I augusti, då jag började räkna så här, hade jag samma höga siffra.

Lägst siffra hade jag i oktober, då hade jag 21 sockerfria dagar och 6 löprundor.

Genom att räkna så här, och börja på noll igen varje månad, ger jag mig själv en chans att revanschera mig samtidigt som jag ser utvecklingen under en längre tid.

Idag äter jag socker, äldsta dottern kommer hem och hennes efterrätter vill jag inte avstå. Jag kommer aldrig nolla socker helt, det är okej när jag blir bjuden. Nästa dag är det sockerfritt som gäller igen.

Jag mår bäst då jag undviker socker för efter en tid blir socker en icke-fråga. Då slipper jag surret i hjärnan: när, hur, hur mycket. Jag märker också att socker ökar min aptit, jag blir mycket hungrigare generellt.

Jag vet att lite socker väcker mersug, så det får inte bli för ofta. Det händer ju inte så ofta heller att jag blir bjuden. Inte köpa hem socker är en enkel regel att förhålla sig till.

Imorgon är det februari och jag ska sätta första siffran 1 för sockerfri på väggkalendern. Och bredvid första siffran 1 för löptur. Söndag, tisdag, fredag är mina löpdagar. På söndagar får jag springa i dagsljus och det är extra trevligt.

Jag märker på min hund när det är dags för löpträning. Han gillar det verkligen. Han är en storpudel så han springer knappt med sina mått mätt, men han ökar farten lite så han är i synk med mig. Eftersom jag varvar gång med löpning så hör han när han ska öka farten.

En av sakerna som imponerar på mig med honom är hans förmåga att lyssna/läsa av mitt kroppsspråk. Det krävs inga ord, han kan avgöra på en millisekund när det är dags att gå ut och promenera eller springa, bara på hur jag rör mig. Fascinerande. Hundar är sannerligen människans trofasta följeslagare ❤️

Kram 🐘

Andrahalvlek
tors, 2026-02-05 - 18:09

Nu är jag fan trött på mörker, kyla och snö 😵 Men hunden måste ut och jag håller i min streak på 10.000 steg/dag. 68 dagar hittills.

Jag ramlade igår. Igen. Tunt snötäcke på isgata. Tog hela smällen på vänster knä och höger hand. Det gjorde så jävla ont att jag skrek rakt ut. Snabbt upp och knalla hemåt, knät höll. Tack och lov.

Det jag har mest ont i idag är triceps. Tydligen fick de jobba också för att hålla uppe tyngden. Borde nog fan börja träna triceps mer frekvent. Benskör är jag inte i alla fall. Tre rejäla vurpor i närtid utan frakturer är väl bevis nog.

Borde haft spikskorna. Det är ju lite hit och dit vädret, man vet aldrig hur ”ren” gångvägarna är.

Fortsatt strul med dotterns transporter, så vi kör henne till och från daglig verksamhet. Pappa på morgonen och jag på eftermiddagen. Har pratat med en handläggare idag och hoppas på beslut snart. Enda fördelen är att jag får umgås med min dotter i bilen en stund varje eftermiddag.

Lite strul med redovisningen till överförmyndarnämnden också. Orka. Nu vill de ha ett papper från banken, som banken endast kan lämna ut om jag besöker bankkontoret. Fått en tid torsdag nästa vecka, måste köra tre mil tur och retur. Man kan inte bara knalla in på banken, kontoren är få och otillgängliga om man inte har bokat tid.

Inga stora grejer, men onödigt skav. Jag har valt att kompa ut tid, jag orkar inte jobba 8 tim/dag plus göra lite större dottersaker på lunchrast och kvällar. Jag tänker att det är ett jobb också, om än oavlönat.

Kram 🐘

aeromagnus
tors, 2026-02-05 - 21:47

Det är extremt farligt nu. Lite blåst polerar upp isen. Lite snö som täcker isen. Sedan börjar vi bli gamla och stappliga :) skämt åsido man får ta det försiktigt nu. Jag vägrar broddar PRO-varning men det är nog inte så dumt. Du har nog sträckt dig lite skulle jag tro. Hoppas det läker snabbt

Carisie
fre, 2026-02-06 - 02:14

@Andrahalvlek Usch - halkan är ett satans påfund 😟. Jag fick tipset av en fysioterapeut att stå på ett ben flera gånger under dagen när man utför nåt moment stående. Då tränar man upp en massa bra småmuskler från fotrygg och uppåt som hjälper oss att parera. Men spikskor a la everestklättrare är kanske att föredra? Själv ska jag strax ta på mina flipflop 🩴 men även det var sitt slut 🥸. Hoppas du håller dig frisk och obruten 🩵

vår2022
fre, 2026-02-06 - 07:13

@Andrahalvlek Puh! Tur det verkat gått relativt bra ändå! Jag gjorde mig rejält illa i knät för typ 6 år sedan när jag var ute med hundarna och halkade på en isfläck som inte syntes. Operation och lååång rehab. Efter det har jag alltid spikskor när jag promenerar eller springer för att vara på den säkra sidan, även om det ser bra ut. Den olyckan gjorde också att jag är misstänksam på osynliga isfläckar vart jag än går med eller utan spikskor😂.

Ha en fin fredag!❤️

Andrahalvlek
fre, 2026-02-06 - 07:54

@vår2022 Just det vore en mardröm. Fraktur, operation och lång rehab. Nu när jag kommit igång med löpningen och allt. Faller man ur är det svårt att komma tillbaka. Nu har vi fått lite mer snö och spikskorna är på. Kämpa. Tålamod. This too shall pass.

@Carisie @aeromagnus Tack för omtanken ❤️

Kram 🐘

Sattva
lör, 2026-02-07 - 09:56

Så gott att du tog dig ut i vädret på din löptur!
Jag tänker på dig när jag ser någon gå med en storpudel😁. Så härligt att ha en hund i sitt liv. Jag önskar mig verkligen det. Men mitt jobb är på plats o heltid måste jag jobba för ekonomins skull. Så det går inte, inte än. Planerar att jobba 10 år till, sedan är jag pensionär. Då finns möjligheten till hund!
❤️🌸🤗

Andrahalvlek
lör, 2026-02-07 - 10:50

@Sattva Det förstår jag verkligen. Jag jobbar ju lika bra hemifrån och nu har jag gjort det på heltid några veckor eftersom jag behöver köra hem dottern från daglig verksamhet på eftermiddagen. Då valde jag att spara in tiden på jobbresorna. De kollegor jag jobbar närmast mot befinner sig 30 respektive 20 mil ifrån mig, åt helt olika håll, så vi kommunicerar via chatt och videomöten till 100 procent. Så då kvittar det var jag sitter.

Jag saknar att fika och tjöta med kollegor, men jag har världens bästa kollega i min hund och pausar med hundpromenader flera gånger dagligen. Snart hoppas jag att det löst sig med dotterns transport, så jag kan återgå till att köra till kontoret två dagar per vecka.

Kram 🐘

Suey
lör, 2026-02-07 - 11:52

@Andrahalvlek En sak till.

Skulle besöka en kompis lite kort. Hen menade att hens nya hund, en storpudel, är valp och vild så jag kan komma ut om det blir kort besök. Neeej för faen, jag vill träffa vovven.

Oj, vild var bara förnamnet. Store jävla tänder, men världens snilleste. Efter att hun hade dratt tjugu varv runt i huse, kom hon till mej och ville leka. En stor boll skulle jag kasta om och om igen. Och hun gjorde världens rivestart vare gång, och krockade med vägga varje gång i änden.

Får du sove på natta, frågade jag min kompis. Jo, hun lugnar sej då och ligger under sängen. Faen trot.

Hunden, vår allre bäste vän. Obs att detta menar jag med sanning.

Andrahalvlek
lör, 2026-02-07 - 12:00

@Suey Ouch, jag minns valptiden med smärta. Jag var helt sönderriven och blodig på armarna. Helt överväldigad, och dödstrött. Min första valp. Med nästa valp gör jag många fler rätt. Han blir 3 år i april och han är enormt energisk, det går inte att jobba honom trött. Efter en mil i skogen: lika energisk! Jag brukar hävda att det är lite drag av känguru i storpudel, han studsar som en studsboll: allra mest när han är glad. Och det är 100 procent kärlek åt båda håll ❤️

Kram 🐘

Andrahalvlek
lör, 2026-02-07 - 12:02

PS. Vi sover ihop i sängen. Förstås. När han vaknar tidigt en lördagmorgon och jag vill sova en timme till, så låter han bli mig. Då lägger han sig ner igen, suckar tungt. Det är kärlek det ❤️ Så gjorde han inte som valp, då fick jag rulla in hela mig stenhårt i täcket och freda mig 🤣